Meriter

2 Flintberg, Jacob Albrecht, bror till F 1, dp 7 mars 1751 i Sthlm (Ty), d 19 mars 1804 där (Maria). Inskr vid Uppsala univ 15 juli 1766, kanslist i hospitalsdirektionen 4 april 1767, e o kanslist i kommerskoll 29 maj 1768, v notarie där 11 okt s å, amanuens 28 maj 1770, kopist vid dess fiskalskontor 28 maj 1771, e o kanslist i handels-o finansexp 23 juni 1773, kanslist i kommerskoll på manufakturfondens stat 30 sept 1776, notarie över stat 15 nov 1781, kanslist på ord staten 17 mars 1783, v advokatfiskal där 23 nov 1790, årligt understöd till uppmuntran av sina arbeten rörande sv handeln och näringarne 25 febr 1796, lagmans titel 12 juni 1801, kommerseråd över stat 10 maj 1803 med rätt att tjänstgöra på justitiediv i den mån hans övriga göromål tilläte.

G 12 jan 1781 i Karlskrona (Amir förs) m Elisabeth Maria Asping, f 18 (dp 20) juli 1762 där (ibid), d 24 nov 1814 i Sthlm (Maria), dtr till tackelförvaltaren Johannes A o Catharina Wahlgren.

Biografi

Redan som 15-årig student i Uppsala fick F tryckt en översättning från franskan av en liten bok med vishetsregler. Under 1770-talet publicerade han ett tal i tidens moraliserande stil, hållet i sällskapet Pro Patria till Gustav III:s födelsedag 1773. Härför hade han meriterat sig genom en liten veckoskrift, »Förnuft och sanning», som upplevde 6 nr och vars första häfte hyllade tryckfriheten och Gustav III. I några följande nr utvecklade F sina synpunkter på frågan om börd och befordran.

F ingrep 1780 till sin bror, skalden Carl Henric F:s (F 1) hjälp i dennes litterära fejd med J H Kellgren. Liksom Kellgren några år tidigare nagelfarit C H F:s »Ode till fädernes-landet» publicerade J A F i Dagligt Allehanda en anonym, personligt hållen, kritisk granskning av Kellgrens hyllningsdikt till Sergel. Kellgren svarade i Stockholms Posten med blodig drift, först på prosa med bl a följande: »Ingen ting kan verkeligen vara mera överensstämmande, mera värdigt vartannat än den ena Brödrens vers och den andra Brödrens prosa...». Efter F:s långa, försmädliga men ej särskilt slagkraftiga replik kom Kellgrens svar på vers med anslaget och omkvädet: »O store Fl-g granskare, och bror till Fl-g rimmare». Efter detta har F tydligen tappat lusten till vidare framträdanden i litterära frågor. Det bör ha berett honom en särskild tillfredsställelse, när han efter Kellgrens död begärde och fick det anslag på 166 riksdaler årligen ur manufakturfonden som från 1782 utgått till skalden Kellgren för utgivande av ett »Handelsbibliotek»!

Från sitt 17:e år och till sin död var F knuten till kommerskollegium. Det var i anslutning till sin tjänst där, som han redan 1771 började »till egen hjälpreda och upplysning ... samla data och författningar angående rikets handel och näringar». Efter 10 års samlande började han arbeta efter en viss plan och skaffade sig tillgång till bl a överståthållarämbetets, magistratens och diverse »publike verks» arkiv jämte skråarkiv. År 1779 erhöll han i tjänsten uppdrag att utarbeta ett realregister till författningar som rörde kommerskollegium.

Hela F:s stora produktion fr o m 1786 utgöres av ett på olika sätt grupperat urval av och en kommentar till gällande eller förutvarande lagar och författningar, främst på näringslivets område. Han gjorde här genom flit och samvetsgrannhet en betydelsefull insats. F:s »Borgerlige förmoner och skyldigheter i stöd af författningar» bär delbeteckningen I: 1 men kunde ej fullföljas. Den alfabetiska genomgången av olika näringsidkare kom ej längre än till »boktryckare». Avsättningen täckte ej tryckningskostnaderna. Han började då med ett ännu större projekt, »Bruks-idkares, städers och borgerskaps ömse förmoner ...», varav del 1, innehållande allmänna författningar rörande bergsverksnäringarna med historiska tillbakablickar och späckad med data, utkom 1788. I del 2: 1 (1789) behandlade han äldre och nyare handelsförfattningar för Mälarlandskapens och Bergslagens städer. Den gav en god översikt av tidens regleringar på den inre handelns område, men kriget med Ryssland hindrade fullföljandet.

