Carl Palmstedt

2 Palmstedt, Carl, son till P 1, f 9 juni 1785 i Sthlm, Ridd, d 6 april 1870 där, Ad Fredr. Inskr vid UU 31 juli 94, elev vid Tyska skolan i Sthlm, inskr vid univ i Greifswald 5 juni 01, kontorist vid Handelshuset G D Wilcke & Erdman i Sthlm 03—06, grundare av o delägare i Firma Martelleur & Co där 06—08, ägde Morstabergs säteri, Vårdinge, Sth, 08—15, deläg i Gripsholms kemisk-tekniska fabriker vid Mariefred 18, disponent där 20—25, disponent vid den från Gripsholm till Kummelnäs på Värm-dön, Sth, flyttade anläggn:en 25—28, förest för Chalmerska slöjdskolan i Gbg (invigd 5 nov 29) juni 28—vt 52 o lär där i tillämpad fysik samt mekanisk o kemisk teknologi, prof:s n h o v 2 sept 30, ordf i Frivilliga brandkåren i Gbg 30—52, sekr i Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk 33—47, ordf i Konst- o slöjdfören där 41, i Gbgs slöjdfören 46—52, sekr o föredragande led i bestyreisen för slöjdutställn:arna i Sthlm 47 o 51, konsulterande i Kommerskoll från jan 53, led av centralkomm för 1862 års industri- o konstutställn i London 61, för 1866 års allm industriutställn i Sthlm 65, deltog bl a i organiserandet av tekn skolor i Malmö, Eskilstuna o Norrköping. — LLA 22, LVVS 30, LVA 38, LMA 56.

G 29 dec 1807 i Harg, Sth, m Eleonora Catharina Alner, f 2 juli 1785 där, d 2 febr 1829 i Roslagsbro, Sth, dtr till kh o prosten Martin Niclas A o Margaretha Juliana Sylvén.

Vid sju års ålder undervisades P vid privatskola och senare under informators ledning. Tonvikten i studierna lades vid de moderna språken. Vid UU studerade han under två terminer filosofi, matematik, fysik, historia, estetik och naturalhistoria. Efter återkomst till Sthlm deltog han i undervisningen vid Tyska skolan i drygt två år. Sin fritid ägnade han i huvudsak åt fäktning, musik och poesi. Tillsammans med flera skolkamrater bildade han en teatergrupp; som musikalisk ledare fungerade J F Berwald (bd 4).

Trots den förutbestämda handelsbanan ville P studera medicin. Dessa studier påbörjades 1801 i Greifswald men fick hastigt avbrytas då P kallades hem till sin faders dödsbädd i juni 1803. Enligt moderns önskan började P på Handelshuset G D Wilcke & Erdmans kontor. Ett par år senare grundade han tillsammans med kassören hos Wilckes, L G Martelleur, en egen grosshandelsfirma. P satsade kapitalet men fick på grund av sin ungdom inte delta i firmateckningen. Hågen för handelsrörelse var måttlig, speciellt då rörelsen inte gav någon tillväxt av det insatta kapitalet. Resultatet av verksamheten föranledde P att pröva lanthushållning, och han inköpte Morstabergs (senare Molstaberg) säteri i Södermanland. Med all kraft inhämtade han de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes för att sköta ett lantbruk. I det för socknen nyinrättade jordbrukssällskapet arbetade P hårt för att införa odling av bl a klöver och rotfrukter. Hans intresse för sjukvården yttrade sig i att han aktivt arbetade för att sprida kunskap om sjukdomsbekämpning genom vaccination.

Lantegendomen Morstaberg såldes 1815 och P flyttade till Sthlm. Nedstämd och ensam efter separation från familjen delade han nu sin tid mellan studier i naturvetenskap och i konst, och han hjälpte sin svåger Lars Hjertström med varjehanda kontorsarbete. Hans intresse för musik och teater medförde att han snart kunde bryta sin isolering. Av en tillfällighet blev P bekant med förvaltaren J A Stenberg på Gripsholms kemiska fabriker och i dennes sällskap gjordes ett besök vid Gripsholm. Där mötte han J Berzelius (bd 4) och det vänskapsband som knöts varade fram till dennes död 1848. Den rastlöse P fick i sällskap med Berzelius trygghet och stabilitet i sin tillvaro. Han blev en flitig gäst i Berzelius' laboratorium. Sina tidigare förvärvade språkkunskaper utnyttjade P till att översätta flera av Berzelius' arbeten till tyska. 1818 köpte han hälften av Berzelius' andel i Gripsholms kemiska fabriker. Där fick P möjlighet att tillämpa de vetenskapliga rön han gjort i laboratoriet. P var under drygt fem år disponent för dessa fabriker till dess de ödelades genom brand 1825.

P åtog sig 1828 uppdraget att utforma och förestå den nyupprättade Chalmerska slöjdskolan i Gbg. Han fick under många år arbeta hårt för att skapa en skola för högre teknisk utbildning. Genom flit och ihärdighet i kombination med erfarenhet och framsynthet skapade P ett gott internationellt rykte för Chalmerska slöjdskolan, senare Chalmers tekniska högskola. Den nära vänskapen till Berzelius var av godo inte bara för skolans konsolidering utan även för P:s moraliska och vetenskapliga utveckling. Samtidigt som han var skolans föreståndare undervisade han där i fysik, kemi samt kemisk och mekanisk teknologi.

P:s höga arbetstakt undergrävde till slut hans hälsa. Vid 67 års ålder tog han avsked från Chalmerska slöjdskolan och flyttade till Sthlm. Han kunde njuta sitt otium cum dignitate, eftersom han ansåg att skolan fått den stabilitet han eftersträvat. I Sthlm upptogs tiden av olika uppdrag, bla för Kommerskollegium, där hans erfarenhet utnyttjades vid lösandet av tekniska och industriella problem. Han deltog också vid flera industriexpositioner. — P:s önskan att skriva och delge sina erfarenheter var stor. Över 300 tryckta artiklar flöt från hans penna, och i sin iver att sprida kunskap höll han ett stort antal föreläsningar i skilda ämnen.

Antingen det gällde inlägg i kulturdebatten eller ämbetsåligganden arbetade P så länge krafterna höll. Hans humör var växlande. Alltefter situationen kunde han vara charmerande och spirituell eller dyster och pessimistisk. Han ägde stor ansvarskänsla.Vid P:s bortgång framhölls hans plikttrohet, kunskapstörst och vilja att göra bestående insatser (Ny ill tidn). — P fick mottaga många sv utmärkelser och ett antal utländska ärebetygelser.