Meriter

1 Kjellberg, Jonas, f 22 okt 1752 i Husaby, Skar (enl självbiogr), f 14 april 1832 på Storeberg, Tådene, Skar. Föräldrar: vice kronolänsmannen Jonas Kiellberg o Elsa Ebba Mellin. Anställd hos grosshandl G B Santesson, Gbg, 70—75, hos köpman L Holl-beck 75—79, burskap 5 nov 79, kompanjon i firma Hollbeck & K 79—81, drev ensam firman 82—08, en av borgerskapets äldste 80—89 (ordf där 87—89), förest för Gbgs arbetshus o fattigförsörjn:inrättn 86—01, bisittare i Gbgs handelssocietet 92—12, deltog i riksdagen i Norrköping 00 (led av SU), bildade tills med Aron K o J A Stangenett bolaget Jonas K & co 08, led av Skaraborgs läns hushålln:sällsk. — LWS 08.

G 5 sept 79 i Gbg, Domk, m Maria Elisabeth Flygare, f 18 juli 59 där, trol ibid, d 21 nov 19 på Storeberg, dtr till superkargören Johan Paul F o Margareta Bolm.

Biografi

K blev föräldralös vid unga år o uppfostrades hos släktingar, som ej synes ha vinnlagt sig nämnvärt om hans vidare utbildning. Redan tidigt varmt religiös vände han sig mot den irreligiösa andan i fosterhemmet. Han lämnade snart detta o fick anställning på ett häradsskrivarkontor. 1770 begav han sig till Gbg o blev antagen som bodgosse hos den ansedde grosshandlaren o herrnhutaren Gustav Bernhard Santesson. Där fick han en allsidig handelsutbildning o skaffade sig efter hand som kontorsbetjänt god inblick i vad som fordrades för att driva ett framgångsrikt import- o exportföretag.

Från 75 arbetade K hos köpmannen Lars Hollbeck, tidigare handelsbiträde hos San-tesson, o blev efter att ha erhållit burskap kompanjon i firman Hollbeck & K. Efter Hollbecks död 81 fortsatte K ensam affärsrörelsen. Handeln omfattade till en början särskilt import av baltiska varor som lin, hampa, hudar o malt. Slutet av 70-talet o 80-talet var en gynnsam tid för sv rederirörelse, o med öppen blick för de goda möjligheterna förvärvade K andelar i allt fler fartyg, så att en del av importen snart kunde ske på egna kölar. Också den bohuslänska sillhanteringen var inne i en period av lysande konjunkturer, vilket föranledde K att investera i sillsalterier o trankokerier. Exporten av sill kunde med fördel förenas med firmans import från östersjöområdet, eftersom den sv sillen fann särskilt god avsättning just i östersjöhamnarna. Fartygsintressena ledde i sin tur till att K 94 förvärvade en femtedel i Rödastens reparebana. Därtill var han 96—05 intressent i det konsortium av göteborgare, som vid greve Erik Ruuths död övertog en del av Skånska stenkolsverket. Han var även delägare i ett av handelsmannen Carl Bagge 98 anlagt kattunstryckeri.

K bildade 08 ett handelsbolag med handlandena Aron K o Johan Adam Stangenett under firma Jonas K & co. Till det nya bolaget överlät han sillsalteriet Majnabben, salteri- o trankokerierna Skutholmen o Brömsedammen o 1/3 av trankokeriet Lunnervik för drygt 17 000 rdr o skeppsparter för sammanlagt 15 000 rdr. Enligt bolagskontraktet skulle 6 % årlig ränta lämnas på det investerade kapitalet. S å köpte K säteriet Storeberg i Skaraborgs län, dit han flyttade 13, sedan hans hus i Gbg hade brunnit ned. Han led då sedan länge av en ögonsjukdom, som kom att förbittra återstoden av hans liv. Först efter hustruns död 19 lämnade han helt affärerna i Gbg o flyttade från staden.

