Biografi

Falck, borgarsläkt från Kalmar. Äldste kände stamfadern Simon Hansson eller Simon skrivare var bosatt i Kalmar i varje fall redan 1591 (Landskapshandl., Småland 1591:1, Kalmar stad, södra roten). Hans maka Karin nämnes från 1603 (ibid., 1603:6a, Kalmar stad, södra roten) och var änka 2 aug. 1630. De hade minst åtta barn, av vilka de flesta sönerna kallade sig Falck (Falckius, Falkius) eller Falk, bland dem flera på sin tid bemärkta män. Dessa söner voro: a) Hans Simonsson Falck (Johannes Simonis Falkius; d. 1643 i Persnäs, Kalm.), som blev student i Rostock 1598, var kyrkoherde i Torsås (Kalm.) 1605–11 och i Persnäs från 1614 till sin död. Han anges som en, »förmodligen genom arv, förmögen man» (Olsson) och bedrev också köpenskap; sålunda var han 1640 anklagad för att vid midsommarmarknaden 1639 ha bedrivit salthandel i Mönsterås. – b) Daniel Simonsson Falck (levde 1626, var d. 1636) var slottsskrivare i Narva från 1604 till åtminstone 1609. Han blev tullnär i Narva 1 april 1613 (ny fullm. 25 febr. 1615) och erhöll arrende på (jämte tullen i staden) hela Narva län 1620 (kontrakt 21 mars–Riksreg. 22 april; prolongation 14 aug. 1624 och 20 maj 1629). Gyllenhielm, som blev ståthållare i Narva 1617, uppskattade Daniel F. och föreslog honom (Axel Oxenstiernas skr. o. brevväxl., 2: 10, s. 30 f.) till uppsyningsman över tullnärer både i Narva och Ivangorod samt till adelskap, vilket han dock ej erhöll. I Narva fick han 1615 i donation det forna rådhuset, liksom han förlänades med olika gods i länet. Huset i staden och en del gods innehades 1636 av hans änka Catharina Hölshorst. Daniel F:s brev (10) till Axel Oxenstierna 1615–23 finnas i Oxenstiernska saml., Riksarkivet. I brev 10 nov. 1618 rekommenderar D. F. till rikskanslern sin bror Peter F., varav släktskapen framgår. Daniel F. hade flera barn. Två hans söner, löjtnanten Daniel Falk och inspektören vid sjötullen i Riga Anton Falk adlades 11 dec. 1648 med namnet Falkenklou, men togo ej introduktion; ätten har troligen snart utdött. – c) Peter Simonsson Falck (F. 1), f 1622, magister i Wittenberg och diplomat, anges 1622 som bror till Zacharias (Kammarkoll. prot., 1, s. 225). – d) Zacharias Simonsson Falk (F. 2), var död 16 sept. 1629, en av Gustav Adolfs kamerala medarbetare. Zacharias F. synes (Liber caus. 120:7) ha haft barn, tre döttrar, samt sönerna Petter F. och tullnären Johan F. Petter F. blev borgmästare i Viborg och hade en son kornetten Zacharias F., som nämnes 1685 (civilakt 1685/137, SSA). – e) Jöran Simonsson Falck (var d. 1637), var tidigt i krigstjänst och 1625 kapten vid Västgötadals reg: te. Han tjänstgjorde 1627–28 i Elbing, var senare stationerad i Wismar, blev 1634 överstelöjtnant och anges ha dött i hemlandet, tydligen 1637, då änkan, Christina Gyllencornett, skänkte en gåva till Tunhems kyrka. Deras son Peder Jöransson Falk (skriver sig så 1663) var kaptenlöjtnant och adlades 1665 med namnet Rytterström (d. 1668), men tog ej introduktion; han slöt själv sin ätt på svärdssidan. Örnberg (i Sv. ättartal, 9, s. 151 f.) och J. Ramsay (i Frälsesläkter, s. 106) ha förblandat Jöran F. och hans son Peder Falk, adl. Rytterström, med helt andra släkter F. – f) Lars Simonsson Falk, bodde i Kalmar 1622 och ännu 2 aug. 1630, kallas 1623–24 uppbördsman hos en person där. Han är säkerligen identisk med den L. S. F., som 1626 i Kalmar meddelade, att han ville ingå i krigstjänst. Han blev fänrik vid Drummonds reg. 1627, löjtnant där 1628 och vid Kalmar reg. 1630–34. Han var 1635 löjtnant vid Wilhelm von Saltzburgs reg. från Västergötland. Han skrev sig på 1640-talet till Kvarntorp (Älvsb.) och levde ännu 1649. Hustrun hette Anna Andersdotter. – g) Anders Simonsson, borgare i Kalmar, g. m. Anna, dotter av kyrkoherden Holger Sunonis Moringius; båda makarna voro döda 1637.

