Bror Victor Adler

Adler, Bror Victor, f. 20 juni 1848 på Sjuntorp i Fors socken, Västergötland, d. 12 jan. 1910 i Stockholm. Föräldrar: fabriksdisponenten Ture Maurits Adler och Sara Wettergren. Elev vid Chalmerska slöjdskolan 9 sept. 1863–15 juni 1868 samt vid konstakademins läroverk 30 sept. 1870–1 maj 18J5 och erhöll vid avgången därifrån K. medaljen; företog studieresor till Danmark, Tyskland, Österrike och Italien 1869, 1873, 1876 och 1884. Anställd å stadsarkitekten Viktor von Gegerfelts kontor i Göteborg 1868–73; privatarkitekt; e. o. arkitekt i överintendents ämbetet 23 mars 1875; lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt 1 juli 1876 och vid Göteborgs slöjdförenings skola juni 1881; uppförd på andra förslagsrummet till professor i arkitektur vid tekniska högskolan 6 okt. 1882; föreståndare för tekniska skolan i Stockholm 18 aug. 1886; ledamot i kommittén för Sveriges deltagande i 1900 års världsutställning i Paris 16 juli 1897, i kommittén för Sveriges deltagande i 1904 års världsutställning i S:t Louis 10 juni 1903 samt i kommittén angående ordnandet av den lägre tekniska undervisningen 4 okt. 1907. RVO 1888; RNO 1894.

Gift 1) 20 maj 1877 med Gerda Maria Brigitta Holter, f. 19 febr. 1855, d. 31 jan. 1903, dotter till handlanden Markus Gjöe Rosenkrantz Holter i Göteborg; 2) 5 juni 1904 med den första hustruns syster Ida Laurentzia Holter, f. 27 sept. 1858.

A. har verkat som arkitekt i Göteborg och därvid uppfört ett flertal byggnader i staden, såsom riksbankens filial, frimurarlogen och saluhallen. Hans namn är dock främst knutet till hans lärarverksamhet och det stora arbete, han nedlagt för den tekniska undervisningens höjande i landet. Den omorganisation av tekniska skolan, som hans företrädare begynt, fördes vidare. Lokalerna blevo ändamålsenligare utnyttjade, undervisningen fick en skarpare begränsning för yrkesutbildning och skolan utvidgades 1890 med en ny fackavdelning, maskinyrkesskolan. Den konstindustriella skolan åtnjöt kanske hans största intresse, och undervisningen där vann under hans rektorat ett stort uppsving. Årliga elevutställningar anordnades, och 1909 deltog skolan i Stockholmsutställningen. Även skolans museum och bibliotek ordnades under A: s föreståndartid. — A. ivrade mycket för att göra svensk konstindustri känd i utlandet, och hans initiativ och arbete tillskrives förtjänsten av den svenska konstindustrins framgång på utställningen i Budapest 1896.