C F Gunnar Andersson

Andersson, Carl Filip Gunnar, f. 25 nov. 1.865 i Ystad. Föräldrar: civilingenjören Karl Johan Andersson och Eva Charlotta Malmström. Studerade vid läroverken i Ystad och Lund; avlade mogenhetsexamen i Lund 27 maj 1884; inskrevs vid Lunds universitet 10 sept. s. å.; fil. kand. 14 dec. 1886; fil. lic. 30 maj 1891; disp. 27 maj 1892; fil. doktor 31 maj s. å.; har företagit studieresor i Sveriges alla landskap samt till Europas flesta övriga länder ävensom till Kaukasien 1897, Spetsbergen 1898, Kanada och Förenta staterna 1912 samt Australien och Java 1914. Amanuens vid riksmuseets avdelning för arkegoniater och fossila växter 1891–98; docent i växtgeografi vid Stockholms högskola 23 mars 1893; sekreterare i svenska sällskapet för antropologi och geografi 1896; redaktör för dess tidskrift Ymer sedan 1899; ledamot av svenska turistföreningens styrelse 1896 (sekreterare 1901–07); docent i botanik vid Stockholms högskola 20 dec. 1899; botanist vid statens nyinrättade skogsförsöksanstalt 13 juni 1902; av domänstyrelsen förordnad att deltaga i besiktningen av fjällskogarna 20 maj 1904 (ordförande 1906; sista bet. avg. 1908); tillkallad såsom sakkunnig i jordbruksdepartementet rörande skogsundervisningen m. m. 12 apr. 1906–mars 1908; lektor i botanik, zoologi och jaktkunskap vid skogsinstitutet 4 aug. 1906; professor i ekonomisk geografi vid handelshögskolan i Stockholm 25 juni 1909; ledamot i styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt 1912; ordförande i skogsbokföringskommittén 15 febr. 1917; sakkunnig ifråga om höjandet av jordbrukets och dess binäringars produktion 7 dec. s. å. Hedersdoktor vid universitetet i Perth i Australien 1914; LLA 1917; LVVS s. å.; är därjämte ledamot av åtskilliga in- och utländska lärda sällskap samt har erhållit ett flertal vetenskapliga belöningar.

Gift 16 juni 1892 med Anna Tabita Glasell, f. 19 mars 1863, dotter till kyrkoherden i Bjärshög och Oxie Pontus Bernhard Julius Glasell.

A. studerade botanik i Lund under en tid, då det därstädes knappast var tillrådligt att välja ämne för botanisk gradualavhandling utanför anatomin. A: s avhandling (1892) behandlar därför också ett växtanatomiskt ämne. Långt tidigare hade emellertid A. påbörjat forskningar inom de områden, där han gjort sin hittills viktigaste vetenskapliga insats, nämligen den kvartära växtpale-ontologin och den nordiska vegetationens invandringshistoria. Han började med studier över Skånes torvmossar, varvid han byggde vidare på den grund, som Steenstrup och Nathorst lagt. Successivt utsträcktes dessa undersökningar till olika delar av Sverige ända upp till mellersta Norrland. Under sommaren 1894 utfördes omfattande undersökningar även i södra Finland. En sammanfattning av dittills erhållna resultat av egna och andras arbeten meddelade A. 1896 i sitt arbete »Svenska växtvärldens historia». A. har vid sina studier över de fossilförande avlagringarna alltid i första rummet dragit sina slutsatser ur dessas paleontologi, mindre ur deras på torvslagens genesis grundade stratigrafi. Han trädde snart i skarp motsättning mot den riktning inom den nordiska växtgeografin, som i anslutning till A. Blytt i stratigrafin särskilt inom torvmossar och kalktuffer ville se utslag av växlingar i klimatet, främst nederbörden. Den polemik, vari han härigenom kom med representanter för det motsatta lägret, särskilt R. Sernander, har sedan fortsatts med växlande intensitet. I det nyssnämnda arbetet hade A. försökt att med ledning av den redan tidigare påvisade tillbakagången av hasselns nordgräns beräkna beloppet av den temperatursänkning, som förorsakat, denna och analoga företeelser inom den nordiska vegetationen. Detta uppslag fullföljdes sedan under flera år, och resultaten nedlades i den stora monografin »Hasseln i Sverige fordom och nu» (1902). Slutsatsen blev, att främst sommarens medeltemperatur under litorinatiden inom Nordeuropa varit i genomsnitt omkring 2,4° C. högre än i nutiden. De arbeten av kvartärpaleontologiskt innehåll, A. publicerat efter 1903, äro till största delen bearbetningar av egna tidigare och andras undersökningar. Ett besläktat ämne, »Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria», har A. tillsammans med sin bror, läkaren "Selim Birger, behandlat i ett omfattande arbete (1912). Författarna ha här i ett stort antal kartor sammanfört vår kunskap om utbredningen av talrika växtarter, mest s. k. sydskandi- naviska, och med ledning främst av dessa sökt spåra florans historia och invandringsvägar. A:s ovannämnda undersökningar ha starka beröringspunkter med eller falla delvis inom geologin. Men även inom andra grenar av denna vetenskap har A. varit verksam. I ett arbete om »Den centraljämtska issjön» (1897) gjorde han ett första försök att i större utsträckning kartlägga ett av de i våra fjälltrakter vid landisens avsmältning uppkomna stora issjösystemen. Av geomorfologisk natur är arbetet »Om Mälare-trakternas geografi» (1903).