I Narva uppträder på 1680-talet rådmannen Zacharias Falck, som ägde hus där (Karling, s. 239). Han var g. m. Catharina Elfwendahl, och de hade sönerna Zacharias, Gustaf och Andreas F., då hela familjen 1710 anges såsom bortförd till Kazan (Hansen, s. 263). Det säregna namnet Zacharias tyder på, att vi här ha ättlingar till Kalmarsläkten F., stammande snarast från Daniel eller Zacharias Simonsson F.

Den major Simon Eriksson Falck (Falk), som 1673 adlades med namnet Falkensköld, men med kungl. tillstånd antog namnet Falkenfelt, kunde genom sitt dopnamn föra tanken till Kalmarfamiljen, där likväl ingen Erik F., som kunde varit hans fader, är känd. Jully Ramsay och Elgenstierna ange i stället som hans far »domprosten» i Narva Erik Johansson Falk (Falck). Någon som helst bevisning för denna filiation anföres likväl ej. Den är möjlig, bl. a. på grund av Simon Falkenfelts i egenhändig underskrift betygade patronymikon (supplik i Sköldebrevssaml., RA), men ingalunda säker; ätten utdog redan omkr. 1705. Då Erik Johansson Falk, som var kyrkoherde i Narva och prost i Allentaken, icke heller kan identifieras till sitt ursprung, redovisas han särskilt ovan s. 112 [nr 3].

Författare

Bengt Hildebrand med bidrag av Bertil Broomé.

Källor och litteratur

Källor: Av arkivarien docent B. Broomé meddelade excerpter ur ovan angivna Landskapshandlingar: Småland, KA, och ur Svea hovrätts libri causarum 50 (brev från Hans S. F. till brodern Zacharias, dat. Kalmar 7 mars 1626) och 101:2 (Lars Simonsson Falk omtalas) samt 114:6 nr 4 och 120:7, RA, jämte P. M. om släkten i SBL:s arkiv; Biographica: Falck, Rytterström, RA; Westrinska saml. i Kalmar läns hembygds- o. fornminnesfören:s arkiv, Kalmar. – Kammarkollegiets protokoll, 1 (1934). – J. A. Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523–1630, 2 (1919–22), s. 663 f., och 4 (1922–23), s. 39 (Daniel F.); H. J. Hansen, Geschichte der Stadt Narva (Dorpat 1858); S. Karling, Narva. Eine baugeschichtliche Untersuchung (1936; Daniel F.); A. Noreen, Anteckningar om Kungl. Hallands regemente (f. d. Västgötadals) åren 1625–1910 (1911), s. 253 f. (Jöran F.); Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne, 4 (1951), s. 78 ff. (Hans Simonsson F.); F. Rudelius, Kalmar regementes personhistoria 1623–1927, 1 (1952), s. 52; B. Schlegel & C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor (1875), s. 72 (Falkenklou), 248 f. (Rytterström); W. von Schulmann, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland zur schwedischen Zeit (1561–1710) (Coburg 1940; Daniel F.).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Falck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15010, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Bertil Broomé.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15010
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Falck, släkt, urn:sbl:15010, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Bertil Broomé.), hämtad 2024-04-19.