Biografi

Hebbe, släkt, härstammande från värdshusvärden Hans H (d 1671) i NeuDamm, Brandenburg. Hans son Erdman H (f 1662; levde 1699) blev skomakarålderman i Greifswald. Söner till denne var översten i fransk tjänst Johan H (1692—1772) o grosshandlaren i Sthlm Christian H (H 1). Den senares yngste son, Anders H (1734—1825), ärvde faderns tredjedel i Högfors järnbruk i Karbenning (Vm) o köpte 1768 de övriga två tredjedelarna där jämte Persbo hammare i Norberg (Vm), 1788 Ängelsbergs järnbruk i Västervåla (Vm) o 1797 säteriet Ådö i Låssa (Upps). Faderns firma i Sthlm fortsattes under namnet Chr H & Söner av de tre äldsta sönerna Simon Bernhard H (H 2), Christian H (1727—95) o Johan Fredrik H (1728—88), av vilka de båda förstnämnda liksom brodern klädesfabrikören i Sthlm Henrik H (1732—1808) fick kommerseråds titel. På 1770-talet upplöstes bolaget, varefter de båda yngre bröderna fortsatte som kompanjoner.

Simon Bernhard H:s dotter Christina Elisabeth H (1762—1841), som blev LMA 1795 o var g m överintendenten Carl Fredric Fredenheim (bd 16), innehade enligt faderns testamente som fideikommiss Östanå med Mälby o Vira bruk i Roslagskulla sn (Sth). Hennes bror Philip Bernhard H (1764—1834), som var dövstum, innehade som fideikommiss Tynnelsö i Överselö (Söd) jämte det s k H:ska huset på Riddarholmen i Sthlm. Han var verksam som målare o tecknare o blev 1796 LFrKA. Ett par av hans kulturhistoriskt intressanta dagböcker finns på Östanå. Denna släktgren utdog med hans son, den originelle sekreteraren Johan Filip H (1806—69). Filip H gjorde sig känd genom sin storartade välgörenhet mot de fattiga både i livstiden o genom sitt testamente. Han var också intresserad av musik o blev 1852 LMA. Även hans ovannämnda fränder Henrik o Anders H testamenterade betydande belopp till välgörande ändamål. Det H:ska huset exproprierades 1865, varvid något mer än hälften revs för att bereda plats åt sammanbindningsbanan, medan återstoden införlivades med dåvarande riksdagshuset.

De senare medlemmarna av släkten härstammar från det ovannämnda kommerserådet Christian H d y. Han hade 1747—61 varit Sv levantiska kompaniets ombud i Smyrna o förvärvade 1784 säteriet Edeby i Helgarö (Söd). Sonson till honom var publicisten Gustaf Clemens H (H 3), som i äktenskap med författarinnan Wendela H, i Åstrand (H 4), blev far till Wendela Fanny Armida H (1833—1912), g m direktören vid danska utrikesministeriet Peter Vedel, skådespelerskan Thecla Theresia Elisabeth Malvina H (1835—61) o sångerskan Signe Amanda Georgina H (H 5). Syssling till dem var bibliotekarien Per Magnus H (1886 —1942). Per H var först löjtnant vid Positionsartilleriregementet o sedan affärsman i Ryssland, Sibirien o Manchuriet. 1927 blev han amanuens vid UUB o 1932 fil dr på en avhandling om Svenskarna i Böhmen o Mähren samt s å den förste bibliotekarien vid Lantbrukshögskolan, Hans största arbete är bibliografien Den sv lantbrukslitteraturen, 1—2 (1939—45), som går fram till 1850 (andra delen utredigerad efter H:s anteckn:ar av C Björkbom med biografi över H o förteckning på hans tr arbeten).

Författare

Källor och litteratur

Filip H:s brev till A v Hartmansdorff, RA; X 954 (avskr av Christian H d y:s Oförgripelige tankar rörande den sv levantiska handelens upphjälpande), KB.

Anrep, 2 (1872); D H T Börjeson, Sthlms segelsjöfart (1932); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); J P Cronhamn, Johan Filip H (MAH 1870 —71, s 41 ff); F A Dahlgren, Sthlms theatrar (1866); DBL, 25 (1943), s 201, 210; E Edholm, Från Carl XV :s dagar (2 uppl, 1906), s 169; C Forsstrand, Skeppsbroadeln (1916); E Hildebrand, Riddarholmen (Utredn:ar rör statens mark o tomter i Sthlm, 1, 1910), s 15 ff, 64 ff; I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västind:a komp:et fram till 1796 (1951); E A Jansson, Vira bruk (Blad för bergshandteringens vänner 1943), s 44; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Lindahl, 1 (1897); E Malmberg, Ådö (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. N F. Uppland, 1923); P Norberg, Bidr till Engelsbergs bruks hist (1934); dens, Ur Högfors bruks hist (1937); G Nordensvan, Sv teater o sv skådespelare från Gustav III till våra dagar, 2 (1918); H Rosman, Textilfabrikerna vid Barnängen (1929), s 139; K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951); SKL; Slott o herresäten i Sverige. Uppland, 2 (1967), s 336 f, Södermanl, 2 (1968), s 251—54; J Svedelius, Vad Mälaren speglat (1947); Sv släktkal 1938; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar,. 1 (2 uppl, 1930), s 173.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hebbe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12670, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12670
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hebbe, släkt, urn:sbl:12670, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.