Gösta Palmcrantz

2 Palmcrantz, Gösta, brorson till P 1, f 19 april 1888 i Umeå, d 25 maj 1978 i Sthlm, S:t Göran. Föräldrar: postmästaren Per Ei-gil Folke P o Hilma Maria Borg. Elev vid hal i Malmö, utbildn till sjukgymnast i Boston, Mass, USA, o Hagen, Westfalen, Tyskland, 07 — 08, sjukgymnast o innehavare av praktik i Iserlohn, Westfalen, 08—10, i bla Metz i Lothringen, Wildbad i Wiirttemberg

0 Cannes 10—16. Förf.

G 1) 17 dec 1910(—16) i Paris, Sv förs (enl vb för Motala landsförs) m massösen Johanna Margareta Hagander, f 2 juli 1885

1 S:t Nicolai, Söd, d 1966, dtr till stationsin-spektoren Johannes H o Josefina Roberta Andersson samt senare g Widerborg; 2) 14 aug 1917(—30) i Khvn, Garnisons sogn, m Ebba Hjorth Hansen, f 28 nov 1893 där, ibid, d 13 dec 1981 där, Bispebjerg, adop-tivdtr till intendenten Albert H o Karoline Louise Spleth samt senare g Moos; 3) 3 nov 1932(-47) i Sthlm, Kat, m Hertha Irene Rigmor Frederiksen, f 29 okt 1903 i Fre-densborg, Slottsognet, Danmark, dtr till kelnern Marcus Sofus F o Agnes Nissen samt tidigare g Paulsén o senare omg Karlsson.

Efter en karriär som sjukgymnast i Tyskland vistades P under första världskrigets sista år i Khvn, där han umgicks med svenska och norska författare och konstnärer som Ulla Bjerne, Sven Elvestad (pseud Stein Riverton), Adolf Hallman (bd 18), Evert Taube och Herman Wildenvey. 1917 gjorde han en succébetonad debut som skönlit- terär författare med äventyrsromanen Mr Patersons äventyr i Monte Carlo, som i likhet med de flesta av P:s opus utgavs under pseudonymen Gösta Segercrantz. Med Ministerpresidentens väninna (1919) fick P sin varaktigaste framgång på den sv bokmarknaden: romanen utkom i sex upplagor, den senaste 1946. Där, liksom i berättelser som Jorden runt med åtta damer (1929) och Konsul Ladykiller intager Azorerna (1930), etablerade han sig som Sveriges främste författare inom den erotiska äventyrsgenren. Ibland fick historierna nyckelromanens skepnad, som Skottet i Paris (1933) och Delikat uppdrag (1945), vilka handlar om Ivar Kreuger (under namnet Rolf Cramer). P:s uppsluppna pikanterier kan kanske beskrivas som en syntes av väsentliga element i Frank Hellers och Artur Möllers (bd 26) författarskap. Hans berättelser är formmässigt lika säkert utmejslade som de båda generationskamraternas, och han delar den absurda humorn med Heller (Gunnar Serner). Ett element av självupplevt stoff kan så gott som alltid spåras i P:s berättelser, och det är således blott konsekvent att huvudpersonen ofta har ett välklingande adelsnamn, t ex "greve Eskil Rosenbielke". Särskilt befruktande på P:s fantasi synes hans vistelser vid kurorter och nöjesmetropoler i Central- och Sydeuropa ha verkat.

Även på kriminalhistorians område — som han för övrigt ofta tangerar i sina kärleksberättelser — hävdade sig P som en habil och produktiv författare, exempelvis med romanen Mord i flygmaskin (1945), även om han inom denna genre tycks ha föredragit novellens koncentrerade format.

Under mellankrigstiden förde P en flackande tillvaro som medförde att familjen flyttade mellan bl a Khvn, Mariehamn, Paris och Sthlm. Detta var också P:s mest produktiva tid: han skrev omkring 300 noveller och 17 romaner och översatte fransmannen Maurice Dekobras novellsamling Bravo, herr baron! (1931). Totalt har han utgivit 28 titlar på bokmarknaden och över 1000 noveller i pressen. Till danska översattes P:s böcker från och med debutåret 1917, men det övriga internationella erkännandet torde ha animerats av Watch Your Wife (1926), filmatiseringen av P:s novell Hustrur uthyras (1925) som gjordes av Universal Pictures i Hollywood. Slag i slag kom därefter översättningar till estniska, finska, isländska, nederländska, polska, serbo-kroatiska, tjeckiska och ungerska.

Efter andra världskriget ansågs P alltmer obsolet, och han fick allt svårare att försörja sig på sitt författarskap. Efter två romaner under senare hälften av 1940-talet försvann han från bokmarknaden och var sedan hänvisad till medarbetarskap i pressen. Han publicerade där, ofta under pseudonymen Göran Beckius, omkring 100 bidrag, som efterhand alltmer kom att präglas av hans astronomiska och historiska intresse.

P gynnades under större delen av sin för-fattarbana av goda recensioner och försäljningssiffror. Framför allt förmådde han att bättre än de flesta av mellankrigstidens sv underhållningsförfattare hävda sig på de övriga nordiska ländernas bokmarknader. P hade en bohemisk och egocentrisk läggning, som medförde att han ansvarslöst levde för dagen. Denna livshållning var givetvis ansträngande för dem som stod honom nära, och får väl anses ha spelat en väsentlig roll när tre hustrur lämnade honom. Konstnärligt sett hade P flera strängar på sin lyra: han sjöng och spelade piano, var en lysande dansör och målade före 1925 även i olja, förmodligen inspirerad av konstnärsvännerna på Amager.