Adolf H Kloo

Född:1878-02-10 – Ryda församling, Skaraborgs län (i Klo)
Död:1972-02-04 – Falköpings församling, Skaraborgs län

Präst


Band 21 (1975-1977), sida 364.

Meriter

Kloo, Adolf Henrik, f 10 febr 1878 i Klo, Ryda, Skar, d 4 febr 1972 i Falköping. Föräldrar: hemmansägaren o kyrkvärden Sven Andersson o Johanna Johansdtr. Elev vid Skara hal 98, mogenhetsex där vt 02, inskr vid UU ht 02, FK 31 jan 05, TK 12 sept 08, prakt teol prov 10 dec 08, allt vid UU, prästv i Skara 29 dec 08, tjänstg i Sjogerstad, Borås, Alingsås, Amnehärad, Larv o Eriksberg, komminister i Härna, S Vings pastorat, Älvsb, 1 juni 12—22, kh i V Tunhem, Älvsb, 20 april 21 (tilltr 1 maj 22)—1 april 49, prost 28 nov 40, kontraktsprost 1 april 46—1 april 49. — Ogift.

Biografi

Adolf K hade under sin uppväxttid tagit starka intryck av den väckelse som genom predikanten Carl Johan Smedbergs förkunnelse uppstått i hans hemförsamling. Under studieåren i Uppsala påverkades han av den frambrytande ungkyrkorörelsen med J A Eklund, liksom K bördig från Ryda, som främste impulsgivare.

K fick tidigt namn om sig att vara en nitisk prästman, alltid på hastig färd i bil eller på cykel till olika förrättningar. Men i talarstolen gjorde han sig ingen brådska utan höll åhörarna fångna en dryg timme med en predikan framförd på ett folkligt dialektalt språk med drastiska vändningar o verkningsfullt inlagda pauser. Ofta tog han bilder o exempel ur böndernas liv. Tonfallet gick inte sällan upp i falsett. Han talade fritt ur hjärtat utan manuskript o anpassade sin framställning efter plats o publik. Hans predikostil var så säregen, att det är svårt att placera in den i något bestämt fack. Den danske prästen Olfert Ricard o den norske teologiprofessorn Ole Hallesby nämnde han själv som inspirerande förebilder. Till anda o innehåll hade K:s förkunnelse väckelsekaraktär med synd o nåd som starkt betonade motpoler.

K var en självuppoffrande natur, som utan tanke på egen fördel skänkte bort vad han ägde, tills han själv var nära nog utblottad. Den rymliga prästgården var mestadels fylld till bristningsgränsen av bjudna o objudna gäster, o kring matbordet rådde fritt meningsutbyte mellan oliktänkande. Hans impulsivitet o suveräna likgiltighet för konvenansbud o trånga lagparagrafer försatte honom ofta i brydsamma situationer, vilka han dock alltid klarade upp med gott humör o en blandning av naivitet, snarfyndighet o knipslughet. Ty för K var nästan alla medel tillåtna, när det gällde att föra ut det kristna budskapet. Utrustad med en kraftig fysik orkade K genomföra ett arbetsschema, som särskilt efter inträdet i emeritusåldern blev alltmera fullbelagt. Beredvilligt hörsammade han kallelser till större o mindre sammankomster hos både stats- o frikyrka o underströk därmed sin ekumeniska inställning. Hans arbetsfält kom att omfatta hela landet med besök på omkr 1 500 platser o 250—300 predikningar årligen. Hederstiteln "riksprost", som biskop John Cullberg gett honom, bar han med den äran.

Trots att K:s framställningskonst kom bättre till sin rätt i tal än i skrift, lät han, därtill ivrigt ombedd, publicera flera av sina predikningar i tidningar, tidskrifter o kalendrar o även i böcker. Han berättade där också med överdådig självironi om sina missöden som resenär men även om sitt deltagande i det internationella flyktingarbetet, tecknade pregnanta porträtt av människor han mött o gav som tyngst vägande bidrag en exposé över förhållandet mellan bönderna o den sv kyrkan under seklernas lopp.

Varmt intresserad av hembygdsvård deltog K i restaureringen av sin egen församlingskyrka o skrev för att finansiera arkeologiska utgrävningar krönikespel om bemärkta personligheter i bygdens hävder, bl a Lennart Torstenson, Olof Silfverlood, Jesper Svedberg o Carl von Linné. Dessa uppfördes vid midsommartid med K själv som medagerande. — Till allt det myckna som K åstadkom i tal o skrift hör också den omfattande korrespondens i själavårdsfrågor som han förde under hela sin prästgärning.

Författare

Gunnar Wallin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från K i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Arvet ej förspill! Uppsatser och föredrag. Sthlm (tr Upps) 1935. 215 s. 2.—4. uppl så. 5.-6. uppl 1936—37. — Vart bär det hän? Upps (tr Sthlm) 1937. 94 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1938. [4. utökade uppl:] Vid källans rand. Upps 1955. 143 s. —¦ Sök det goda land. Några predikningar, uppsatser och föredrag. Sthlm (tr Upps) 1938. 176 s. 2.-3. uppl 1939. — Tre tentamina (Hågkomster och livsintryck, 19: Bland professorer och studenter. Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra under red av S Thulin, Upps 1938, s 235—241). — Västra Tunhems kyrka (Götiska minnen, n:r 16, Gbg 1938, 4:o, s 1—3). — Västra Tunhem var en tid på 1500-talet centralpunkt för det kyrkliga livet i västra Sverige (ibid, 22, tr

1941, s 5 f). — Bibliska gestalter. Sthlm 1941. 44 s. [Bibeltjänsts skriftserie. Bibeln och vi.] 2. uppl så. — Vaka, bed och strid. Några predikningar, uppsatser och föredrag. Sthlm

1942. 180 s. — Väckelse — helgelse — bön (Varför jag älskar mitt samfund, red S Thulin, Sthlm 1945, s 93—97). — Västra Tunhems prästgård (Västgötabygden, årg 4, 1949, Alingsås, s 262 f). — Västra Tunhems kyrka. Kortfattad beskrivning. Vänersborg 1953. 19 s. 2. tr 1964. 18 s. — Hört och sett. Upps 1953. 160 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1954. —¦ Hänt och sagt. Minnen och betraktelser. Upps 1954. 142 s. — Jag minns. Upps (tr Örebro) 1956. 138 s. — En pil på din båge. Upps (tr Mariestad) 1958. 133 s. — Det kristna arvet (Vad livet lärt mig, red E Lei-jonancker, Sthlm 1958, s 142—145). — Ry-dapräster (Västgötabygden, 18, 1963, s 228 f). — Bidrag i Julhälsningar till församlingarna från präster i Skara stift, årg 9, 1914, 11, 1916, 15, 1920, 27, 1932, 29, 1934, 33, 1938, 36—37, 1941—1942, 39—40, 1944— 1945, 45, 1950, 49, 1954, 56, 1961, 60, 1965, Skara.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar om K i GHT 4 mars 1949, DN 10 febr 1963 o SvD 6 febr 1972 (nekr); Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1970 (1971); Hilding Johansson, Riksprosten A K (Rydaboken 1972); [M Lindqvist,] Människor (1938), s 91—114; W Rig-mark, AK — den märklige (Sv Journalen 1972, nr 52/53, s 26, 50, 52); Skara hm; Vi minns A K, ed T Nunstedt (1972).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf H Kloo, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11646, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11646
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf H Kloo, urn:sbl:11646, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se