Johan Löfvén

Född:1850-03-22 – Västerlövsta församling, Västmanlands län
Död:1912-12-09 – Lidingö församling, Stockholms län

Folkskollärare, Skolrektor


Band 24 (1982-1984), sida 528.

Meriter

Löfvén, Johan, f 22 mars 1850 i Västerlövsta, Vm, d 9 dec 1912 i Lidingö. Föräldrar: bonden Anders Olsson o Sara Bengtsdtr. Elev vid Uppsala folkskoleseminarium 73, ex juni 76, anställd vid Sthlms folkskolor 76, grundare av o föreståndare för Primär- o elementarskolan i Sthlm 78, rektor för Ateneum för flickor 81–06, kassaförvaltare i Sthlms lutherska söndagsskolefören 81–85, led av styr för, kassaförvaltare o sekr i ab Ateneum för flickor från 86, ordf där från 08, led av styr för Evangeliska fosterlands-stiftelsen (EFS) från 88, suppl i styr för KFUM 88–90, led av styr för EFS:s förlagsexp 89–12, ordf för Fören Folkskolans vänner 01, led av dir för Sällsk för folkundervisms befrämjande från 04, ordf för EFS:s inländska missionsutskott från 06.

G 4 okt 1878 i Västerlövsta, Vm, m Anna Eriksson, f 4 nov 1852 där, d 12 nov 1914 i Lidingö, dtr till bonden Erik Ersson o Stina Lisa Ersdtr.

Biografi

Som utexaminerad folkskollärare fick L 1876 anställning vid Sthlms folkskolor. Han började nu regelbundet umgås i en liten krets som för bibelsamtal brukade träffas hos Johan Olof Lindgren, "Trasskole-Lindgren" (bd 23). Vid dessa sammankomster blev L uppmanad att som lärare ta hand om och ge undervisning åt de religiösas barn. Flera föräldrar var oroliga for sina barns fostran i folkskolan. När L hösten 1878 följde denna uppmaning och började ge undervisning vid sin då öppnade primär- och elementarskola, drevs han därtill även av det s k Mariakriget, d v s den inflammerade konflikt vid Sthlms folkskolor som orsakades av "skräckväldet" där under inspektören C J Meijerbergs styre (Sv folkskolans hist, 3, s 61 fl).

Redan 1879 utvidgades verksamheten vid L:s skola med ett småskoleseminarium, vars föreståndare blev Alma Detthow (bd 11), en framstående lärarinna som lämnat Sthlms folkskolor i samband med Mariakriget. Under de närmast följande åren övertog L bl a Clara Strömbergs skola, Hammarstedtska skolan och ett annat småskoleseminarium. Undervisningen vid primär- och elementarskolan och vid småskoleseminariet blev snart så omfattande att verksamheten 1881 måste flytta till större lokaler i det sk Brunkebergs hotell. I samband med detta fick skolan namnet Ateneum för flickor. Skolans av L påverkade religiösa framtoning märks tydligt under denna tid. Eleverna kom till stor del från religiösa hem. Själv undervisade L främst i kristendom.

Redan efter några få år blev L:s skola åter trångbodd. För att få bästa möjliga skollokaler lät man denna gång uppföra en egen skolbyggnad på en inköpt tomt i hörnet av nuv Sveavägen och Kungsgatan. Byggnadens fasad ritades av en arkitekt, medan L svarade för utformningen av interiören. 1885 kunde Ateneum för flickor ta den nya skolbyggnaden i bruk. Fram till 1910, då skolan åter flyttade, utökades undervisningen alltmer. Antalet årsklasser i elementarskolan, från 1905 kallad Högre flickskolan, steg så småningom till elva. Från 1893 drevs en lärarinnekurs i huslig ekonomi, från 1909 kallad skolköksseminariet, och från 1907 ett folkskoleseminarium. Under några år fanns vid Ateneum för flickor även ett seminarium för guvernanter och flickskolelärarinnor.

Undervisningen vid skolan var i flera avseenden särpräglad. Så togs t ex ämnet huslig ekonomi eller hushållslära upp på schemat för flickskolan redan 1891. Orsaken var den oro man kände för att kvinnans intellektuella bildning skulle gå så långt att hon försummade att förbereda sig för sina speciella livsuppgifter inom hemmet som husmoder (Årsredog 1892–93). Redan från början var gymnastik ett obligatoriskt skolämne, vilket inte var fallet vid alla skolor. Från 1882 samarbetade Ateneum med Gymnastiska centralinstitutet (GCI), och från 1900 gavs en förberedande kurs för de elever som ville söka till GCI. Språkundervisningen ansågs modern och präglades av idéer som Anna Sandström under pseudonymen Uffe 1882 framfört i sin skrift Realism i undervisning eller Språkkunskap och bildning.