F:s nästa utgåva, lag- och författningskommentar till svenska sjölagen, hade en viss framgång, upplevde tre upplagor och översattes till tyska. Hans största arbete var dock »Lagfarenhets-bibliothek», som utkom i 6 delar, den sista delen postumt. Del 1 utgöres av en översättning av kejsarinnan Katarina II:s av Ryssland instruktion för det ryska lagboksarbetet, försedd med F:s kommentarer, med hänvisningar till parallellställen hos Montesquieu och Beccaria och till vissa svenska författningar. Avsikten har varit att påvisa behovet av justeringar av den svenska lagen. Fr o m del 2 behandlar F balkvis den svenska lagen, återger först själva lagtexten, jämför med gällande författningar som har samband med varje paragraf och ger dessutom ofta uppgifter om olika tolkningar samt exemplifierar med konkreta rättsfall ur justitierevisionens praxis. Denna del av F:s arbete har visat sig särskilt värdefull för straffrättshistorien, då någon tryckt prejudikatsamling ej finnes för 1700-talet (J E Almquist).

F:s efterlämnade bibliotek (tr förteckn från bokauktion 1804) innehöll en gedigen uppsättning juridisk facklitteratur men även filosofiska samt svenska och franska skönlitterära arbeten.

Författare

Birgitta Lager

Arkivuppgifter

F:s suppliker med bif meritlistor o arbetsredogörelser i Biographica, samt i kommers-kolhs skriv:r till K M:t 7 mars 1786 o 28 juli 1795 o i kanslikolhs skriv till K M:t 13 nov 1793. Hans kommerserådsfullm i orig jämte avskr av bouppteckn bif änkans pensionsansökan i statskontorets skriv till K M:t 31 mars 1808.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förnuft och sanning. Nr. 1–6. Sthlm 1772. 24 s. [Anon.] – Tal, hållit för Samhället Pro Patria uppå Hans Kongl. Maj:ts Konung Gustaf III:s höge födelse-dag den 13 januarii 1773. Sthlm 1773. 32 s. – Apothekares, badares och chirurgers förmoner och skyldigheter, i stöd af författningar. Sthlm 1786. (8), 102 s. – Borgerlige förmoner och skyldigheter, i stöd af författningar. D. 1:1*. Sthlm 1786. 4:o. (2), 197 s. – Fri-mästerskaps öden i Swerige. Sthlm 1787. 4:o. 20 s. [Anon.] – Bruks-idkares, städers och borgerskaps ömse förmoner och skyldigheter i stöd af författningar. D. 1–2: 1*. Sthlm 1788–89. 4:o. (24), 344; (22), 544 s. – Swenske fabriquernes öden. Utdragit ur ... Bruks-idkares... Sthlm 1792. 4:o. (2), 21 s. [Tysk övers, i:] Journal fiir Fabrik, Manufaktur, Handlung und Mode, Bd 15, Leipzig 1798, s. 177–207. – [3 rättegångsinlagor 1792, se Sv. Boklex. 1700—1829. Rät-tegångshandl., 1958.] – Anmärkningar til Sweriges rikes sjö-lag jämte författningarne om hwarje, å utrikes ort wistande swensk agents, consuls eller commissaries, med handel och sjöfart gemenskap ägande skyldigheter och rättigheter. Utg. tillika med orda-register. Sthlm 1794. 4:o. (4), 651 s. Ny och förbättrad uppl. 1802. (8), 734, (2) s. 3. tillökta uppl. 1815. (8), 584 s. [Fortsättn. av J. P. Fredenberg, Sthlm 1822.] – [Tysk övers, av föreg.:] Schwedisches Seerecht. . . Greifswald 1796. XXXII, 431 s. – Städernes med handel, sjöfart och bruksrörelse gemenskap ägande inkomster af tolag, wåg- hamn- bro- mätare- packare-penningar, m. m. . . . Sthlm 1795. 4:o. (6), 538 s. [Föret.] – Lagfaren-hets-bibliothek. D. 1–5. Sthlm 1796–1803. 4:o. 312, (32); 436; (8), 503; 952; 968 s. D. 6. . . . efter dess död af dess arfwingar utg., med några tilläggningar. Strängnäs 1807. (23), 495 s. – Utdrag ur åtskilliga utländske lärdomsjournaler och tidningar, angående lagmannen J. A. F. :s, tid efter annan ifrån trycket utg. arbeten, jämte titlarne och försäljningspriserne å de sidstnämnde. [Rubr.] Sthlm 1802. 16 s. [Egenhändig bibliogr. t. 1802, jämte pressomdömen.]

Översatt: [R. Dodsley,] Den indianske philosophen, eller konsten at lefwa lyklig uti ett samhälle. Från fransyskan öfwersatt af J. A. F. B. Sthlm 1766. 64 s. [Sign.]

Källor och litteratur

Källor o litt: J A Almquist, Kommerskoll (1912–15); J E Almquist, Sv jurid litteraturhist (1946); S Ek, Skämtare o allvarsmän i Stockholms Postens första årgångar (1952), s 170 f, 286 ff; E Heckscher, Sveriges ekonom hist, 1:2 (1936), 2: 2 (1949); O Holmberg, Den unge Leopold (1953); J Johansson, Noraskog, 3 (1884), s 328 f; Sv författare, IX. Saml skrifter av Johan Henrik Kellgren, 2 (1939), s 63 f, 70 f, 4 (1944), s 142–146, 7:1 (1938–60), s 126 f, 256, 9 (1935). s 50 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Albrecht Flintberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14239, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14239
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Albrecht Flintberg, urn:sbl:14239, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2024-04-20.