Biografi

Kihlman (Kijhlman), släkter.

1 Anders Eriksson (f senast 1700 enl brev till Gyllenstierna), som var kronofogde i Gripsholms län 1675—82 (Frälseg) o enligt släkttraditionen (I k 3, KB) son till en mjölnare i Kila, Söd, ändrade i juli 1676 (brev till Uttermarck) sitt namn till Anders Eriksson Kijhlman. Han skatteköpte (Frälseg) Tomtsätra i Taxinge, Söd, som senare beboddes av hans son (brev till Gyllenstierna) häradsskrivaren Anders K (d 1725) o ägdes (Frälseg) ännu av dennes son borgmästaren i Mariefred Daniel Kijhlman (1704—82), som var rdgm 1734—39 o 1771-—72 samt far till djurgårdsinspektoren vid Gripsholm o postmästaren i Mariefred David K (1746—1807). Daniel Kijhlmans bror Eric Andersson Kijhlman (1708—84) blev borgmästare i Sigtuna 1736 o i Köping 1759 (Hellström) samt var rdgm (hatt) 1738—41 o 1755—62. Hans berättelse om sin tjänstetid i Sigtuna har publicerats av Palme, o hans självbiografi finns i KB (I k 3). Han efterträddes som borgmästare i Köping av sin son Eric Wilhelm K (1743— 1815), som var rdgm 1792 o blev häradshövding i Västerdalarne 1800. Denne var halvbror till prosten Lars Fredric K (1760— 1837) i Kumla, Vm. Brorson till denne var viktualiehandlaren Johan Erik K (1803— 77) i Sthlm, som 1865—69 var led av Sthlms stadsfullmäktige.

2 Frälsebonden Sven Gerdtsson i Kilen (Kilsby), Visnums-Kil, Värml, var enligt Övre Ulleruds dödbok far till länsmannen Magnus K (1665—1743) i Prästbol, Övre Ullerud, Värml. Söner till denne var Anders K (d 1756), som efter tjänstgöring i krigskollegium fick hovrättskommissaries titel o bodde på Hammarö, Värml, o Sven K (1696—1776), som blev kaplan i Övre Ullerud 1725 o komminister där 1753 efter att 1741 ha avsagt sig khtjänsten i Torp, Älvsb, som han fått 1740 men ej tillträtt. Den senare var matematiskt o astronomiskt intresserad. Han fungerade som arkitekt o byggmästare vid byggandet av Övre Ulleruds kyrka, som blev färdig 1727. Mest känd är K genom sin skrift Oförgripeligit förslag til calendarii correction uti the återstående stycken (1746), vilken han inlämnade till prästeståndet, som remitterade den till universiteten. Hans förslag antogs ej men gav anledning till de utredningar som ledde till den s k nya stilens införande i Sverige 1753. I febr 1756 flydde K till Norge, då han kallats att i Örebro inför riksens ständers förräderikommission stå till svars för att ha underlåtit att rapportera besök av en granne, en rdgm som flytt efter att under ett tumult i bondeståndet hösten 1755 ha förgått sig mot talmannen. K bötfälldes o kunde efter åtta månaders landsflykt återvända men flydde julen 1758 åter till Norge, sedan han påståtts ha utlåtit sig förgripligt mot riksdagen. I maj 1759 fick han lejdebrev o kunde återvända, o 1760 frikändes han, då beskyllningarna mot honom ej kunnat styrkas. 1762 tog K initiativet till konfirmationens återinförande i Värmland. En minnessten över honom restes vid Övre Ulleruds kyrka vid dess 200-årsjubileum 1927.

3 Frälsebonden Jonas Larsson i Östergården i Kil i Valla sn på Tjörn, Göt, var far till skepparen o hemmansägaren Anders K (1807—80) i Åker, Norum, Göt. Dennes son bangårdsmästaren Axel Emanuel K (1859—1948) i Gbg var far till läroverksadjunkten fil lic Herman Axel Constantin K (1890—1974) i Gbg. Han var g m fd läroverksadjunkten, stadsfullmäktig- o riksdagsledamoten Karin K, i Olsson (f 1890), vars syskon tagit namnet Osvald. Herman K:s syskon är advokaten Urban K (f 1898), g m målarinnan Inga Englund-K (f 1905), o fd byråchefen i Gbgs barnavårdsnämnd Naemi K (f 1904). Son till Herman o Karin K är prof i byggnadsakustik vid Chalmers tekniska högskola Tor K (f 1934).

Utan genealogiskt samband med dessa släkter är den östgötska prästsläkten K (se Oden), bildhuggaren Gustaf Björnsson K (d 1720) i Borås o hans son bildhuggaren Nils K (levde 1752) i Jönköping samt konstnären Einar K (f 1912) o hans bror konstnären Botvid K (f 1930), båda efter varandra g m konstnärinnan Simone K, född de Dardel (f 1913).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, riksdagsbeslut 1739 o 1792, Städernas besvär, vol 70 o 104 (R 5306 o 5340), Anders K:s brev till Carl Gyllenstierna (K 795), Hedvig Eleonoras livgeding: Anders Eriksson Kijhlmans brev till Daniel Bengtsson Uttermarck o Anders K:s brev till Nils Adelstierna, RA; I k 3, mikrofilm av A Hülphers i Västerås SB befintliga genealogier, 5, p 99, KB.

P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); G Elgenstierna, Köping stads tjänstemän 1605—1905 (1907); Frälseg 2 (1934—35); Grape; G Hellström, Sigtunaborgmästaren o rdgm men Johan Sundblad (PHT 1958); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Lags o doms; Millqvist; dens, Sthlms stadsfullm 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlm stadsfullmäktiges femtioårsjubileum, 1913); SU Palme, Borgmästare Eric Kyhlmans berättelse om sin tjänstetid i Sigtuna (1937); Samzelius; Vid Johan Erik K:s graf (1877); Västerås hm 2—3 (1844 —46); d:o 1800—80, 1—2 (1880—81). — C A Klingspor, Sv slott o herresäten. Näsby (1887), s 11 f. 

Källor o litt: S E Bring, Sv boklex 1700— 1829. Rättegångshandkar (1958); G V Bro-mander, Erik Jonaeus (Värmland förr o nu 1911), s 20 f; dens, Sven Kilman (Karlstads stifts julbok 1917); E Elgqvist, Råbygrenen av malmösläkten Bager (1949); N Helger, Ransäter o Munkfors (1944), s 197—201; Karlstads hm, 2—3 (1965—68); J Kleberg, Krigskollegii hist (1930); A Lindhagen, Den nya stilens införande i Sverige (HT 1922); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); T Ljungström, En präst i landsflykt (Karlstads stifts julbok 1943); dens, En bok om Övre Ullerud (1947), s 143—46, 149— 51, 154, 157 ff, 162—69, 192—207; NVE Nordenmark, Pehr Wilhelm Wargentin (1939). 

Källor o litt: M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); H Gejrot m fl, Lärarmatr 1946 (1946); SKL; SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kihlman, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11475, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11475
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kihlman, släkter, urn:sbl:11475, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.