Biografi

Kylander, släkter. Kyrkolandbon Nils Jonsson (d omkr 1588) i Drättinge, Gammalkil, Ög, var far till Jonas K (1566—1630), som inskrevs vid Wittenbergs univ 1592 o blev mag där 1598. Som biskop i Linköping från 1606 (tilltr 1608) vidareutvecklade han genom sockenstadgor organisationen av sockenstyrelsen. Han var ledamot av den inom kyrkan 1617 bildade kommitté, som utarbetade kyrkolagsförslaget 1619, o var 1624 en av undertecknarna av de 32 biskopsteser i vilka det hävdades, att kyrkans styrelse tillkom prästerskapet, ej konungen. Han lyckades till sitt stift från Kalmar superintendentia resp Växjö stift återvinna Tjust o Sevede samt Norra o Södra Vedbo 1621 o från Kalmar superintendentia Tunalän o Aspeland 1627, vilka områden i början av seklet avskilts. Linköpings stift fick därmed sina nuvarande gränser. K torde också ha tagit initiativet till upprättandet av Linköpings gymnasium 1627 o av det första boktryckeriet i Linköping 1628 (Hassler). Han var svärfar till biskop Petrus Jonas Bjugg (bd 4) o till lektor Andreas Grubbe (bd 17, s 349). Sonen lektor Daniel K (1611—41) i Linköping skrev 1634 ett bröllopskväde, som är det äldsta kända försöket att använda hexameter i en sammanhängande sv dikt. Hans bror assessorn i Svea hovrätt Samuel K (1608—52) var far till referendarien i k kansliet Jonas K (levde 1666) o till kommendanten på Nyslott major Peter K (f 1703). Son till den sistnämnde var (Hornborg) Samuel K (f 1669; f mellan 1725 o 31), som deltog i slagen vid Narva, Gemäuerthof o Ljesna, befordrades till sekundkapten 1707, blev tillfångatagen vid Poltava 1709 o återkom till Finland från fångenskapen 1722.

Biskop Jonas K:s hustru var dotter till kontraktsprosten Haquinus Canuti i Gammalkil. Bl a i hm uppges, att även hennes bröder, som var präster i Östergötland, skulle ha kallat sig K. Så torde emellertid ej ha varit fallet, såsom framgår av deras namnteckningar under längder i KA. En av dem, kh Johannes Haquini (d 1633 el 34) i Rappestad, Ög, skall emellertid ha varit far till kh Nils Johannis K (d 1644) i Mjölby. Denne uppges (Stiemman) ha varit far till Håkan Keiman (1615—55), vilken inskrivits vid UU 1631 under namnet Haquinus Nicolai Ostrogothus o som referendarie i k kansliet 1651 adlades med namnet Cederqwist samt 1652 blev assessor i Göta hovrätt. En dotter till Nils Johannis K var i äktenskap med kh Jonas Neokylander i Kullerstad, Ög, mor till jägerifiskalen i Linköpings län Daniel K (levde 1680).

"Syskonebarn" till biskop Jonas K uppges (B 32) ha varit prosten Andreas Andori K (d 1676 el 79) i Lommaryd, Jönk, av vars döttrar en blev stammor för släkten Almqvist (bd 1). Han efterträddes som kh av sin son Johannes Andreae K (d 1684). Dennes bror kh Andreas K (1655—1725) i Vist, Ög, var farfar till Pehr K (1737—93), som blev komminister i Vadstena 1772 (tilltr 1773) o kh i Örberga, Ög, 1790 (tilltr 1792). Han publicerade i Linköpings bibliotheks handlingar, 1—2 (1793—95) utförliga förteckningar över o avskrifter o utdrag ur detta biblioteks handskrifter o i andra publikationer flera smärre uppsatser av historiskt innehåll (se SBL, Ny följd), varjämte han i PS:s Hushållnings-Journal 1779 o 1787 offentliggjorde lantbruksrön, i det senare fallet prisbelönt. Bland handskrifter av K i LSB kan nämnas en matrikel över studerande östgötar i Uppsala 1645—1788 o ett hm för Vadstena. En avhandling av honom om Sveriges äldsta mynt finns i VHAA:s arkiv, brevförteckningar i VHAA:s dep i RA o brevavskrifter i Västerviks läroverksbibliotek. 20 brev från K till G C Gjörwell finns i KB. Han var far till rådmannen i Linköping Jonas K (1784—1862) o apotekaren Olof Mathias K (1787—1868) i Lidköping samt morbror till komminister Anders K (1766—1808) i Asby, Ög. Den sistnämnde var far till prosten Anders Fredrik K (1808—64) i Vårdnäs, Ög. Dennes bror konrektorn i Linköping Johan Peter K (1806—48) var far till borgmästaren i Vadstena Johan (Janne) Erik K (1843—1914).

