Mannerfelt, släkt

Mannerfelt, släkt, härstammande från skattebonden Assar Månsson (d 1656, 71 år gammal) i Hemmershult, Fryele, Jönk, som var far (Otto M, s 36 o 104) till Måns Assarsson (1619–74). Denne blev bösseskytt vid flottan 1633 och konstapel där 1636 men måste rymma utrikes efter att ha dräpt en sthlmsborgare. Han återkom till Sverige från Holland 1644 och deltog i de båda sjökrigen mot Danmark, där han särskilt utmärkte sig vid erövringen av det holländska viceamiralsskeppet Brederode (jfr bd 4, s 305) under sjöslaget i Öresund 1658. Han befordrades till major 1664, adlades 1665 med namnet M och blev 1668 tygmästare och 1673 amirallöjtnant (viceamiral). M är ett av de sällsynta exemplen i 1600-talets Sverige på klättring från bondetill adelsstånd under en generation (Cavallie). Han fick 1665 som livstidsförläning några hemman i Binga i Hossmo, Kalm, och denna besittning förvandlades 1671 till donation på Norrköpings besluts villkor, varefter han gjorde Binga till säteri. Donationen reducerades från hans barn 1681. M:s dotter Maria blev stammoder för släkten Kuylenstierna (bd 21). Hans son Carl M (1670–1706) blev efter holländsk och engelsk örlogstjänst överlöjtnant vid sv amiralitetet 1694 men dömdes 1699 från liv, ära och gods för ämbetsförseelser i samband med att engelsmännen 1697 uppbringat det fartyg där han tjänstgjorde. Han blev emellertid benådad , befordrades 1700 till amiralitetskapten och deltog i landstigningen på Själland s å och i expeditioner i Finska viken. Hans son Eric Magnus M (1706–50) blev auditör vid Åbo läns infanteriregemente 1737, krigsfiskal vid armén i Finland 1741, fiskal i krigskollegium 1743 och assessor i Åbo hovrätt 1747. Dennes äldre bror, Assar Adolf M (1703–70), blev löjtnant vid Älvsborgs regemente 1743 och stamfar för släktens senare medlemmar, vilka liksom han i stor utsträckning varit verksamma i Västergötland.

En av hans söner var far till kh magister Carl Erik M (1796–1840) i Dala, Skar. Carl M:s bror Gustaf Wolter M (1798–1867) deltog 1814 i fälttåget till Norge och var 1847–52 överstelöjtnant vid Västgöta-Dals regemente, med vilket han 1848 kommenderades till Fyn i samband med den tysk-danska konflikten. Hans hustru Margareta Eva Gustava Granfeldt var dotterdotter till generallöjtnanten Georg Vilhelm Fock (bd 16, s 231) och ärvde det av denne för arv till äldsta dotter instiftade fideikommisset Trestena i Bjärka, Skar. Sonsöner till dem var överstelöjtnant Gustaf M (1870–1950) och hans kusin vägdirektören i Malmöhus län Axel Wolter Teodor AssarssonM (1890–1984).

Gustaf och Wolter M:s farbror Carl Otto M (1852–1924) var sekreterare i drätselkammaren i Borås 1887–1903, kapten vid Älvsborgs regemente 1897–1904, sekreterare i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap 1893–1918, ledamot av Borås stadsfullmäktige 1897–1922 och överkontrollör vid brännvins- och maltdryckstillverkningen i Älvsborgs och Jönköpings län 1903–22. Mest känd är Otto M som lokalhistorisk forskare och författare. Bland hans större tryckta skrifter kan nämnas Anteckningar om Kongl Elfsborgs regemente 1680–1815 (1887), på sin tid betecknat som "främst inom sitt slag i vår krigshistoriska litteratur" (Björlin), Älvsborgs läns hushållningssällskaps hist, 2 och 4 (1912), Borås-Herrljunga järnväg 1863–1913 (1913), Älvsborgs läns landsting 1863–1913, 1–2 (1913–17), M:ska släktboken, 1 (1918), Borås wäfveri ab 1870–1920 (1920) och Sven Eriksons och Rydboholms fabrikers hist 1834–66 (tills med H Danielson, 1924). Av förarbeten till M:s planerade andra del av M:ska släktboken publicerades efter hans död uppsatsen Vardagslivet på Trestena på 1860-talet (Fataburen 1929). Hans biografiska ms om Älvsborgs regementes officerare finns hos detta regemente i Borås. M var LSkS från 1897 och ledamot av styrelsen för De sju häradernas kulturhistoriska förening från 1903.

Otto M:s dotter Anne-Margrethe Murray,/M (1885–1967), gift med kh Adolf Murray i Vänge, Upps, och mor till domprosten Robert Murray, utgav under titeln Anna-Nora M och Ersta (1951) en bok om sin ogifta faster Anna Eleonora Wilhelmina M (1839–1917) på Trestena. I boken publicerades ur släktarkivet bl a fasterns brev till sin mor från en vistelse på Ersta diakonissanstalt i Sthlm 1873–74. Otto M:s son kapten Magnus (Måns) Gustaf Theodor M (1884–1960) skrev bl a Älvsborgs läns södra hushållningssällskaps minnesskrift 1912–37 (tills med P W Lengquist, 1937), Västgötavägar, 1–4 (1938–52) och Västergötland-Gbgs järnvägar (1948). Måns M:s son civilingenjör Måns Thure Månsson Af (1911–69) i Mölndal hade i sin ungdom gjort sig känd som idrottsman, framför allt som diskuskastare, och blivit sv mästare i femkamp 1930 och 1931. Bröder till Thure M är fd styrelseordf i Esselte docenten i geografi Carl M (f 1913) och prof vid universitetet i Tübingen med dr Lennart M (f 1923).

Bror till Måns M var Carl Erik August M (1886-1951). Denne Carl M tog fil kandexamen i Uppsala 1910 och blev efter tjänstgöring i kommerskollegium och pensionsstyrelsen byråchef i jordbruksdepartementet 1919 och kansliråd där 1926. Han utnämndes till chef för Statens egnahemsstyrelse 1928 och blev statssekreterare i jordbruksdepartementet 1930 samt var landshövding i Skaraborgs län från 1935. M var LLA från 1939. Son till honom är justitierådet Nils M (f 1924).