J Peter Lundström

1 Lundström, Johan Peter, f 4 jan 1783 i Linköping, Domk, d 15 jan 1868 i Jönköping, Kristina. Föräldrar: orgelbyggaren Peter L o Christina Sandberg. Boktryckarlärling hos D G Björn i Linköping 02, hos Groth & Petré där, faktor vid Lindhska tryckeriet i Örebro 04, inköpte Marquardska tryckeriet i Jönköping 2 nov 06, utg av Jönköpings tidn 14 juli 07–31 aug 16 o 5 sept 18–27 dec 51, led av Jönköpings läns hushålln:sällsk från 18 (bl a tidvis v ordf), drev papperstillverkn vid Stensholms bruk, Hakarp, Jönk, 21–48, led av fattigvårdsdir i Jönköping 34, av dir för Smålands privat-bank 37–39 o 41, för Jönköpings läns brandförsäknbolag 39, led av skolbyggn:komm i Jönköping 40, av Sv förlagsfören från 44.

G 28 sept 1812 i Lungsund, Värml, m Johanna Regina Schalander, f 28 jan 1785 i Kvistbro, Ör, d 7 nov 1863 i Hakarp, Jönk, dtr till fabrikören Johan S o Maria Regina Lindh.

Vid faderns död tvingades Peter L avbryta sina studier vid Linköpings skola och började 1802 som boktryckarlärling hos den som skådespelare och pjäsförfattare bekante D G Björn (bd 4), som underblåste hans livslånga teaterintresse. 1804 blev L faktor vid det då ganska betydande Lindhska tryckeriet i Örebro, som ägdes av L:s blivande hustrus morbröder (se bd 23). 1807 flyttade han till Jönköping, där han ett år tidigare köpt det Marquardska tryckeriet. Det var här som L med en utomordentlig energi skulle fullfölja sitt livsverk som förläggare och tidningsutgivare.

L fick i maj 1807 tillstånd att utge Jönköpings tidning, dock med förbehållet att denna inte fick innehålla något annat än ekonomiska och juridiska ämnen samt familjeannonser och liknande. Anledningen till inskränkningen var att hovkanslern funnit skäl till missnöje med en tidigare tidning, Jönköpings allehanda, som hade infört en i hans ögon förgriplig artikel. Jönköpings tidning, som kom med sitt första nummer i mitten av juli s å utgavs av L med ett kortare avbrott ända till 1851. Från 1818 fick tidningen en stark uppryckning, och redan på 30-talet räknades den till landets bäst redigerade landsortsblad, även om L och hans redaktion av försiktighetsskäl sällan tog ställning i politiska frågor.

Som förläggare hade L en omfattande produktion och tycks framför allt ha ägnat sig åt att sprida böcker i folkupplysande syfte. Ett mycket stort antal alster lämnade hans officin i Jönköping, däribland psalmboken – ett tiotal upplagor trycktes under ca tjugo år – Martin Luthers lilla katekes, andra teologiska och religiösa arbeten och böcker av praktiskt innehåll. En tämligen stor del av utgivningen utgjordes dock av enklare skönlitterära alster som spök- och rövarromaner. Dessa drog in en ansenlig summa pengar till firman.

Känd för en större allmänhet blev L för sina skillingtryck, som bl a genom kringvandrande kolportörer spreds över hela riket. Han är emellertid mest känd för de s k kistebreven, enkla, färglagda träsnitt över religiösa, historiska eller skämtsamma ämnen, för det mesta signerade av konstnärer som N Gerad och A F Gylling. Dessa var under en lång tid populära men började i stort sett försvinna från marknaden frampå 1860-talet; de distribuerades via bokhandlare, kolportörer och lumphandlare. Kistebreven fick sin benämning genom att de ofta placerades på insidan av allmogens klädkistor. Viktor Rydbergs berömda dikt Träsnittet i psalmboken utgår just från ett sådant brev från L:s officin.

L förestod även under en lång följd av år Stensholms pappersbruk nära Huskvarna och kunde därmed hålla sitt tryckeri med papper. 1816–18 innehade han Ackkärrsbruk i Värmland, och under riksdagarna i Örebro 1810 och 1812 hade han bokhandel där. Som kommunalman var L flitigt verksam. När en tidsenlig teater uppfördes i Jönköping 1825 blev han en av dess första direktörer. Då frimurarlogen MP i Jönköping 1826 beslöt att köpa ett eget hus, blev L en av de drivande krafterna. Under koleran i Jönköping 1834 hjälpte han till att lindra nöden i staden.