Inom det skogsbotaniska området har A. publicerat en rad avhandlingar, t. ex. »Förslaget till skyddsskogar inom Jämtlands län» (1905), »Vegetation och flora i Hamra kronopark» (tillsammans med H. Hesselman, 1907) osv. För införandet av en rationell vård av våra skogar har han på mångahanda sätt varit verksam. Bl. a. anlitades han vid utarbetandet av lagen angående skyddsskogar inom Jämtlands län och vid fastställandet av gränserna för desamma. Vid organisationen av statens 1902 inrättade skogsförsöksanstalt var A. en av de ledande krafterna. Under fyra år var han denna anstalts botanist, därefter under tre år lektor i naturvetenskapliga ämnen vid skogsinstitutet. Sedan 1912 är han ledamot av styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt. A. har alltid med styrka hävdat de teoretiska vetenskapernas stora betydelse även för praktiska frågor och har kraftigt arbetat för att bereda de förra större plats vid skogsundervisningen.

Inom A: s vetenskapliga produktion ha geografiska synpunkter nästan alltid varit starkt framträdande. Mer än de flesta har han förstått att belysa sin framställning med instruktiva kartor, diagram m. m. Under årens lopp har han alltmer utvecklats till ren geograf. Vad som härvidlag särskilt intresserat honom, är naturens och människans växelverkan på varandra. Inom kulturgeografi och ekonomisk geografi har A. publicerat t. ex. »Om de fysiskt-geografiska förutsättningarna för bebyggelsen inom några av Jämtlands fjälltrakter» (1904), »Timmertransporten på de svenska vattendragen och dess geografiska förutsättningar» (1907) samt det stora verket »Australien, natur och kultur» (1915). I »Vårt dagliga bröd» (1916) har han behandlat det aktuella problemet om »näringsväxterna i världsproduktionen». Stödd på ett rikt material av fakta, skisserar han i detta arbete i stora drag växtvärldens betydelse för människosläktets näring. I arbetets sista kapitel utvecklar han sina åsikter om den svenska näringspolitiken. Särskilt framhåller han, huru inom densamma striden mellan landets i stark utveckling stadda industri och Sveriges gamla modernäring jordbruket blir alltmera framträdande. A. ställer sig därvid på den ståndpunkten, »att det knappast är möjligt och under alla omständigheter icke under normala förhållanden önskvärt, att det svenska folkets näringsbehov helt produceras i det egna landet». Framför allt påyrkas, att staten sätter i gång noggranna utredningar på lång sikt angående hithörande frågor.

A. har på mångahanda sätt förstått att göra olika vetenskapsgrenar kända för en större allmänhet. I talrika handböcker, i tidskrifter (främst i den av honom sedan många år redigerade Ymer och i Skogsvårdsföreningens tidskrift) osv. har han publicerat en mängd mera populärvetenskapliga uppsatser, ofta såsom följd av någon studieresa. I förbindelse med dylika intressen kan ställas hans mångåriga verksamhet i svenska turistföreningens tjänst, där han alltjämt är en av de ledande krafterna, och hans intresse för naturskyddsfrågor. Som föreläsare har A. varit mycket anlitad, även utanför sin ställning som lärare vid olika högskolor. Under senare år har han särskilt inför handelskamrar och andra likartade sammanslutningar hållit talrika föreläsningar över ekonomiska och närstående ämnen.