Avgörande för K:s hela levnad o verksamhet var hans djupa o strängt principfasta religiositet. Under inflytande av G B Santesson o dennes vänner anslöt han sig till Evangeliska brödrasamfundet i Gbg men utträdde jämte Santesson, Henrik Törner Planck m fl i samband med domprostvalet i Gbg 85, eftersom han ansåg, att brödrasamfundet komprometterat sig i denna sak. En påföljande brevväxling med biskop Spangenberg o brödraförsamlingens äldste klarlade djupgående åsiktsskiljaktigheter o medförde en definitiv brytning med herrnhutismen. Senare vände sig K med skärpa mot swedenborgianismen o såg det som en angelägen uppgift att motverka valet av swedenborgianer till prästerliga ämbeten. Han korresponderade i dessa ärenden bl u med sin nära vän statsrådet Mathias Rosenblad, vars bekantskap han gjort vid Ramlösa brunn 90. Liksom Rosenblad intresserade han sig varmt för bibelsällskapen o var medlem i Bibelsällskapet i Gbg, Evangeliska sällskapet o Sthlms stora bibelsällskap.

K:s sociala engagemang, som bottnade i hans oförtrutna strävan att främja en högre moral, visade sig i hans många kommunala aktiviteter, exempelvis som föreståndare för Gbgs arbetshus o fattigförsörjningsdirektion o ledamot av direktionen för Allmänna fattigförsörjningsanstalten. Också inom kommunalpolitiken gjorde K en betydande insats, bl a genom att reformera representationen inom Borgerskapets äldste. Vid Norrköpings riksdag 00 deltog han som borgerskapets representant o hävdade då en oavhängig ståndpunkt i myntrealisationsfrågan.

K:s kvarlåtenskap uppgick till en kvarts miljon rdr, en efter tidens förhållanden ovanligt stor förmögenhet. Till en del kan denna ses som en följd av de under revolutions- o Napoleonkrigen synnerligen fördelaktiga konjunkturerna för gbgsk handel o sjöfart, men den var säkerligen i lika hög grad ett resultat av K:s arbetsamhet o sunda affärssinne. Då de goda tiderna efter kontinentalsystemets upphävande började ge vika o det bohuslänska sillfisket samtidigt gick kraftigt tillbaka o inom kort upphörde, hade K redan skapat sin förmögenhet o kunde dra sig tillbaka till sitt gods, där han levde ytterst enkelt o flärdfritt, huvudsakligen upptagen av religiösa frågor.

I samband med sin 75-årsdag donerade K —¦ för att bidra till ungdomens moraliska fostran o till minne av sin hustru — medel till upprättandet av K:ska flickskolan i Gbg, där flickorna förutom en sann kristendom o levande gudsfruktan skulle lära "språk o vetenskaper o allehanda nyttiga o prydliga fruntimmersslöjder". Hans testamente omfattade även donationer till en skola i Tådene o en söndagsskola (grundad 13 av K) i Gbg för hantverksgesäller o lärlingar. Huvudparten av arvet delades mellan de fyra brorsbarnen Jonas Anders o Carl Fredrik K, Vilhelmina Charlotta Broddelius o Maria Elisabet Colliander.

K:s självbiografi o brev ger bilden av en omutligt rättskaffens o principfast man, vilket bl a belyses av att han vid ett tillfälle under Reuterholms regering fann sig nödsakad att avböja erbjudandet om kommerseråds heder o värdighet för att inte låta sig förledas av världsliga fåfängligheter.

Författare

Elsa-Britta Grage

Arkivuppgifter

K:s privat- o affärsarkiv i Storebergsarkivet, GLA, där förutom affärs- o familjebrev bl a finns brev till K från M Rosenblad, P Wieselgren o G F af Wingård. Självbiogr av K i VVS:s arkiv, GUB. K:s minnesanteckn:ar hos generalkonsul C C:son K, delvis tr i H Fröding, Gbgs donatorer (1912). Brev från K till K 2 i Storebergsarkivet o till G F af Wingård i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök till en andelig sång med lika melodie som svenska psalmen n:o 131, af hvilken ock ämnet för större delen är lånat. Götheborg 1815. [Anon; ej återfunnen.] — Något om Swedenborgianismen, till varning för mindre erfarne bland de till Zion vandrande. Götheborg 1826. XVI, 71 s. — Andeliga sånger, ett försök efter wiirtenbergs-ka kyrkoherden magister Philip Fr. Hillers tyska, jemte ett bihang och några ax. Skara 1831. 62 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Clemensson, Det första Höganäsbolaget 1796—1812 (Stenkol o lera, 4, 1973); C R A Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1 (1897); dens, Det gamla Gbg (1919—22); H Fröding, Gbgs donatorer (1912); dens, Berättelser ur Gbgs hist, [4—5] (1922—24); A Godhe, Minnestal öfver med döden afgångne ledamöter af WS, 1 (1850); G C:sonK, Släkten K (1969).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11530, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11530
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Kjellberg, urn:sbl:11530, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-25.