Gustaf E H Aulén

Aulén, Gustaf Emanuel Hildebrand, f. 15 maj 1879 i Ljungby församling, Kalmar län. Föräldrar: v. pastorn, sedermera kyrkoherden Frans Johan Aulén och Ebba Maria Lovisa Matilda Hildebrand. Avlade mogenhetsexamen i Kalmar 25 maj 1896; student i Uppsala 7 sept. s..å.; fil. kand. 31 jan. 1899; avlade dimissionsexamen 28 maj 1903; teol. lic. 15 dec. 1906; prästvigd i Ljungby 30 juni 1907; företog studieresor till Marburg sommaren 1903, till Berlin, Halle, Marburg, Heidelberg och Paris maj–sept. 1908 samt till London och Oxford sommaren 1914. Docent i teologisk encyklopedi vid Uppsala universitet 18 maj 1907 samt i dogmatik 30 mars 1910; upprepade gånger förordnad att upprätthålla professurerna i dogmatik och moralteologi samt i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi under åren 1908–12; tf. regementspastor vid Upplands artilleriregemente 15 jan. 1910 samt regementspastor därstädes 12 apr. 1912; professor i systematisk teologi vid Lunds universitet 31 dec. 1913. Teol. doktor 31 maj 1915.

Gift 19 dec. 1907 med Kristine Björnstad, f. 10 sept. 1882, dotter till grosshandlaren Ole Björnstad i Kristiania.

Såsom teologisk forskare har A. företrädesvis varit verksam på tvenne olika områden, i det han dels lämnat en rad större och mindre bidrag till den svenska, särskilt den lundensiska teologins historia under 1800-talet, dels i en serie arbeten av dogmatisk-historisk eller rent systematisk art behandlat flera av dogmatikens centralaste spörsmål. I dessa senare skrifter har han särskilt strävat efter en klar fixering av det för den luterska åskådningen specifikt karaktäristiska. I sitt hittills kanske mest betydande arbete, »Till belysning af den lutherska kyrkoidén», har han tillgodogjort sig forskningsresultat från båda de nämnda områdena, i det en särskild uppmärksamhet här ägnats åt den luterska kyrkoidéns vanligen föga beaktade utveckling inom den svenska teologin, varigenom å ena sidan betydelsen av dennas insats klarare än förut framträtt och å andra sidan därifrån bidrag till klarläggande av det evangeliska kyrkoidealets innebörd och riktlinjer för dess vidare utvecklande kunnat hämtas. Likaså vinner hans i serien »Handböcker i teologi» ingående »Dogmhistoria», i vilken framställningen, i motsats till vad i de flesta utländska arbeten av denna art är fallet, förts fram ända till nyaste tid, ett särskilt intresse därigenom, att hänsyn genomgående tagits jämväl till läroutvecklingen och åskådningsbrytningarna inom den svenska kyrkan. — Varmt musikaliskt intresserad, har A. livaktigt deltagit i de senare årens kyrkomusikaliska debatter och även själv framträtt såsom kompositör. Hans melodi till J. A. Eklunds sång »Fädernas kyrka» har inom kyrkliga kretsar vunnit en synnerlig popularitet.