Norrby, släkter

Norrby, släkter.

1 Kyrkvärden Erasmus Mårtensson (1722–1800) i By, Eke, Gotl, antog släktnamnet N och blev farfar till kyrkvärden Lars N (1799–1855) i Bölske, Eke, som var riksdagsman 1844–45 och blev morfar till Ida N (se nedan) och hennes syskon. Brorson till Lars N var nämndemannen och kyrkvärden Jakob Ludvig Ferdinand N (1830–1902) i Stenstugu, Fardhem, Gotl. Ludvig N var landstingsman 1864–99 och riksdagsman i bondeståndet 1865–66 och i AK 1867–72 och 1887–96.

2 Kyrkvärden Hans Thomsson (1720–92) i Norrbys, Othem, Gotl, blev far till skattebonden Hans N (1762–1831) i Barshage, Othem, vars son urmakaren, rådmannen och kaptenen för Visby stadsbeväring Jacob N (1797–1883) var far till Carl Julius N (1831–1918). Carl N blev 1864 lektor vid K seminarium för bildande av lärarinnor (från 1878 Högre lärarinneseminariet) i Sthlm och var 1866–72 ordförande i Sv missionssällskapets direktion. Som förmedlare av drottning Josefinas gåvor till den s k Helga De la Brache (bd 10) kom han att tvivla på rättmätigheten i hennes anspråk på kunglig börd och publicerade 1870 i Nya dagligt allehanda en utredning, som ledde till att hon förklarades förlustig den pension hon tidigare fått. Senare blev N 1872 kh i När, Gotl, och 1879 assistent vid teologiska fakulteten i Uppsala. 1882–96 var han eo professor i praktisk teologi där. N var ledamot av kyrkohandbokskommittén 1888–94 och promoverades till teol dr 1893. Bland hans skrifter märks Vittnesbörd om den heliga skrift (1876–77), Om det onda (1881), De nya högmässotexterna för homiletiskt bruk bearbetade (1897–98), Kyrkoårets evangelier för homiletiskt bruk bearbetade (1897–98) och Läran om den kyrkliga själavården med särskildt afseende på förhållandena inom sv kyrkan (1898). N:s arkiv finns i UUB. Från 1868 var han gift med det ovannämnda seminariets dittillsvarande föreståndarinna Jane Miller Thengberg (bd 25). Carl N:s äldste bror, Magnus Theodor N (1828–1904), blev 1849 föreståndare för ett tryckeri i Visby, vars ägare han så småningom blev, och som han i hög grad utvidgade. Där trycktes 1850–58 och 1871–76 Visby stifts tidningar och 1858–65 Gotlands Tidning. Sedan den senare tidningen upphört, grundade Theodor N 1865 tidningen Wisby-Posten, vars utgivare och redaktör han var tom 1878. Hans son Knut Theodor N (1852–1907) var 1879–83 utgivare av och redaktör för Annonsblad för Gotland och 1883–1901 kamrerare vid Sällskapet DBV:s sparbank. Jämsides därmed avancerade Knut N i riksbanken till kamrer vid dess avdelningskontor i Visby 1894 (tf 1885), och från 1898 var han detta kontors verkställande styrelseledamot (direktör).

Bror till Theodor och Carl N var urmakaren Thomas Wilhelm N (1829–1906) i Kalmar. Wilhelm N var i äktenskap med en dotter till riksdagsmannen Lars N (se ovan) far till fackskoleföreståndarinnan Ida N (se nedan), till Sylve N (1870–1926), som innehade det ännu bestående företaget N:s bokhandel i Visby och utgav Illustrerad läns-och adresskalender för Visby och Gotland (1895), samt till rektorn för folkskollärareseminariet i Sthlm Gunnar N (1873–1918).

Yngste bror till Theodor, Wilhelm och Carl N var lantbrukaren Nicolaus Severin N (1836–1923) i Engvards i Träkumla, Gotl. Severin N blev far till Josef Adrian N (1873–1924), som efter sin mors tidiga död blev fosterson hos sin faster och hennes make kh C O Söderström i Rone, Gotl, och därför kallade sig N-Söderström. Josef N-Söderström blev 1 :e rådman i Visby och kamrerare vid Sällskapet DBV:s sparbank samt far till läkaren Karl Sven Tycho N (1908–73) i Gbg. Josef N-Söderströms äldre bror Carl Johannes N (1870–1936) prästvigdes 1894, blev folkskollärare i Slite, Gotl, 1896, biträdande pastor vid Ersta diakonissanstalt 1899, kh i Lovö, Sth, 1904, eo hovpredikant 1905 och föreståndare för Ersta diakonissanstalt 1909 (tilltr 1910) samt promoverades till teol dr 1927. Johannes N:s insats vid Ersta har karakteriserats med orden, att han "rådklok och fri från formalism personligen övervakade anstaltsverksamhetens sunda anpassning efter välgrundade reformkrav" (Ekman). Bland hans skrifter kan nämnas en biografi över biskopen i Visby Henning von Scheele (1925), Minnesblad från Diakonissanstalten i Sthlm 1851–1926 (1926) samt betraktelsesamlingarna Tro och liv (1925) och Ur djupen, 1–2 (1927-28).

Bland Johannes N:s söner var fd konserthuschefen professor Johannes N (f 1904) och violoncellisten och konsertmästaren professor Gunnar N (f 1911). Deras bror Samuel Johannes N (1906–55) var en mångsidig idrottsman och Sveriges bäste kulstötare 1930–34. Senare var Samuel N idrottssekreterare i Sv kyrkans diakonistyrelse 1942–49, kh i Österåker, Sth, från 1949 och folkpartistisk riksdagsman i AK från 1953. Bland hans skrifter märks Vasalopp och kyrkomarsch (1943) och Rakt spår (2 upplagor 1949–51). Son till honom är fd riksdagsmannen direktör Sören N (f 1937). Johannes, Samuel och Gunnar N:s bror kontraktsprosten Carl Tore Nikolaus N (1909–87) i Sundbyberg var far till professorn i virologi vid Kl Erling N (f 1937).

En rad kända personer med detta namn saknar genealogiskt samband med ovanstående släkter:

Skådespelaren Georg N (1816–98) i Sthlm var son till svarvaren Georg (föran) N (1785–1820) i Kalmar, vars far var Olof Hansson (d 1832) vid Anderse i Vamlingbo, Gotl.

Fastighetsmäklaren och kompositören fil dr Robert N (1875–1969), som var far till professor Björn Collinders hustru sångerskan Britta N-Collinder (f 1904), hade föräldrar med helt andra efternamn.

Fd generaldirektören Jonas N:s (f 1920) farfar Jonas Jonsson (1870–1906) tog namnet N efter sin hemby Nordbyn i Alsen, Jämtl.

Riksdagsmannen Karl-Eric N.s (1922–83) farfar snickaren Karl Magnus N (1849–1939) i Tobol, Gunnarskog, Värml, var son till bonden Nils Persson (1825–96) i Byn, Gunnarskog.

Konstnären Harald N.s (f 1928) farmors farfar bonden Anders Olof N (1802–40) tog namnet efter sin födelseort Norrbys i Barlingbo, Gotl.