Emma H A Löwstädt-Chadwick

Född:1855-08-10 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1932-01-02 – Frankrike (i Avignon)

Målare, Grafiker


Band 24 (1982-1984), sida 628.

Meriter

2 Löwstädt-Chadwick, Emma Hilma Amalia, dtr till L 1, f 10 aug 1855 i Sthlm, Nik, d 2 jan 1932 i Avignon, Frankrike. Elev vid FrKA 74-80, bosatt i Frankrike från 82, medl av Konstnärsförb 86–96, av Grafiska sällsk från 10. – Konstnär.

G 1882 m den amerikanske konstnären Francis Brook Chadwick.

Biografi

Emma L var sondotter till miniatyrmålaren, tecknaren och litografen Carl Theodor L (se under L 1 ovan). Hennes som tidig kommunist kände far var under L:s uppväxtår välbeställd skräddarmästare i Sthlm. L betraktades vid FrKA som en av de mest lovande bland en rad begåvade kvinnliga akademielever; bland dem var Julia Beck, Eva Bonnier, Mina Bredberg och Jenny Nyström. L var enligt Georg Nordensvan, som samtidigt studerade vid akademin, "en ivrig och försökslysten akademielev". Hon fick pris för sin målning Scen ur syndafloden, som var 1879 års tävlingsämne, "en figurrik, käck komposition". S å tillbringade hon sommaren vid franska kusten. På Konstföreningens utställning 1879 uppmärksammades två landskap, som hon målat i Villerville och som C R Nyblom i en recension i Post- och Inrikes tidningar fann "utmärkta genom säkerhet och precision". 1880 fick L andra pris för tävlingsämnet Lokes fängslande.

1881 for L till Paris för att fullborda sina studier. Hennes lärare var J C Cazin och T R Fleury. Redan första året fick hon sin målning Etude antagen på Parissalongen. I Concarneau i Bretagne mötte hon akvarellmålarinnan Anna Gardell-Ericson (bd 16; omnämnt i dennas minnesbok utg 1982 av G Procopé; namnet feltolkat som Sanna Löfstedt). L hade liksom målarna Johan Ericson och Olof Jernberg fått bostad hos fotografen Gasc, som "ägde en trevlig villa med trädgård och fotografiateljé ... Det målades flitigt på alla håll. Fröken L målade fårskockar på sanddynerna, vaktade av kvinnor i stora kappor."

1882 bosatte L sig i Grez-sur-Loing, som blivit medelpunkt för en sv konstnärskoloni. Carl Larsson hade flyttat dit s å. I akademielevernas tidning Palettskrap för 1882 nämnde Larsson bland de många nordiska konstnärer, sångare och författare, vilka då befann sig i Grez, först av alla L, som s å gifte sig med "en rik amerikanare, som räknade sig som konstnär. Han hade ett gott färgsinne, mycket självkänsla, ehuru mycket liten självbesinning" (Larsson 1931). Grez blev L:s och hennes mans fasta punkt i tillvaron; de inköpte efter några år Pension Chevillon, där svenskarna redan från början gärna hade tagit in. I kalendern Svea för 1887 illustrerade Larsson ett resekåseri med bilden av paret Löwstädt-Chadwick i Grez. Paret fortsatte att driva pensionatrörelsen till glädje för sv konstnärer. 1892 byggde de en villa där.

Men även om Grez var den fasta punkten för L, sökte hon under ett flitigt resande ständigt nya motiv. Förutom lantliga genremålningar från Grez målade hon scener ur den franska kustbefolkningens liv, framför allt i Bretagne, dit hon ofta reste tillsammans med målarinnan Amanda Sidvall, som hon avbildat dels i arbete sittande under ett badparasoll, dels också i ett fint och uttrycksfullt porträtt. Med sin man reste L till USA, Spanien, Nordafrika, Italien, Sverige och England, där hon fann motiv både i Londons slumkvarter och vid Cornwalls kust i den lilla fiskarbyn St Ives, ett populärt tillhåll för engelska landskapsmålare. Då L vistades där 1887, kom Anders Zorn dit. Emma Zorn berättar i ett brev, att då han fick veta att hans gamla akademikamrat var där, "rusade han förtjust åstad för att besöka henne, men kom åter mycket nedslagen av ett högtidligt mottagande och hennes påstående att hon hade svårt tala svenska" (Zorn, s 188 not 7).

L hade emellertid inte brutit med Sverige. 1885 hade hon skrivit under opponenternas revoltskrivelse mot den sv konstakademin och på hösten deltagit i deras utställning i Sthlm; följande år hade hon blivit medlem av det nybildade Konstnärsförbundet; tio år senare blev hon jämte en rad andra konstnärer utesluten ur förbundet "på grund av bortovaro från utställningarna". L var också medlem av Grafiska Sällskapet från dess grundande 1910 och visade regelbundet sina blad på dess utställningar. Hon hade alltmer övergått från måleri till etsning; hennes blad var uppmärksammade bland grafiksamlarna i Paris. Hon valde för sin grafik ungefär samma motivkretsar som för sitt måleri: genrebilder med bönder och fiskare och stilla interiörer, men hon utförde också en serie mycket suggestiva Paris-bilder.

L utställde regelbundet målningar på Parissalongen: 1883 Sjömännens måltid, 1884 Svensk flicka plockande näckrosor, 1885 En bretonsk bondflicka leder en get, Insomnad flicka, Mor Babicotte samt en rad akvareller, 1886 Min dotter, 1887 Five o'clock tea, som renderade henne ett hedersomnämnande. På världsutställningen i Paris 1889 fick hon också hedersomnämnande för Fårvakterska och så sent som 1924 på Parissalongen. Under en rad år deltog hon i Champ-de-Mars-salongerna: 1896 visade hon Ung dam dansar fandango och en etsning.

I början på 1940-talet ordnade G Stenman i sin konstsalong i Sthlm en minnesutställning över L, som blev mycket uppmärksammad. Strömbom skrev 1945, att L sannolikt var "den bland alla åttiotalets svenska målarflickor, som ägde den robustaste, mest homogena talangen. Hennes studier från Grez, Englands och Bretagnes kuster vittnar om frisk ursprunglighet i iakttagelsen, starkt formsinne, intensiv känsla för ljuset. Den väl valda lilla utställning av hennes verk, som Stenmans konstsalong i Stockholm för några år sedan anordnade, gav ett överraskande helt, i enstaka verk mäktigt intryck av hennes konst."

Författare

Bo Lindwall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L är bl a repr i NM, i Linköpings museum o i utländska museer.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Hultmark; C Larsson, Från Sthlm till Messina (Svea 1887); dens, Jag (1931); G Pro-copé, Konstnärsparet Anna Gardell-Ericson o Johan Ericson, en minnesbok (1982); SKL o där anf litt; S Strömbom, Konstnärsförb:s hist, 1 (1945); A Zorn, Självbiogr anteckn:ar, ed H H Brummer (1982).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emma H A Löwstädt-Chadwick, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10132, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Lindwall), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10132
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emma H A Löwstädt-Chadwick, urn:sbl:10132, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Lindwall), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se