Bengt Arvid Engström

Född:1898-12-28 – Svedala församling, Skåne län
Död:1949-11-12 – Bosjöklosters församling, Skåne län (på Orupssanatoriet)

Skriftställare


Band 13 (1950), sida 685.

Meriter

Engström, Bengt Arvid, f. 28 dec. 1898 i Svedala (Malm.), d. 12 nov. 1949 på Orupssanatoriet, Bosjöklosters sn (Malm.). Föräldrar: inspektören vid sockerfabriken i Svedala Hans Engström och Kersti Andersson. Elev vid Svedala kommunala mellanskola ht. 1912; realskolex. där; elev vid Högre allm. läroverket i Malmö ht. 1916; studentex. där 30 maj 1919; medarbetare i tidningen Södra Skåne i Ystad; student vid Lunds univ. 18 april 1922; e. o. amanuens vid Historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet i Lund 9 sept. 1922; amanuens där 7 okt. s. å.; fil. kand. i Lund 30 jan. 1926; intendent vid Västerås museum och sekr. i Västmanlands fornminnesförening samt riksantikvariens ombud i Västmanlands län 15 febr. 1927–30 sept. 1929; därefter verksam som skriftställare i Stockholm; en kortare tid bosatt i Lund, därefter i Malmö; från 1935 en tid framåt anställd på Sydsvenska Dagbladet Snällpostens korrekturavdelning; fri medarbetare i denna tidning.

G. 1) i Stockholm 27 sept. 1927 (till 1934) m. Dagmar Hulda Maria Larsson, f. 29 juli 1900 i Örebro, dotter av apotekaren Abraham Athanasius Larsson och Anna Maria Svensson samt 1936 omg. m. försäkringstjänstemannen Albin Beckman; 2) 6 febr. 1943 i Malmö (Caroli) m. Edit Valborg Jensen, f. 4 april 1913 i Lund, dotter av telefonreparatören Sigurd Hilding Valdemar Jensen och Matilda Nilsson.

Biografi

Under sina akademiska studier i Lund ägnade sig Bengt E. främst åt nordisk arkeologi. Som tjänsteman vid Historiska museet där utförde han ett flertal utgrävningar, bl. a. undersökningarna vid S:t Peters kloster i Lund 1925–26. Hans intresse för fornminnen hade som utgångspunkt haft en aldrig fullbordad beskrivning av hemsocknen Svedala (delar tryckta i tidningsartiklar och i uppsatsen om Lindholmens slott), och därifrån torde han också ha fått impulsen till sitt studium av den äldre by-organisationen i Skåne. Sina på 1920-talet påbörjade undersökningar fortsatte E. genom att 1934–35 som stipendiat från Folklivs arkivet i Lund inventera de nordskånska byarnas byarkiv. Ett värdefullt preliminärt resultat har E. framlagt redan i sin uppsats om åldermansskifte och bystämma i Fataburen 1927.

Genom sin museala utbildning hos Otto Rydbeck och genom sina vetenskapliga kvalifikationer hade E. goda förutsättningar för den viktiga arbetsuppgift han 1927 erhöll som intendent vid länsmuseet i Västerås. Han fortsatte där också sin företrädare Sven T. Kjellbergs planer på utbyggandet av friluftsmuseet på Vallby och åtskilliga byggnader ditflyttades under E:s ledning, bl. a. Hallstahammars bruksherrgård. E. nödgades dock att efter få år lämna sin befattning.

År 1930 utgav E. en ny upplaga av Nils G. Bruzelius, »Allmogelivet i Ingelstads härad i Skåne», med förtjänstfull inledning och ordförklaringar, över Bruzelius hade E. redan 1926 tryckt en intressant levnadsteckning. Återkommen till Skåne ägnade sig E. åt journalistiken. Genom kulturhistoriska artiklar, bl. a. en rad lokalhistoriska om Malmö, men framför allt som flitig recensent och genom ett kunnigt reportage i Sydsvenska Dagbladet Snällposten gjorde E. den skånska hembygdsvården och hembygdsforskningen stora tjänster. E. utarbetade sina artiklar med omsorg och hade samtidigt en rapp och medryckande stil. E:s ibland starkt nedsatta arbetsförmåga vållade honom svårigheter. Under senare delen av sitt liv led han tidvis av svår ohälsa och förde för övrigt under många år kamp mot sjukdom och motgångar. 

