Meriter

Jäderlund, Christer Valdemar Oskar, f 7 april 1901 i Viby, Ör d 27 okt 1965 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: kh Ivan Waldemar Paulus J o Anna Wilhelmina Westerberg. Gymnasiestudier, frivillig i tysk militärtjänst jan 18, i engelsk krigsfångenskap okt 18, kontorist i Hamburg, sjöman, kriminalreporter i Sthlms Dagbl 25, tidn:s korrespondent i Berlin 28, S-T:s o danska Politikens korrespondent där nov 31–okt 40 o jan 43–mars 45, korrespondent i Turkiet o Finland 41–42, anställd vid S-T:s red i Sthlm 46, S-T:s korrespondent i Bonn, Västtyskland, 50–59. — Bonnierska journalistpriset 39.

G 8 mars 31 i Berlin m leg sjukgymnasten o journalisten Rut (Bambi) Annie Holmberg, f 8 april 07 i Karlanda, Värml, d 1 febr 74 i Sthlm, Bromma, dtr till godsägaren Thorvald H o Tilda Andersson.

Biografi

Efter avbruten skolgång enrollerade sig Christer J på nyåret 1918 som frivillig i ett tyskt regemente. Han deltog bl a i de häftiga striderna vid Somme och Aisne på våren och sommaren 1918 och erhöll järnkorset. Efter att ha tillfångatagits strax före krigsslutet tillbringade han ett år i brittiska fångläger i Belgien och Frankrike. En kortare tids kompletterande handelsutbildning i Sverige följdes de första åren på 20-talet av anställningar i bl a Hamburg och Bryssel, i det senare fallet som journalist.

1925 inträdde J i Sthlms Dagblads redaktion som kriminalreporter och placerades 1928 — efter studier vid tyska kriminalpolisen — som tidningens fasta korrespondent i Berlin, ett naturligt arrangemang med tanke på J:s ingående kunskaper om tyska förhållanden. Vid Sthlms Dagblads nedläggning och uppgång i Sthlms-Tidningen på hösten 1931 medföljde huvuddelen av redaktionen, varvid J kvarstannade i Berlin för S-T:s räkning. 1929 hade S-T inrättat en särskild befattning som utrikesredaktör och avvecklade i början på 30-talet successivt sitt tidigare fasta samarbetsavtal med den danska Politiken till förmån för egna korrespondenter i London, Paris och Berlin. J:s övergång till S-T inträffade sålunda ungefär samtidigt med en kraftig förstärkning av tidningens aktiva utlandsbevakning. Från 1931 fungerade han som tysklandskorrespondent även för Politiken och lämnade under 30-talet och senare tidvis artiklar också till andra utländska tidningar.

I okt 1940 utvisades J från Tyskland och ersattes med Bertil Svahnström. Efter ett misslyckat försök från tidningen att få visum för J till Sovjet sändes han vintern 1941 till Turkiet, där hans huvuduppgift blev att från neutral utsiktspunkt bevaka utvecklingen på Balkan samt senare vid tysk-ryska fronten. I dec 1941 förflyttades han till finska sidan av den finsk-ryska fronten. Först från nyåret 1943 fick han nytt tillstånd att arbeta i Berlin och vid de tyska fronterna, vilket avbröts av en andra utvisning i krigets slutskede.

Genom mödernet hade J en känslomässig anknytning till Tyskland och synes på ett intuitivt sätt ha förmått identifiera sig med den tyske medborgaren och tolka skeendet i Tyskland även med denna utgångspunkt. Hans stora personliga kontaktnät gav hans ofta starkt temabundna artiklar en ovanlig närhet till det psykologiska momentet i tyskarnas reaktion på nazismen. Ett urval av hans tysklandsartiklar publicerades i bokform redan på 30-talet.

