Olof Rudolf Bellander

1. Olof Rudolf Bellander, f. 26 okt. 1794 på Mycklinge i Tillberga socken, d. 9 aug. 1873 i Köping. Föräldrar: kronofogden Lars Rudolf Bellander och Gustava Munktell. Student i Uppsala 12 okt. 1813; disp. pro exercitio 13 maj 1815 (Τι εοτι το ιστοριχου το Εγγηυισμοι, p. II; pres. A. Södermark); disp. pro gradu 16 maj 1818 (Historia regis Soliman Schah et filiorum ejus filiæque fratris ejus, ex arabico in latinum conversa, p. VIII; pres. G. Knös); fil. magister 16 juni s. å.; prästvigd 19 maj 1821 på kallelse av greve Magnus Brahe; lärare för dennes yngre son Nils 1822–31; avlade pastoralexamen 19 jan. 1827; e. o. K. hovpredikant 22 jan. s. å. med tjänstgöring som slottspredikant på Rosersberg; regementspastor vid livgardet till häst 21 dec. 1830; vald till kyrkoherde i Köpings stads- och landsförsamlingar 1833; med deputerade hos H. M:t konungen begärd och därpå utnämnd 16 nov. s. å.; tillträdde 1834; prost 6 dec. 1837; kontraktsprost 5 febr. 1842; concionator vid prästmötet i Västerås s. å. KorrespSkS 1830; LNO 1854; teol. doktor 7 sept. 1860; fil. jubelmagister 31 maj 1869.

Gift 30 sept. 1837 med Lovisa Kristina Schenström, f. 31 juli 1808, d. 22 jan. 1888, dotter till lagmannen och borgmästaren Jonas Peter Schenström i Köping.

»Till sitt yttre högrest oeh vördnadsbjudande, till sin karaktär kraftfull och allvarlig, till sitt väsen mild och godmodig, nitisk och ordningsfull, var B. inom sina församlingar allmänt älskad och efter sin bortgång saknad.» Med särskilt nit vinnlade han sig om skolans och undervisningens bästa, varför ock vid invigningen av det nya stadsskolehuset 1842 stadens borgerskap lät i en av skolans lärosalar uppsätta hans i olja målade porträtt; det flyttades sedermera, då minnet av hans tjugufemåriga verksamhet inom församlingarna firades, till kyrkans sakristia. Likaså bevarar en vid skolan stiftad stipendiefond minnet av hans namn och gärning. — Tidigt väcktes B:s håg för historiska och antikvariska studier, och han förstod att även vid sidan av trägna ämbetsgöromål finna tid till detta intresses tillfredsställande. Tack vare förbindelsen med familjen Brahe fick han tillfälle att deltaga i förtecknandet av Skokloster- och Rydboholmsarkiven. Företrädesvis inriktades dock hans forskningar på fäderneprovinsens historia. I sina först vid hög ålder (1869) utgivna »Anteckningar om Westmanlands härader i fordna tider» framlägger han bl. a. en på rika samlingar stödd sammanställning av i äldre urkunder förekommande namn på byar och andra orter inom landskapet och upptager särskilt härads- och sockennamnens uppkomst och betydelse till mera ingående diskussion. I ett särskilt kapitel giver han främst i anslutning till -stanamnens förekomst en av den senare forskningen i huvudsak bekräftad framställning av den äldsta bebyggelsens utbredning inom landskapet. I detta systematiska utnyttjande av namnmaterialet kan B. i viss mån sägas vara föregångsman. Som regel äro också hans uttalanden präglade av urskillning och sund kritik, även om hans tolkningar naturligen i detalj kunna diskuteras.