Meriter

Höglund, Thure Edvard, f 23 maj 1904 i Hässjö, Vnl, d 30 juli 1967 i Karlskrona. Föräldrar: arbetaren Johannes H o Naima Evelina Lindberg. Studentex vid Sundsvalls h a l vt 23, journalist på Nya samhället i Sundsvall 31, på Kronobergaren i Växjö 34, på Östgöten i Linköping 39, pol medarb i Morgontidn i Sthlm 42, inskr vid Sthlms högsk 9 mars 44, FK där 29 maj 45, FL där 15 nov 56, chefred o ansv utg för Sydöstra Sveriges dagbl i Karlskrona från 58.

G 1 maj 39 i Växjö m Hagar Maria (Maja) Desideria Renlund, f 11 okt 07 i Sundsvall, dtr till lärov:adj Petrus R o Hagar Malvina Desideria Johansson samt förut g Jönsson.

Biografi

Efter att i drygt ett decennium ha varit journalist i den socialdemokratiska landsortspressen, där han bl a gjorde sin signatur Kulaken känd, anställdes Thure H 1942 som medarbetare i Morgon-tidningen. Han uppmärksammades där särskilt för sina sakliga och skarpsynta riksdagsreferat och sina självständiga ståndpunktstaganden. Ibland fronderade han mot partiledningen som t ex i författningsfrågan, där han inte bara i MT utan även i Stockholms-tidningen och Tiden ivrade för införande av enkammarsystem och majoritetsval i enmansvalkretsar i stället för proportionella val.

Från 1958 var H bosatt i Karlskrona, där han som chefredaktör för Sydöstra Sveriges dagblad gjorde en betydande insats. Under långa perioder skrev han varje dag en starkt engagerad ledare och dessutom ett Kulakenkåseri — ofta av hög klass — som kunde innehålla allt från satirisk polemik till litterära kommentarer eller meditationer kring den blekingska naturen. Hans orädda och slagfärdiga inlägg i olika debatter citerades gärna av andra tidningar; det gällde bl a hans analyser av pressens problem och dess förhållande till stat och demokrati samt hans argumentering för införande av pressstöd. Riksbekant blev också hans angrepp mot landshövdingen v Heland, då denne sökte förmå öbefolkningen i Blekinge östra skärgård att flytta till fastlandet.

Vid sidan av sin mångsidiga journalistik framträdde H som recensent av historisk litteratur och som författare till historiska uppsatser. Under sin tid på MT använde han fritiden till att återuppta de humanistiska studier han påbörjat efter studentexamen. Sina examina med historia som huvudämne avlade han vid Sthlms högskola. Han var där lärjunge till Nils Ahnlund, som han beundrade både som forskare och person. Ett viktigt inlägg i en källkritisk diskussion gjorde han med Visbyannalernas uppgift om Sthlms grundläggning (1953), där han gjorde gällande att både Visbyannalernas och Erikskrönikans uppgifter kunde vara sanna, om man skilde mellan den första bebyggelsen och tillkomsten av stadssamhället. Hösten 1956 framlade H sin licentiatavhandling Sv och dansk flygskriftspropaganda under kriget 1643—45. Minnesskriften Sv järnvägsmannaförbundets avd 324, 50 år (1961) behandlar Karlskronaavdelningen, och i uppsatsen Gävlebohamnar (1946) berättar H om de mindre hamnar som gävleborna sedan medeltidens slut använt vid sina långväga fiskeexpeditioner norrut.

Ett av H:s största fritidsintressen var segling och han var under några år ordf i Karlskrona segelsällskap. Endast i undantagsfall åtog han sig offentliga uppdrag, eftersom han ansåg sådana inkräkta på pressens frihet.

Författare

Ragnar Amenius

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gävlebohamnar [sign Nearkos] (Segel och motor, [årg 6,] 1946, Sthlm, 4:o, s 302—306). — Folkbåtsseglats (ibid, s 562—564). — Entonnageseglingen 1950 (Strandblomster. En bukett överräckt till Sven Salén med anledning av hans sextioårsdag den 7 november 1950, Sthlm 1950, 4:o, s 118—131). — Visbyannalernas uppgift om Stockholms grundläggning. Ett inlägg i en källkritisk diskussion (Studier och hand-Ungar rörande Stockholms historia. Utg av N Ahnlund, d 2, Uppsala . . . 1953, 4:o, s 1—43). — Svenska järnvägsmannaförbundets avd. 324 [Karlskrona] 50 år. 1911 1/10 1961. En minnesskrift. Karlskrona 1961. 59 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: E v Heland, Landshövdingen o pensionären 1952—1971 (1971). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thure E Höglund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14016, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14016
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thure E Höglund, urn:sbl:14016, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-25.