Per J Gyberg
Född:1888-05-09 – Norrtälje församling, Stockholms länDöd:1966-10-23 – Vantörs församling, Stockholms län
Präst
Band 17 (1967-1969), sida 497.
Meriter
Gyberg, Per Johan, f 9 maj 1888 i Norrtälje, d 23 okt 1966 i Sthlm (Vantör). Föräldrar: skomakaren Per Erik G o Emerentia (Emma) Laurentia Edström. Inskr vid UU 29 aug 06, teol fil ex 31 jan 07, TK 14 sept 10, prakt teol prov 13 dec 10, prästv i Uppsala 18 dec 10, komminister i Gräsö (Sth) 25 april 11 (tilltr 1 maj 11), pastorsadjunkt i Oscars förs (Sthlm) 1 maj 14, dessutom bl a komministersadjunkt i Ulrika Eleonora förs 11 sept 15—31 maj 17, pastorsadjunkt i Katarina förs 27 dec 18 (tilltr 1 jan 19), komminister där 16 dec 24 (tilltr 1 maj 26)—59, ordf i Sv freds- o skiljedomsfören o led av styr för Nord fredsförb 31—41.
G 1) 19 dec 22(—13 nov 39) i Kävlinge (Malm) m Ester Valborg (Gaby) Ohlsson, förut g Knuppert, f 5 febr 91 där, dtr till byggmästaren Per O o Charlotta Nordström; 2) 30 april 40 i Gävle m Dorothea Martha Katharina Johanna Schrötter, f 15 jan 14 i Marburg, Tyskland, dtr till prof Willibald S o Elisabeth Katharina Ritzert.
Biografi
Per G var en »modern», utåtriktad präst med starka sociala intressen. Som bl a framstående sångare och idrottsman — han erövrade t ex idrottsmärket i guld och gjorde en uppmärksammad rekordbestigning av Åreskutan — blev han en populär ungdomsledare i Katarina församling, där han 1919 bildade »Pastorns ungdomar», en sammanslutning av dem som konfirmerats för honom. Denna arbetade bl a för församlingens obemedlade åldringar och fattiga barn. Detta ändamål hade också den av G 1924 grundade betydelsefulla stiftelsen Katarinagården utanför Södertälje, där han nedlade ett energiskt och mångsidigt arbete.
En viktig insats gjorde G som fredsvän. Han ansåg, att krig och kristendom aldrig kunde förenas, och därav följde den orädda radikalpacifism som han utvecklade som flitig föreläsare, debattör och skribent och som styrelseledamot i ett flertal sv och internationella fredsorganisationer. Han blev bl a den drivande kraften bakom dels de 148 statskyrkoprästernas uppseendeväckande appell i mars 1930 för fred och sv avrustning, dels bildandet i sept 1931 av Sv antimilitaristiska prästers och predikanters förbund, en gren av den internationella union som tillkommit i Amsterdam 1928.
Som författare blev G känd bl a för sin sång Fredens international, som han även tonsatt, och för sin bok Mänsklighetens ödesfråga: krig eller fred? (1939), där militärsystemets innersta väsen sägs vara antidemokratiskt och antikristligt, medan ickevålds-principen sådan den förkunnats i Jesu bergspredikan, av kväkarna och av Gandhi är den enda människovärdiga.
Under andra världskriget hörde G till dem i vårt land som mest nitiskt sökte lindra nöden för krigets offer. Han bildade flera hjälpkommittéer för flyktingar och organiserade insamlingar till bl a Norge, Danmark, Finland, Tjeckoslovakien, Polen och Holland. Efter krigets slut erhöll han också från olika länder höga utmärkelser som erkänsla för dessa insatser. Från Israel meddelades, att man »som ett tack för en uppoffrande gärning i mänsklighetens tjänst» låtit i G:s namn plantera 20 träd.
Författare
Ragnar Amenius
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
11 brev från G till S A Fries 1912—14 i KB.
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Äro folken bedragna? Sthlm 1929. 160 s. — Är krigstjänstvägran ett brott? Öppet brev till chefen för marinstaben amiral Otto Lybeck jämte amiral Lybecks svar. Tillägg: Upplysningar angående befrielse från militär värnpliktstjänstgöring. Sthlm 1930. 24 s. — Luftvärn och gasmasker. Ett bedrägeri mot folken. [Rubr.] Sthlm 1938. (4) s. — Företal (K Singer, Martin Niemöller, prästen i koncentrationslägret, Sthlm 1939, s 5 f). — Mänsklighetens ödesfråga: Krig eller fred? Sthlm (tr Örebro) 1939. 158 s. 2. uppl s å. — Kan krig och kristendom förenas? Ett ord om de samvets-ömma. Sthlm 1940. 18 s. — Vad skulle Jesus säga . . .? Predikan, hållen Adventssöndag (den 30 november) 1941 i Katarina kyrka. Sthlm 1941. 4:o. (4) s.
Redigerat: Jubileumsskrift. Svenska freds-och skiljedomsföreningen 1883—1933. Falun 1933. 4:o. 79 s. (Tills med J Åhgren.)
Utgivit: Julhälsning från Katarinagården, 1926—28, 1940—49, Sthlm, Fol, 18 å 22 s; Militia Ghristi. Organ för Svenska antimili-taristiska prästers och predikanters förbund, årg [1]~3, 1932—34, Sthlm, 6, 4x4, 4 s (ansv utg; red tills med D E Kaarle, Karl G Karlsson & Per Danielson); Påskblommor. Utg till förmån för [fr o m 1946: av] Stiftelsen Katarinagården, 1941—50, Sthlm, 4:o, 12 å 20 s.
Översatt: L Ragaz, Arbetarna och försvaret, Sthlm 1935, 15 s.
Källor och litteratur
Källor o litt: C Lindhagen, Memoarer, 3 (1939), s 334, 438; H T Ohlsson, Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); Sthlms hm. — Nekr:er i dagspressen.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per J Gyberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-03-29.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13327
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per J Gyberg, urn:sbl:13327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-03-29.