Otvivelaktigt har J tagit starka intryck av de snabba materiella framstegen i Tyskland åren närmast efter Machtübernahme. Först något senare under 30-talet synes han ha blivit fullt ut medveten om den politiska situationens inneboende destruktiva tendenser. Genomgående har J under 30-talet och i andra världskrigets inledningsskede genom sin bakgrund varit accepterad av den tyska ledningen och dessutom intagit en stark ställning bland de utländska journalisterna i Berlin. J:s förmåga att göra sig relativt oberoende av officiella nyhetskällor har troligen varit ett avgörande skäl till den första utvisningen hösten 1940. Den tyska irritationen torde avspeglas rätt väl i Sven Hedins kommentar till denna — "han anses oberäknelig och ofta skriver saker som ej passa". Ännu 1941 deltog J tillsammans med bl a Sven Hedin och Fredrik Böök i skriften Det kämpande Tyskland, dock med ett balanserat och i vissa stycken kritiskt inlägg. Den svängning i bedömningen av den tyska regimen, som varit tydligt märkbar hos J redan före kriget, utvecklades naturligt därhän, att han från 1943 sände telegram till Daily Express, New York Times och nyhetsbyrån AP. Att någon uttalad motsättning rörande J:s rapportering under kriget inte framträder i brevväxlingen med den starkt tyskvänlige chefred på S-T Börje Brilioth, torde huvudsakligen få tillskrivas det faktum att tidningens utrikespolitiska kurs till följd av utrikesredaktionens starka ställning sedan 30-talet i mycket begränsad utsträckning anses ha präglats av chefred :s personliga linje.

J:s styrka som journalist — vilket förskaffade honom en internationell ryktbarhet som utrikeskorrespondent — har i väsentlig grad legat i en lätthet att trots yttre tryck skapa kontakter och informationskanaler och kanske samtidigt i en känsla mera för den detaljrika och suggestiva ögonblicksbilden än för det långt utdragna perspektivet. I flera kritiska situationer — t ex mordet på SA-chefen Röhm 1934, Katynmassakem och ockupationen av Danmark och Norge 1940, det tyska anfallet på Sovjet 1941 och 20-julikuppen 1944 — har J visat sig uppseendeväckande tidigt och korrekt underrättad. Detta styrker existensen av goda förbindelser med de officers- och högre ämbetsmannagrupper, som gradvis kom att konstituera den inre motståndsrörelsen. Hans roll som informatör åt den sv regeringen och försvarsstaben samt även i inte fullföljda tyska ansatser till separatunderhandlingar med västmakterna vintern 1945 har diskuterats men torde inte vara tillräckligt utredd. Likaså har skilda omdömen framförts om J:s allmänna hållning till Tyskland. J torde emellertid framför allt ha känt en lojalitet mot det tyska folket som sådant och upplevt krigets konsekvenser för den tyska civilbefolkningen som en personlig tragedi. Även under 50-talet var J verksam som utrikeskorrespondent, nu i Västtyskland. LO-köpet 1956 och S-T:s därmed ändrade politiska inriktning komplicerade emellertid hans ställning. Möjligen har även samarbetssvårigheter med chefred Victor Vinde påskyndat J:s hemkallande 1959 och förtidspensionering 1961. J använde signaturerna Chris och J-d.

Författare

Leif Gidlöf

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hitlers Tyskland. Reportage från tredje riket. Sthlm 1937. 356 s. ( [Omsl:] Dagens ansikte. Böcker i aktuella ämnen.) — Hakkors möter sovjetstjärnan (Stormaktskriget 1939—, d 1. Polen. Fjärde delningen, Sthlm 1939, s 151—180; ny uppl så). — Tysk vardag (Det kämpande Tyskland, Malmö (tr Lund) 1941, s 204—220). — Hitler stänger kyrkogårdsgrinden. Sthlm 1945. 267 s. [Dansk övers:] Hitler lukker Kirkegaardslaagen. Khvn 1945. 248 s.

Utgivit: Schwedisches Fremdenblatt, Jahrg 1, 1927, Sthlm, 4:o, H 1* (ansv utg).

Källor och litteratur

Källor o litt: Uti pressfören:s i Berlin arkiv, generalkonsulatets i London arkiv (dossier 28 D, div biträde åt ensk 1915—22), Sven Hedins arkiv (dagbok 1940), RA; S-T:s arkiv (medarb:reg o chefred Börje Brilioths korresp) o klippsaml, Sveriges pressarkiv, RA.

Art:ar i S-T 19—20 jan 1947; G Sundeli, Ord o öden i ett tidndius. Ur S-T:s hist 1889—1959 (1959). — Meddel:n av fru Rut J o av red Harry Lidmar, Rönninge.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christer V O Jäderlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12271, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12271
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christer V O Jäderlund, urn:sbl:12271, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2024-04-16.