J Adrien Masreliez

1 Masreliez, Jacques Adrien, f 15 maj 1717 i Grenoble, Frankrike, d 28 okt 1806 i Sthlm, S:t Eugenia katolska fors. Ledare for den ornamentala inredn av k slottet o lär vid Ritarakad (från 68 Målar- och bildhuggarakad) april 48–21 maj 76. – Led av Målar- o bildhuggarakad 73.

G m Antoinette Berard från Paris, f omkr 1722, d 28 april 1762 i Sthlm, Franska kapellet (senare S:t Eugenia katolska förs), enl db 40 år gammal.

Adrien M inkallades 1748 till Sverige från Paris för att som ornamentsbildhuggare leda inredningsarbetena vid Sthlms slott. 1753 förnyades hans kontrakt. De fem åren var händelserika i en hektisk arbetsmiljö, där 250 rumsinredningar ställdes färdiga inför kungafamiljens inflyttning i sitt nya slott. Arbetsplatsen rymde många konstnärer, och både hovet och den högsta arbetsledningen var fransktalande.

I M:s första arbetsuppgifter ingick att biträda vid färdigställandet av J-P Bouchardons (bd 5) predikstol och C Hårlemans (bd 19) orgelfasad i Slottskapellet samt lyktorna i trappuppgången och kröningsstolarna. Hans huvudsakliga verksamhet kom dock att gälla den egentliga inredningskonsten. För kronprinsens våning utförde han Hårlemans rokokoinredning, och för Serafimerordens sal ledde han dekoreringsarbetena efter C F Adelcrantz' (bd 1) ritningar.

Förutom verksamheten vid Sthlms slott ledde M på 1750-talet även inredningsarbetena vid Drottningholm, där han dekorerade Lovisa Ulrikas bibliotek efter J E Rehns ritningar och på 1760-talet inredde Adelcrantz' teatersalong. Han utförde även arbeten på Gripsholm, Fredrikshov, Ekolsund och Mälsåker. Som självständig konstnär utförde han bl a sniderier till altaruppsatsen i Gbgs domkyrka och till orgelfasaden i Uppsala domkyrka.

Befattningen som k ornamentsbildhuggare innefattade också undervisning av sv lärlingar och unga konstnärsämnen i den egna verkstaden och vid den nygrundade Ritarakademin, båda inrymda i slottsbyggnaden. I M:s hem, som med tiden blev alltmer burget, umgicks franska och sv konstnärer, som var i tjänst vid de k slotten eller hos privata uppdragsgivare.

Vid 1760-talets slut höll M på att avsluta inredningen av hertig Fredrik Adolfs våning högst uppe i slottets västra länga, och han kände sig alltmer främmande för de ritningar som hovintendenten Rehn lade fram i den frambrytande klassicismens tecken. Fortfarande var M emellertid aktiv i konstlivet och arbetade 1775 på kungens paradsängkammare på Gripsholm.

M blev 1773 ledamot av akademin och köpte P H L'Archevêques (bd 22) hus med ateljé, den största i Sthlm. 1776 tog han avsked från sin nära 30-åriga tjänst som k ornamentsbildhuggare och lärare vid Konstakademin.