Meriter

Bergius, Olaus Andreas, f. 1627 i Åkers församling i Södermanland, d 19 apr. 1692 i Klara församling i Stockholm. Föräldrar: bonden Anders Hansson och Brita Olofsdotter. Student i Uppsala 22 nov. 1638; reste senare utrikes och studerade bl. a. i Dorpat, varest han 11 aug. 1651 finnes upptagen bland dem, »qui in academia Dorpatensi cornua deposuerunt»; disp. vid Strängnäs gymnasium 3 apr. 1652 (De maihesi in genere; pres. A. Malmenius); student i Åbo 1653 och innehade där stipendium 1654—57; disp. 25 apr. 1656 (Sciagraphia principio-rum chymicorum; pres. A. G. Thauvonius); fil. magister s. å. Kort därpå, efter undergången prästvigning, regementspastor vid ett finskt regemente vid armén i Polen;. kallad att såsom predikant följa Klas Rålamb på hans ambassad till Turkiet 6 apr. 1657; skollärare, enligt uppgift i nio år; hovpredikant hos riksskattmästaren Gustav Bonde samt hos änkedrottningen Hedvig Eleonora 30 jan. 1665; utnämnd till kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen 7 okt. 1668 men kom aldrig att tillträda denna tjänst; kyrkoherde i Klara församling i Stockholm 14 febr. 1672; tog säte i Stockholms stads konsistorium 27 nov. s. å.; riksdagsman 1675 och 1682 samt ledamot av sekreta. utskottet sistnämnda år; ledamot av trolldomskommissionen 3 juni 1676.

Gift 1) 7 juli 1674 med Katarina Johansdotter Furubom, f. 1656, d 23 juni 1678, dotter till rådmannen i Stockholm Johan Eriksson Furubom; 2) 6 sept. 1683 med Elisabet Wallwik, f. 16 maj 1667, d 1 nov. 1736, dotter till rådmannen i Falun, assessorn Jöns Klasson Wallwik och omgift med rådmannen i Stockholm Anders Engman.

Biografi

B. var av allt att döma en typisk karolinsk präst, myndig och kraftfull men samtidigt ej fri från hårdare drag, som säkerligen utpräglats under fältlivet. Om hans bildningsintresse vittnar, att han under sin tjänstgöring i Konstantinopel vinnlade sig om att förvärva kunskaper i den orientaliska litteraturen. I egen produktion omsatte han emellertid icke vare sig dessa eller andra insikter; endast ett par tillfällighetsskrifter bära jämte hans akademiska lärdomsprov hans namn. Att han förvärvat anseende inom sitt stånd betygas såväl av hans riksdagsmannauppdrag som av att han i tävlan med Erik Benzelius d. ä. erhöll röster vid biskopsvalet, i Strängnäs stift 1687. Vänder man sig till konsistoriets protokoll för att finna vittnesbörd om B: s liv, ha dessa emellertid huvudsakligen att berätta om hans omtanke om sin värdighet och sin ekonomi och hans självrådighet. Han fick 1687 uppbära allvarlig förmaning såväl av konsistoriet som av konungen för sitt uppträdande vid ett kaplansval i Klara. En annan anmärkning mot honom gällde oriktiga lysningar; så hade han t. ex. 1686, tydligen av penningintresse, låtit en bokhållare Israel Gam utfå Lysning, ehuru denne blott tre veckor förut begravt sin första hustru. I flera år låg hän i tvist med kyrkoherden vid Riddär-holmskyrkan Johannes Vultejus angående Bromma pastorat. B. innehade detta som annex, men tidigare (4 aug. 1663) hade det lagts till Riddarholmsförsamlingen, och ett K. brev. av 30 sept. 1680 återförenade det nu med denna församling. Först genom konungens hefallningshavandes handräckning kunde dock B. förmås att 1683 avträda det omstridda annexet.

Författare

B. Lundström.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Disp. phiios., schiagraphiam principiorum chymicorum exhibens. Åbo 1656. 4: o 8 bl. (Diss. pro gradu, pras. A. G. Thauvonius, auth: & resp. B.) —¦ Cana credentium corona eller The rätte' christne gamble menniskiors heders crona...; vthi en christelig predikan och begraffningz sermon, öfwer . . . Gen. XV. v. 15. wedh .. . herr Oloff Larszoiis, äldste rådmannens i ... Stockholm ... jordefärd; ... i S. Claras kyrkio den 11. aprilis åhr 1675 framstält. Sthm [1675]. 4: o 46, (16) s., 1 portr. [S. (12—16) verser av Chr. Hering.] — Syncharma ad ... Dn. Olaum Rudbeckium ... dum Atlantica sua ... publicae luci dedisset. [Kort latinskt poem, tryckt bland Judicia et testimonia illustrium atque clarissimorum virorum de Olavi Rudbeckii (senioris) . . . Atlantica. Frankf. 1692.]

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. och Stockholms stads konsistorii prot, RA; K. Riddarholmsförsamlingens kyrkobok 1636—1734, Storkyrkans arkiv, Stockholm; H. Afzelius, Erik Benzelius d. ä, 2 (1902), s. 4; Ä. Th. Låstbom, Abo magistrar 1640—1778 (handskr.), RA; Uppsala universitets matrikel, 11. 2, utg. af A. Andersson (1902); Biogr. lexikon, 2 (rev. uppl. 1875); Th. Beise, Beitrag z. Geschichte d. ältesten Universität Dorpat CMittheilungen aus d. Gebiete d. Geschichte Liv-, Est- u. Kurlands, 8, 1857)'s. 182, 540; J. A. A. Liideke, Denkmal der Wieder-Eröffnung d. deutsch. Kirche in Stockholm (1823); J. A. Nordberg, Sanctag Clarae minne (1727); Stockholms rådhus och råd. 2 fl915—18): A. Westén, Sv. kongl. hof-clereciets historia, 1 (1801).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olaus Andree Bergius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18623, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Lundström.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18623
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olaus Andree Bergius, urn:sbl:18623, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Lundström.), hämtad 2024-04-24.