Petrus E Hedlund

Född:1882-04-17 – Ransäters församling, Värmlands län
Död:1962-06-03 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Industriidkare, Kyrkvärd


Band 18 (1969-1971), sida 484.

Meriter

Hedlund, Petrus Emanuel, f 17 april 1882 i Ransäter (Värml), d 3 juni 1962 i Sthlm (Matt). Föräldrar: byggmästaren Jonas Olsson o Helena Persdtr. Smideslärling, smed o ritare vid Munkfors bruk 94—00, elev vid Tekn skolan i Sthlm 00—05, bokhållare vid F R Carlssons mek smidesverkstad i Sthlm 01—02, verkmästare där 02—11, grundare o delägare i firman Bröderna H:s smidesverkstad, Sthlm, 11—18, verkst dir o stynordf där 18—51, kyrkofullm, kyrkoråd o kyrkvärd i Matt förs 32—57.

G 21 nov 1908 i Sthlm (Matt) m Augusta Josefina Quiding, f 8 jan 85 där (Maria), d 10 mars 61 där (Matt), dtr till skräddarmästaren Petter Q o Maria Larsson.

Biografi

Petrus H:s far var bruksbyggmästare vid Munkfors järnbruk, där H växte upp och gick i smideslära från 12 års ålder. Efter att en tid ha arbetat på brukets ritkontor reste han 18 år gammal till Sthlm för att bryta sig en bana. Första året försörjde han sig på tillfälliga arbeten, samtidigt som han flitigt besökte tekniska aftonkurser. 1901 anställdes han i en liten smidesverkstad, där han snabbt avancerade till verkmästare. Ff:s yngre bror, Jonatan Hesekiel H (1884—1940), återvände 1911 från Amerika, och fadern föreslog då sönerna att börja egen verkstadsrörelse. H var tveksam, eftersom lågkonjunktur ännu rådde som följd av storstrejken och han själv hade stadigvarande tjänst. Han trodde dock på byggnadssmidets framtid och lydde faderns råd.

Bröderna H hyrde en tomt på 500 kvm vid Hälsingegatan i ett av stadens ruckelområden nära Norrtull. Till stor del egenhändigt uppförde de där en verkstadsbyggnad på 7,5X15 m i två våningar, varav 2 X 2 m utgjorde H:s kontor. Början var blygsam med ett startkapital på 6 000 kr. H skaffade själv beställningar på byggnads- och ornamentssmiden genom att cyklande besöka olika byggnadsplatser. Brodern skötte tillverkningen med hjälp av fyra arbetare. Nu — liksom framgent — var det H, som drev rörelsen och brodern som skötte verkstadsarbetet. 1912 levererades smiden för 92 000 kr, och kundkretsen ökades dag för dag.

Redan följande år tog H det djärva steget att — i konkurrens med storföretagen — åtaga sig leveransen av 336 ton järnkonstruktioner till vattenledningsverket i Norsborg. Denna beställning följdes snabbt av flera: St Tuna kyrktorn, Bofors fältartilleriverkstad, Munkfors nya valsverksbyggnader etc. 1918 var Bröderna H ett miljonföretag och ombildades till ab med H som verkställande direktör och styrelseordförande. Under krisåren vid 1920-talets början, då beställningarna kraftigt minskade, lät H under pressande ekonomiska förhållanden bygga om det egna företaget och var sedan redo att mottaga så mycket större uppdrag i en modern verkstad på 2 200 kvm.

Den tekniska utvecklingen ledde i mitten av 1920-talet till användning av järnstommar i större hus. Denna utveckling innebar ett enormt uppsving för företaget, som snart intog en dominerande ställning i branschen. Med amerikansk fart växte hus upp i Sthlms city med firmans mäktiga järnkonstruktioner som stomme. Metoden användes också vid brobyggen. Den nya S:t Eriksbron byggdes av firman ovanpå den gamla bron. I Iran uppsattes en landsvägsbro över Babol-floden (1937), till Ryssland levererades brokranar etc. Särskilt uppmärksammades firmans nedtagning av gamla Katarinahissen och uppmonteringen av den nya (1935). H befann sig personligen på bron, då denna drogs över Katarinavägen. Till Slussens nya trafikmaskineri levererades de största helsvetsade balkar, som dittills gjorts i Europa. Vid 1930-talets mitt, när svetsade plåtbalkar lancerades för industribyggnader, gick H i spetsen även inom denna teknik. För hallbyggnader nyttjades takstolar av svetsade stålbalkar i förening med Siporex-takbelägg-ning. Denna metod använde H:s företag framgent vid sina byggnadsarbeten vid storindustrier och de flesta av Sveriges stora järnverk.

Under krigsåren steg järnpriset kraftigt. Järnkonstruktioner användes inte längre för affärshus o dyl, sedan även en förbättrad betonggjutningsteknik slagit igenom. Järnkonstruktionerna nyttjades dock fortfarande vid industribyggnader och på andra områden. Firman levererade t ex 410 ton stålkonstruktioner till nya Tegelbacksviadukten 1947. Krigsåren utnyttjade H till flyttning av hela företaget till Södra Hammarbyhamnen (1943), där nya lokaler med 20 000 kvm golvyta uppfördes. När H 1951 i samband med företagets 40-årsjubiIeum lämnade sin post, var tillverkningsvärdet 12 milj kr och antalet arbetare c:a 350. Sedan 1961 är rörelsen dotterföretag till Grängesbergsbolaget.

H var under 40 år den dominerande gestalten i företaget. Han ledde det med skicklighet och uppslagsrikedom och behöll under framgången en gedigen enkelhet. Sin vederkvickelse sökte han dels som sportfiskare i Sthlms skärgård och i Storliens fjällvärld, dels i församlingsarbetet i Matteus och i Frimurareorden.

Författare

Rune Kjellander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Broschyrer o klipp i Tekn mus:s arkiv, Sthlm.

Å Broström, Vi har arbetat med stål i 40 år. Ab Bröderna H 1911—1951 (1951); E v Gegerfelt, Sv storföretag, 2 (1948); G Hesselman, Från skråhantverk till byggnadsindustri (1945); Smidesfirman som blev storindustri (Metallarbetaren 16 juni 1943); Sthlms näringsliv, 2 (1924); W Swahn, Stor-Sthlm (1950). — Nekr i SvD 12 juni 1962.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus E Hedlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12743
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus E Hedlund, urn:sbl:12743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se