Biografi

Fries, släkt, härstammande från ryttaren Halsten Nilsson (nämnd 1634–51), som ägde en gård i Tarsta i Sköllersta (Ör). Hans son Nils (d 1737, enl uppg omkr 100 år gammal) var också ryttare och kallade sig Frijs från omkr 1693. En av dennes söner, korpralen Gustaf Frijs (1683–1740) i Sörsa, Sköllersta, blev far till borgmästaren i Örebro Nils F (1713–66), som representerade denna stad vid riksdagarna 1755–56 och 1760–62. Vid den senare var han en av de ledande hattarna och ledamot av SU. Han var från 1758 en av Hjälmare kanals arrendatorer och ägde två hus i Örebro. Hans son, överstelöjtnanten vid amiralitetet Nils F (1754–90), hade bl a sönerna assessor Claes Henrik F (1778–1849) och krigsrådet Fredrik Ulrik F (1784–1868). Claes F kom genom sitt äktenskap i besittning av Storebro järnbruk i Vimmerby landsförsamling, vars nya corps de logi han lät uppföra 1821–24. Vid riksdagen 1834–35 var han riksdagsman i borgarståndet. Hans resedagbok förvaras i VHAA. Han blev farfar till historikern Ellen F (F 1), och en äldre bror till honom blev farfar till generalsekreteraren i KFUM:s världsförbund Karl Henrik August F (F 2).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordeböcker o mantalslängder, KA; utdrag ur kyrkoböcker o rullor hos assessor Ebbe F, Sthlm. – Catalogus scholarium orebroensium (K F Karlson, Blad ur Örebro skolas hist, 1899), s 5; En öländsk visitations-resa. Claes Henrik F:s dagbok, ed Ann-Sofi Lindsten (Kalmar län. Årsbok 1951). – P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760–66 (1953); Hj Börjeson, Biografiska anteckna om örlogsflottans officerare 1700–99 (1942); B Forssell, Örebro o dess utveckl, 1 (1912), s 77, 82; M Hofrén, Herrgårdar o boställen (1937); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); V Millqvist, Sv riksdagens borgarstånd 1719–1866 (1911); F E Norén, Från forna tiders Vimmerby o Sevede (1936), s 287, 295–298; Sv släktkal 1950; H Åkerman, Gunnebo bruk 1764–1939 (1939), s 24; Örnberg, 2 (1886; tr 1885).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fries, släkt från Närke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14479, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14479
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fries, släkt från Närke, urn:sbl:14479, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.