Enligt obestyrkt uppgift (Setterdahl) var den ovannämnde Andreas Andori K bror till en av sin sons företrädare som kh:ar i Vist, Haqvinus Andrece K (1607—69), vilken uppges ha varit bondson från Blackstorp eller Broby i Gammalkil. Han var far till kh:arna Petrus K (1645—94) i Västra Harg, Ög, o Andreas K (1655—1735) i Trehörna, Ög. Den förres son kh Haqvinus K (1674— 1719) i Häradshammar, Ög, var far till privatlärarna Johan K (1705—69) o Claes K (1712—77) samt bokhållaren Nils K (1713—61), samtliga bosatta i Sthlm o kända som radikalpietister (Rodén).

Utan släktskap med ovannämnda personer var textilkonstnärinnan Emy Oscaria Charlotta Fick, f K (bd 16) o häradshövdingen Sixten Hadar Iwanoff K (1882—1947; om hans härstamning från Blekinge se Lagerholm o Björkman).

Författare

Källor och litteratur

Adelsbrev, vol 4, Östergötlands handl 1588:6:3, f 4v, 1589: 2:tiondelängd, f 17v, 1599: 14: tiondelängd, f 2v, Älvsborgs lösen, vol 75: häfte III, f 74, Ög:s verif 1632, f 996v, Ög:s mantalslängd 1642, f 49, P Sondéns ms K Kansliets ämbets- o tjänstemän ... omkr 1620—1713, RA; O Kugelbergs Slägtant:ar, serie 3, del 2, p 541—67, KB; J A Setterdahls ms om släkten K o Thorsten Björkmans ms Ant:ar rör släkten Johansson-K under 175 år, Genealog fören, Sthlm; Pehr K:s hm för Vadstena (B 32), p 110, LSB.

R o S Almqvist, Smålandssläkten Almqvist 1657—1957 (1957); Anjou; H Cnattingius, Den centrala kyrkostyrelsen i Sverige 1611— 36 (1939); Chr Callmer, Sv studenter i Wittenberg (PHT 1976); Carlander; Hj Gull-berg, JustitieM 1914 (1914); R Gullstrand, Bidr till den sv sockensjälvstyr:s hist under 1600-talet (1923), s 52—56, 140—43; C E Göransson, Superintendenten Jonas Rhotovius o Kalmar skola (1924), s 22 f; O Hassler, Från östra Ed till Skeninge (1932), s 25, 39 f; O H[ellström], Jonas K (SMoK 4, 1948); Hj Holmquist, Sv kyrkan under Gustav II Adolf (Sv kyrkans hist, 4: 1, 1938); H Hornborg, Släkten Heintzius (GSFÅ 9, 1925), s 47; S Högberg, PS:s hist (1961); K M:ts kanslis hist, 1 (1935); A Kugelberg, Gamla linköpingsgårdar [,1] (1943); dens, Ant:ar om borgmästare o rådmän i Linköping, 2 (S Kraft o F Lindberg, Linköpings hist, 2:2, 1946); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Lewenhaupt; Linköpings gymnasiums hist 1627—1927 (1927); Linköpings hm, 1 (1846), s 138, 159, 3 (1847), s 262, 287, 1 (1919), s 52—55, 338, 2 (1919), s 66 f, 482—85, 3 (1919), s 324, 409, 4:2—5 (1925—33), s 172, 219 f, 276, 348, 430, 473 f, 485, 515; H Lundin, Joannes Baazius kyrkliga reformprogram (1944); Magnus Haraldi, likpr över Jonas K (1631) o Samuel K (1652); J Nordström, Vår äldsta sv hexameterdikt (Saml 1914); Oden; [J Odencrantz,] K Götha hofrättspresidenter, ledamöter o betjäning (1803); Ramsay; N Rodén, Herrnhutiska o nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); Samzelius; A Sandberg, Linköpings stifts kyrkoarkivalier tom år 1800 (1948), s 12 ff, 752; SBL, N F, 6 (1865—68), s 135 ff; J Schenmark, Minne af herr Pehr K (1793); Setterdahl; W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjär-regementet (1941); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 1 (1754), s 465; Sveriges apotekarhist, 2 (1918—23); Sv släktkal, 19 (1974), s 38; UUM 1 (1900— 11), s 57; G Westling, Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet (KA 1914), s 155—58, 185; L Zielfelt, Kullerstad sockens minne (1966).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kylander, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11895, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11895
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kylander, släkter, urn:sbl:11895, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-29.