Bakom framgångarna för Ateneum låg L:s stora praktiska och organisatoriska begåvning. Inte minst skolans återkommande byggnadsfrågor sköttes kunnigt av L. När skolans flyttning på grund av Sveavägens framdragande åter blev aktuell, inköpte han framsynt en tomt nära Adolf Fredriks kyrka och ledde sedan byggnadsarbetena där fram till inflyttningen i början av 1910. – Vid L:s död 1912 hade Ateneum för flickor sammanlagt 674 elever och 45 lärare. Ateneums folkskoleseminarium drevs till 1927, småskoleseminariet till 1928 och Högre flickskolan till 1939, då den uppgick i Norrmalms kommunala flickskola. Skolköksseminariet fanns kvar till 1948.

L var djupt engagerad i EFS. Från 1888 ingick han i dess styrelse och hade även flera andra centrala uppdrag där. Det var i enlighet med ett av L väckt förslag som EFS i slutet av 1890-talet utsåg regionalt verksamma reseombud, ett beslut som föregick den organisation med distriktssekreterare som inrättades 1921. L:s goda omdöme i fastighetsafFärer och i ekonomiska frågor kunde även EFS dra nytta av. Han gjorde en betydelsefull insats vid tillkomsten av sångsamlingen Sionstoner och Sthlms söndagsskolförenings sångbok, som trycktes i mer än en halv miljon exemplar. L öppnade gärna sin skola for kristliga föreningar. Där hölls bl a EFS:s årskonferenser i många år; en söndagsskola hade där sina lokaler och även en tid KFUM.

Genom sitt arbete ville den till sin natur försynte L verka för de mål han satte främst för uppfostran och undervisning: gudsfruktan, karaktärsdaning och fosterlandskärlek.

Författare

Jan Garnert



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Utgivit: Barnens nya sångbok. Äldre o nyare sånger för söndagsskolan, saml o utg under medv av ... Sthlm 1895. 120 s. (Tills med Joel Blomqvist, V. Emanuelsson, J. Grytzell mfl.) [Nya uppl] 1898, 1899, 1905, 1907, 1911, 1913, 1916, 1917.

Källor och litteratur

Källor o litt: Patent- o registreringsverket, Bolagsbyrån, Aktiebolagsregistret 1897-1972, DIAA: 13, nr 1293 o Registreringshandkar till ab upphörda 1897-1960, E3A:190, RA. EFS:s centralarkiv, AI:1 (årsmötesprot 1875–1894), AII:14 (styr: prot 1897–1901); EFS:s särarkiv, 1:4 (förlagsbolaget), AI:l-3 (stämmoprot 1877–1918), 1:9 (Komm för sv textserie till söndagsskolan, vol 1, 1899–1921); Ateneums for flickor arkiv, Årsredog mm; allt i SSA. TU 85:25, KB.

Ateneum för flickor 1881–1931. Ateneums femtioårsfest ... (1931); M Edquist, Ateneum för flickor 1881–1931, Minnesskr ... (1931); Evang fosterlandsstiftelsens 50-åriga verksamhet 1856–1906 (1906), s 56; Förbundet mellan Sveriges KFUM, Minnesskr ... (1927), s 33 o 39; E Heckscher, Några drag ur den sv flickskolans hist (1914); A Hofgren, Med Gud o hans vänskap, EFS genom 100 år (1956); J L t (Redog för arbetet vid Ateneum ... 1912–1913, (1913), s 3–5; G Kyle, Sv flickskola under 1800-talet [1972]; K A Lundqvist, Organisation o bekännelse, EFS o Sv kyrkan 1890-1911 (1977); Mtls [sign], Våra hädan-gångnes minne (Budbäraren, årg 56, 1912), s 374–376; SMoK; Sthlms lutherska söndagsskolfören 1868-1943, Minnesskr (1943), s 9 o 15; Sv folkrörelser, 2 (1937); Sv folkskolans hist, 3 o 4 (1942, 1940).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Löfvén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10058, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10058
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Löfvén, urn:sbl:10058, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se