Ernst B Almquist

7. Ernst Bernhard Almquist, den föregåendes broder, f. 10 aug. 1852 i Skogs-Tibble. Student i Uppsala 15 juni 1870; med. fil. kand. 31 maj 1871; med. kand. 28 maj 1875; med. lic. 18 maj 1881; disp. 29 apr. 1882; med. doktor 30 maj s. å.; företog en resa för likenologiska forskningar i Norrland 1873 samt en resa till Frankrike, Tyskland och Danmark 1882–83, varunder han bl. a. studerade bakteriologi hos Pasteur; idkade studier hos Robert Koch 1888 och 1903; har dessutom företagit flera utländska resor för studier och deltagande i kongresser. Amanuens vid farmakologiska samlingarna i Uppsala 1873 och 1874; läkare i Hofors 20 maj–20 juli 1876 och 3 maj–3 juli 1877; läkare å fartyget Vega under A. E. Nordenskiölds forskningsfärd kring Asien 11 maj 1878—18 febr. 1880; amanuens och underläkare vid serafimerlasarettet 1 okt. 1880–21 dec. 1881; sundhetsinspektör i Stockholm 1 febr. 1882; stadsläkare i Göteborg 30 nov. s. å.; stadsfullmäktig i Göteborg 1885–91 samt ledamot av allmänna folkskolestyrelsen (1888–91) och av flera kommittéer med hygieniskt ändamål därstädes; professor i allmän hälsovårdslära vid karolinska institutet 11 dec. 1891; inspektör och sakkunnigt biträde hos läroverksöverstyrelsen och inspektör hos folkskoleöverstyrelsen 1914; erhöll avsked från professuren 27 juli 1917. KorrespLÖS 1880; RVO s. å.; LVVS 1885; RNO 1901; innehar dessutom utländska ordnar.

Gift 1) 10 nov. 1880 med Maria Katarina Sofia Elisabet von Rosen, f. 29 sept. 1839, ,f 22 juni 1915, dotter till riksbaronen Friedrich von Rosen, chef för kommittén för den tyska kolonisationen i Sydryssland; 2) 6 juni 1916 med Gerda Troili-Petersson, f. 24 maj 1878, dotter till majoren och disponenten Peter Petersson.

Redan i barndomen väcktes A:s intresse att iakttaga den organiska naturen. I ungdomen började han sina biologiska studier över högre växter, som han ännu fortsätter, samt företog, särskilt under Vegaresan, forskningar över lavvegetationer. Som underläkare å serafimerlasarettet gjorde han sina första studier över tyfusbakterien, vilken ännu är föremål för hans forskning. Nästan omedelbart efter avslutandet av de medicinska examina specialiserade sig A. på hygienen. Som förste stadsläkare i Göteborg samlade och bearbetade han direkta iakttagelser över många olika farsoter och deras sätt att sprida sig. De äldre statistiska och topografiska metoderna för epidemiforskning har han fullständigat och tillämpat med biologens blick för betydelsen av de sjukdomsalstrande mikroorganismernas livsvillkor. I kyrkoarkiven och särskilt i dödböckerna fann han rikliga upplysningar om gångna tiders epidemier. Den viktiga lagen, att koleran inom landet huvudsakligen följer vattenvägarna, upptäckte han genom att sammanställa iakttagelser från alla svenska koleraepidemier under 1800-talet. Som professor i hygien har A. utfört viktiga bakteriologiska forskningar, bl.a. över tyfus-, kolera- och dysenteribakterierna, särskilt deras biologi utanför människokroppen, samt har sökt och funnit förut okända livskraftiga former av dessa bakterier. A: s skrifter visa, att hans verksamhet som hygieniker är mycket omfattande. Inom det epidemiologisk-bakteriologiska området hava de härskande, ensidigt mekaniska teorierna, som ej beakta bakteriernas utvecklingsmöjligheter och förändringar utanför kroppen, ej tillfredsställt honom. Han har här själv bildat skola, och många äro de impulser till vetenskapligt arbete, som utgått från honom. Belysande för epidemiologins historia äro A:s arbeten över Linné. A. påpekar, att dennes verklighetssinne, hans iakttagelser och deduktioner förde honom till en uppfattning om smittornas natur, som står vår tids nära. Ärftlighetsforskningen har i hög grad intresserat A. Hans strävan att utvidga vår kunskap på detta område framträder såväl i hans arbeten över bakterier och högre växter, speciellt Capsella bursa pastoris, som i hans personlighetsstudie över skalden K. J. L. Almquist. De för tillfället allmänt bearbetade idéerna hava mindre – sysselsatt A. Han har i regel fullföljt sina egna uppslag med egna metoder, och det gemensamma föremålet för hans olikartade forskningar har så gott som alltid varit »livet», ej energin. — Över den av A. på Vegaresan hopbragta lavsamlingen har doktor William Nyländer utgivit fyra utförliga arbeten. En avdelning är under bearbetning. Ett minne av A:s deltagande i samma resa är namnet på några öar utanför Taimyrviken på Sibiriens nordkust (94 grader östlig bredd), som efter honom uppkallats Almquists öar.