Oelreich, von, släkt

von Oelreich, släkt härstammande från professorn och superintendenten Bernhardus O (O 1). Enligt likpredikan över honom var han son till en Johann O, som skulle ha varit köpman i Hamburg och senare faktor vid Isländska kompaniet i Danmark, men denne har ej kunnat spåras i samtida handlingar.

O 1:s son Johan O (1653–1700) blev magister i Wittenberg 1675 och kh i Everlöv, Malm, 1685 och i Norra Åsum, Krist, 1696 (tilltr 1698). Han hade en dotter som, liksom hans syster, kom att bli en av släkten Palmes anmödrar. En annan son till O 1 var auditören Nicolas O (d 1698) i Örsjö, Malm, som var far till Bernhard O (1693–1761). Denne blev i Landskrona stadskassör 1715, stadsnotarie 1717, rådman 1732 och borgmästare 1734 samt var riksdagsman 1719.

Hans bror Niclas O (O 2) fick 1747 (ej 1749) bifall till sin ansökan om adelskap, men något adelsbrev utfärdades ej. Emellertid framgår av 1755 års rådsprotokoll att han skulle anses som adelsman, och 1756 introducerades han på riddarhuset. Han skrev sig därefter v O.

Hans son prosten Bernhard Gottlieb v O (1758–1823) i Gillberga, Söd, var far till häradshövdingen i Västerbottens mellersta domsaga Sten Alarik v O (1805-67). Brorson till denne var Charles (i fdb Carl) Emil v O (1839–1911). Charles O förvaltade 1876–92 sin mormödernesläkts fd gods Julita i Julita, Söd, blev 1894 överste för Dalregementet och var 1894–97 tf landshövding i Kopparbergs län, 1898–1909 landshövding i Kronobergs län samt 1902–10 riksdagsman i FK. Han var far till Carl Axel Vilhelm v O (1865–1938). Axel v O var 1909–35 hovrättsråd i Svea hovrätt.

Syssling till Axel v O var disponenten vid ab Vin- o spritcentralen i Södertälje Albert Hjalmar v O (1884–1947). Hjalmar v O invaldes 1930 i Södertälje stadsfullmäktige, där han blev v ordförande 1935 och in på 1940-talet var den borgerliga oppositionens ledare.