Författare

Sigfrid Svensson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nils Gustaf Bruzelius. Hans arkeologiska, etnografiska och museala verksamhet. Lund 1926. 47 s. (s. 1–2 = otr. bl.) [Förtit.:] Till hundraårsminnet av Nils Gustaf Bruzelii födelse. – De arkeologiska undersökningarna vid Sankt Peters kloster i Lund uren 1925–1926 (Fornvännen, Årg. 22, 1927, s. 193–216). – Fornlämningar och fynd från förhistorisk tid i Bara härad. Lund 1927. 4:o 2 bl., 73, (2) s., 1 bl. (Bidrag till Bara härads beskrivning. 5.) – Åldermansskifte och bystämma i skånska och danska byar. Ett par centrala problem i gammaldansk byorganisation (Fataburen, 1927, s. 18–39; även sep.). – Byalagen i Bara härad. Lund 1928. 4:o 2 bl., 1 pl., 66, (1) s. (Bidrag till Bara härads beskrivning. 6.). – Från Johan III:s kulturminnesvård till friluftsmuseet vid Vallby (Västerås stifts julbok 1928, a. 1–19; även sep.) – Sveriges äldsta kända byordning (Nordiskt folkminne. Studier tillägnade G. W. von Sydow 19 21/i2 28. Sthm 1928, s. 117–122). – Ett märkligt byggnadsminne i Fläckebo (Västmanlands fornminnesfören. årsskr. 17, 1928, s. 90–91). – »Ransakningar om antiqviteterna» i Västmanlands län åren 1667 och 1682 (ibid., 17, 1928, s. 3— 33). – Västmanlands hembygdslitteratur, Föredrag vid bibliotekskursen i Västerås 1928 (ibid., 17, 1928, s. 83–89). – Västmanlands trojeborgar (ibid., 17, 1928, s. 41–46). – Är Bröt Anund ihöglagd i Västmanland eller Dalarna? (ibid., 17, 1928, s. 76–79). – Svenska landsvägar vid tiden omkring 1800. Resenärernas intryck av våra vägförhållanden (Sv. vägfören. tidskr., Årg. 17, 1930, s. 626–635). – Den västmanländska kungsvägen. Ett bidrag till kännedomen om våra äldsta vägar (ibid., Årg. 17, 1930, s. 93–107). – Byalag och byaliv i forna dagars Skåne. Malmö 1931. 32 s. (Scania-biblioteket 6.) – Lindholmens slott och dess öden genom tiderna. Malmö 1931. 31 s. (Scania-biblioteket 11.) – Om svenska milstolpar och gränsmärken (Sv. vägfören. tidskr., Årg. 18, 1931, s. 284–292). – Byalaget i Magiehem för 250 år sedan (Gärds härads hembygds-fören. årsbok, Årg. 1, 1935/36, tr. 1935, s. 34–41). – Glimtar från Skåne. Malmö 1944. 32 s. [övertit.:] Pressresan i Skåne den 23–25 juli 1944. (Anon.) – Svenska tidningsutgivareföreningens södra krets 25 år. Malmö 1945. 4:o 51, (2) s. (s. 1—2 = otr. bl.) [Omsl.:] Södra kretsen av svenska tidningsutgivareföreningen 1920—1945. – Malmö. En kulturhistorisk orientering (Sv. stadsmonografier. [24.] Malmö, Sthm 1946, s. 331–418). – Vellinge sparbank 1897–1947. Minnesskrift. Malmö 1947. 4:o 128 s. (s. 1–2 = otr. bl.) – Dessutom ytterligare ett antal uppsatser, huvudsakligen i dagspressen; de som röra Malmö redovisade i Ingeborg Heintzes Anteckningar till en Malmöbibliografi i Malmö fornminnesfören. årsskr. fr. o. m. 1936.

Utgivit: Västmanlands fornminnesförenings årsskr. 17. Västerås 1928. 110 s. – N. Bruzelius, Allmogelivet i Ingelstads härad i Skåne under slutet av förra och början av detta århundrade. Kulturbild. 2:a uppl., illustr. samt försedd med förord och ordförklaringar, utg. Lund 1930 (tr. Malmö). 144 s. – Malmö. Sthm 1946. 4:o 725 s. (Sv. stadsmonografier. [24.])

Källor och litteratur

Svedala förs:s födelsebok 1898; Olaus Petri förs:s i Örebro födelsebok 190O; Lunds forsis födelsebok 1913; Caroli förs :s i Malmö vigselbok 1927 och 1943. E:s skrifter. – Lunds universitets matrikel läsåret 1924–1925 utg av A. Malm & P. Wilner (1925); nekrologer i Sv. Dagbl. och Sydsv. Dagbl Snällposten. – Personlig bekantskap.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt Arvid Engström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16171, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigfrid Svensson.), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16171
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt Arvid Engström, urn:sbl:16171, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigfrid Svensson.), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se