Barnekow, släkt

Barnekow, urgammal pommersk-rügensk adelssläkt, som i vapnet för en (krönt) halv gumse. Släkten omtalas sedan 1200-talet och anges oftast vara en förgrening av den ovannämnda mecklenburgska ätten med samma namn, men någon bindande bevisning härför har ej blivit förebragt och uppgiften har på senare tider bestritts. Vid nyare tidens början förvärvade släktens äldsta gren, Ralsvikslinjen, gods även i Danmark och blev 1547 formligen naturaliserad därstädes. Till Ralsvikslinjen hörde Kristian B. till Ralsvik och Vittskövle (f. 1626, d 1666), vilken för att bevara sina egendomar omedelbart efter freden i Roskilde blev svensk undersåte och 1662 vid blott trettitvå års ålder utnämndes till vice president i Göta hovrätt. Han var far till den lovande men tidigt bortryckte översten Käll Kristoffer B. (f. 1663, d 1700), gift med Margareta von Ascheberg (se denna). Med deras son, generallöjtnanten och landshövdingen i Kristianstads län Kristian B. (f. 1694, d 1762) upphöjdes ätten 22 nov. 1751 i friherrligt stånd. De skånska Barnekowarna ha i regel främst ägnat sig åt sina egendomars skötsel och ha blivit kända för omtanke om de underhavandes bästa. Kristian B:s son kammarherren Adolf Fredrik B. (f. 1744, d 1787) gjorde sig vid hovet bemärkt som en spirituell och fyndig arrangör av sällskapsspektakel men visade sig ej vuxen direktörsbefattningen för K. teatern, vilken var honom anförtrodd 1776–80. Söner till hans äldre broder hovjägmästaren Käll Kristoffer B. (f. 1730, d 1818) voro hovmarskalken, sedermera överstekammarjunkaren Kristian B. (f. 1773, d 1830), vilken 23 apr. 1816 erhöll grevevärdighet enligt § 37 regeringsformen, samt majoren Käll Kristoffer B. (f. 1781, d 1875), vilken med utmärkelse deltog i de tyska fälttågen 1806 och 1813–14 samt däröver nedskrivit minnes- och dagboksanteckningar av ett visst intresse (utgivna 1918). Bland ättens medlemmar märkes slutligen greve Kristian B:s sonsons dotter Brita Elisabet Gabriella B. (f. 8 febr. 1874, d 1942), vilken blivit uppskattad som porträttmålarinna och sedan 1913 är sekreterare i föreningen svenska konstnärinnor, samt hans sonson, den bekante politikern friherre Fredrik B. (se nedan).

Efter att ha administrerat de till biskopsstolen i Roskilde hörande »prostegodsen» Ralsvik och Streu på Rügen, behöllo de pommerska Barnekowarna vid dessa egendomars sekularisering efter reformationen desamma som ärftligt län under danska kronan, tills de år 1657 under kriget med Danmark konfiskerades av Sverige. Kristian B. återfick emellertid under svensk överhöghet egen domarna, som visserligen av honom bortbyttes mot gods i Skåne men än en gång tillföllo släkten, då de tillbytta godsen vid reduktionen indrogos till kronan. Vid arvsdelningen efter översten Käll Kristoffer B. lämnades de rügenska godsen åt en yngre son, översten Rutger B. (f. 1695, d 1772); Ralsvik har sedermera genom gifte kommit till en i Tyskland kvarbliven gren av ätten Barnekow, medan Streu gått ur släktens ägo. Bland de många skånska egendomar, som innehafts av den svenska ättegrenen, märkes i första rummet Vittskövle, ett gammalt Brahegods, som mot slutet av 1500-talet genom gifte tillföll Barnekowska släkten och först 1826, efter mer än 200 år, genom försäljning gick ur dess ägo.