Meriter

Ljungberg, Fredrik (Fred) Hjalmar, f 28 maj 1879 i Agnetorp, Skar (nu Tidaholm), d 12 mars 1944 i Jönköping. Föräldrar: stationsinspektoren Fredrik L o Ida Bergström. Folkskola i Tidaholm, kontorselev vid Vulcans tändsticksfabrik där 97, kontorist vid Vulcans tändsticksfabrik i Gbg 99, anställd vid Trummer & Co, Succ, Ltd i London 03, manager 16, joint director 19, VD där 27—32, ordf i Sv handelskammaren i London 31—32, anställd vid o en av administratörerna för Sv tändsticks ab (STAB) i Jönköping 1 juni—30 nov 32, VD där o led av STAB:s styr o finans-komm från 29 nov 32, led av styr för Sveriges allm exportfören från 35, av styr för Gosch från 36, v ordf i styr för STAB från 38, led av Sveriges allm exportfören:s handelspolitiska utsk från 42, ordf i styr för ett flertal av STAB:s sv o uti dotterföretag.

G 20 juni 1912 i Lee parish church, London (registr i Lewisham, Kent, England) m Emily Violet Nurse, f 1 maj 1888 i Lewisham, d 20 aug 1978 i Jönköping, dtr till byggmästaren Joseph N o Elisabeth Norris.

Biografi

Fred L kom att gå den långa vägen i sv tändsticksindustri o började som kontorselev vid tändsticksföretaget Vulcans fabrik i hemstaden Tidaholm. 1903 sammanslogs företaget med fem andra till Jönköping & Vulcan, som därefter under något decennium dominerade den starkt exportinriktade sv tändsticks- industrin. Koncernens egen export handhades till stora delar av Trummer & Co i London o Hamburg, ett foretag som var formellt fristående men som ägdes av Fredrik Löwenadler, som också behärskade stamaktiemajoriteten i Jönköping & Vulcan. L anställdes nu i Trummer & Co o placerades i London, där han stannade i bortåt 30 år.

Den långa vistelsen i England formade såväl L:s karriär som hans karaktär. Han fick under dessa år en enastående kunskap om den sv tändsticksexportens alla marknader o knöt värdefulla kontakter med engelska o andra affärsmän. Även på det privata planet synes hans tid i London ha varit framgångsrik. Han gifte sig med en engelska o föreföll efterhand att allt mer rota sig i sin brittiska omgivning, något som hans hobbies, trädgårdsskötsel o golf, också antyder. Under L:s tid i England skedde stora omvälvningar inom den sv tändsticksindustrin. Jönköping & Vulcan fick under första världskriget problem o fusionerades 1917 med sin mer dynamiska konkurrent, Förenade sv tändsticksfabriker, som bildats 1913 o som leddes av Ivar Kreuger.

Det nybildade företaget, Sv tändsticks ab (STAB), blev basen för Kreugers högtflygande planer. Ett av de första leden i dessa var att 1919 införliva Trummer & Co med STAB. Trots denna närmare anknytning med STAB o L:s med tiden allt centralare position inom Trummer synes han ha haft föga beröring med de finansiella o organisatoriska sidorna av Kreugerkoncernens expansion. L:s roll var snarare den tekniska som expert på tändsticksexportens alla komplicerade aspekter o som den som dag för dag ledde de konkreta försäljningsansträngningarna.

Det hastigt uppbyggda Kreugerimperiet, vars fortbestånd var helt beroende av fortsatt expansion, förmådde inte överleva de påfrestningar som den stora depressionen medförde. Koncernen upplöstes i sina beståndsdelar efter Kreugers självmord 1932. STAB befanns ha synnerligen dålig likviditet o därtill skulder på över 400 milj kr men bedömdes ändå kunna rekonstrueras. Förutsättningarna för detta var bl a att nytt kapital tillfördes, att tillfredsställande uppgörelser nåddes med framför allt utländska fordringsägare o intressenter samt, inte minst, att det allmänna förtroendet för företaget återställdes. För det senare syftet var det viktigt att ledningen lades i händerna på en person, som samtidigt som han hade ett gott anseende i affärs- o bankkretsar inom o utom landet o djupgående kunskaper om tändsticksindustrins speciella problem ändå inte varit i någon komprometterande omfattning involverad i Kreugers affärer. L var just en sådan person.

L lämnade inte London med lätt hjärta. Den uppgift som förestod honom var besvärlig: att föra STAB ur den djupa vågdal företaget befann sig i efter Kreugers död. Bland de uppgifter han måste ta itu med var ömtåliga o intrikata förhandlingar med STAB:s amerikanska intressenter. Dessa genomfördes till båda parters belåtenhet. Bl a härigenom kunde den fortsatta rekonstruktionen av företaget fullbordas. I samarbete med särskilt volvochefen Assar Gabrielsson (bd 16) o med stöd av Sthlms enskilda bank lyckades L konsolidera STAB, så att skuldsumman vid hans död 1944 var nere i 100 milj kr. Speciellt viktigt var att alla utländska skulder hade likviderats o att driften ånyo blivit räntabel.

Detta arbete genomfördes under en period av återhämtning efter den stora depressionen men också av stor utrikespolitisk oro, något som i hög grad påverkade företagets världsomfattande affärer. I synnerhet gällde detta naturligtvis under andra världskriget, när STAB:s produktion för världsmarknaden till stor del måste läggas om från det avspärrade Sverige till dotterfabriker i olika länder. Att konsolideringsarbetet kunde genomföras så framgångsrikt berodde bl a på att L satsade på teknisk nydaning, som förenades med skicklig affärsledning o stor sparsamhet. Härigenom lyckades han i vida kretsar tillvinna sig det nödvändiga förtroendet. Personligen lade han ner en mycket stor arbetsinsats, o han var i full verksamhet ända till sin plötsliga död efter endast ett par dagars sjukdom.

Under L:s chefstid vid STAB tillkom Solstickan, en institution vars snabba utveckling han med stort intresse följde. Till någon insats 'av större omfattning utanför STAB räckte knappast hans tid o krafter. Hans expertkunnande utnyttjades dock i Sveriges allm exportförening, vars styrelse han tillhörde från 1935. Hans personlighet beskrivs som måttfull o försynt men samtidigt kraftfull. Han uppges ha varit utrustad med såväl fysisk som psykisk styrka, likaväl som med humor o stor arbetskapacitet. Han var en praktisk man o ingen teoretiker.

Författare

Björn Gäfvert

Källor och litteratur

Källor o litt: Handhar av dossierkaraktär ang L i Swedish Match's centralarkiv, Sthlm.

H Lindgren, Corporate growth. The Swedish match industry in its global setting (1979); H Modig, Swedish match interests in British India dur-ing the interwar years (1979); SMoK; S Wetter, F Ldöd (SvD 13 mars 1944).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik (Fred) H Ljungberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10794, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Gäfvert), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10794
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik (Fred) H Ljungberg, urn:sbl:10794, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Gäfvert), hämtad 2024-04-20.