Ekelund, släkt
Band 12 (1949), sida 670.
Biografi
Ekelund, vitt utgrenad släkt från Värmland, härstammar ursprungligen från Västergötland, där stamfadern Nils Andersson var landbofogde å Lundby säteri i Kölaby sn (Älvsb.). Sonen Anders Nilsson Ekelund (f. 1641, d. 1703) var kronolänsman i Jösse härad i Värmland. Släkten delade sig på två huvudgrenar, av vilka den äldsta härstammar från Anders' son komministern i Alster Lars E. (f. omkr. 1673, d. 1721). Dennes son kyrkoherden i Ed (Dalsl.) Lars E. (f. 1721, d. 1786) var fader till Lars E. (f. 1765, d. 1821), brukspatron på Storbrohyttan, Lundsberg, Strömma m. fl. bruk i Värmland. Från hans två söner Lars Magnus E. (f. 1792, d. 1871), fabrikör i Norrköping och brukspatron, samt Carl Gustaf E. (f. 1795, d. 1845), brukspatron å Lundsberg, härstamma två ännu levande släktgrenar. En tredje son till nämnde Lars E. (d. 1821) och bror till L. M. E. och C. G. E. var bruksägaren Johan Henric E. (f. 1798, f 1878), vars son kronofogden Lars Johan Frithiof E. (f. 1825, d. 1913) var fader till bl. a. landssekreteraren i Stockholms län Daniel E. (f. 1859, d. 1935), tf. landshövding där 1919–20, samt prosten och kyrkoherden (emeritus 1939) i Fryksände och Lekvattnets pastorat (Värml.) teol. dr och fil. licentiat Carl Theof il E. (f. 1863), en av Värmlands mest kända prästmän och framstående predikant. Han har även studerat kyrklig byggnadskonst och allmogekultur, bl. a. rörande finnarna i Värmland, samt var 1937–38 ordf. i Allmänna svenska prästföreningen.
Son till kyrkoherden Lars E. (d. 1786) och bror till brukspatron Lars E. (d. 1821) var Magnus Lorentz E. (f. 1777, d. 1850), klädesfabrikör i Norrköping, ägare av Hults bruk (Kvillinge sn, Ög.), som han reorganiserade och utvidgade genom att till den gamla tillverkningen av stångjärn och spik foga framställning av järnlinor, lantbruksredskap m. m. Han inrättade även gjuteri och mekanisk verkstad. M. L. E. ägde också Rodga säteri och segelduksfabrik, Ysunda järnbruk, Åby gästgivargård m. m. Han var en av dem, som medverkade till tidens agrara förbättringar samt riksdagsman i borgarståndet för Norrköping 1817–18 och 1823. En hans son grosshandlaren i Norrköping, brukspatron William Magnus E. (f. 1808, d. ogift 1889) var också riksdagsman för staden under lång tid (1850–66). Den sistnämndes bror bruksägaren å Hults bruk Johan Hugo E. (f. 1809, d. 1886) var fader till bruksägaren å Hult Gunnar Maurits Hugo E. (f. 1850, d. 1928). Denne satt i första kammaren 1908–18 och var från 1886 ensam ägare av Hults bruk, där han införde den yxtillverkning efter amerikanska metoder, som ännu pågår och är brukets specialitet, välkänd över hela världen. Även denna släktgren lever.
Släktens yngre huvudlinje härstammar från Anders Nilsson E:s yngre son länsmannen i Jösse härad Olof E. (f. 1680, d. 1736). Dennes son prosten och kyrkoherden i Frändefors Peter E. (f. 1714, d. 1779) var en betrodd man, bl. a. riksdagsman i prästeståndet liksom sin son Peter E. (f. 1756, d. 1819), också prost och kyrkoherde i Frändefors; den sistnämnde var även vitter, bl. a. psalmförfattare. Liksom sin fader var han en intresserad och framgångsrik jordbrukare och inlade stora förtjänster om inrättandet 1812 av Älvsborgs läns hushållningssällskap (dess sekr. 1812–17). En yngre gren härstammar från hans bror löjtnanten Gustaf E. (f. 1772, d. 1846). Peter E. d. y:s äldre bror var fältkamrern och godsägaren på Steg (Dalsl.) Daniel E. (f. 1754, d. 1834). Denne var fader till den kände läkaren medicinalrådet Daniel E. (f. 1793, d. 1879), bl. a. läkare för J. O. Wallin. Medicinalrådet E:s sonson översten John Albert Daniel E. (f. 1865) är en känd väg- och vattenbyggare, även betrodd kommunalman i Norrköping. Hans son är idrottsmannen och idrottsledaren ingenjören Bo Daniel E. (f. 1894).
Författare
Bengt Hildebrand.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Källor: Fullmäktige i Jernkontoret 1747—194? (1947); V. Millqvist, Svenska riksdagens borgarstånd 1709–1866 (1911); Svenska släktkalendern, 11, 1936 (1935), utg. av G. Elgenstierna; Sveriges läkare-historia, Ny följd, utg. af H. Wistrand, A. J. Bruzelius & C. Edling, 1 (1873); [V. Örnberg], Svenska ättartal, 5, 1889 (1889). – Om Frändeforsprästerna och andra av släkten se bl. a.: G. Björlin, Flydda tider (1914); dens. Från en gammal svensk småstad (1918); A. Hildebrand, Svenska kyrkans psalmbokskommittéer och psalmboksförslag (1884), s. 129. – Meddel. av fil. kand. fröken Karin Forsberg och intendenten fil. doktor Gösta Berg.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ekelund, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-03-29.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16815
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ekelund, släkt, urn:sbl:16815, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-03-29.