Meriter

Georg Alanus, f. 12 febr. 1609 i Jomala, d 15 juli 1664. Föräldrar: kyrkoherden i Jomala Christophorus Sigfridi Alanus och Elisabet Georgii. Student i Uppsala juni 1627; disp. 14 dec. 1633 (De peccato originali et actuali, p. VIII, pres. O. Laurelius) och 20 juni 1635 (De facultatibus animse vegetativas, pres. Martinus Olai Nycopensis); fil. magister 27 okt. s. å. Lektor i matematik vid Åbo gymnasium 11 aug. 1637 och dess rektor 1638–40; prästvigd 1637; professor i botanik och fysik vid Åbo universitet 26 mars 1640; universitetets rektor 1647–48 och ånyo 1652–53, tredje teol. professor mot slutet av år 1648, andre 16 aug. 1651 samt förste och tillika domprost i Åbo och kyrkoherde i S:t Karins 1653; erhöll vid biskopsvalet efter E. Petoeus 1658 det övervägande antalet röster (domkapitlets prot. 7 juni); medlem av K. kommissionen över biskop Johannes Elai Terserus 1663. Teol. doktor 15 juni 1660.

Gift med Elisabet Nilsdotter från Nyköping.

Biografi

Som lektor och rektor vid Åbo gymnasium torde A, snart ha vunnit en ansedd ställning. År 1639 sändes han nämligen av Per Brahe till regeringen i Sverige för att förhandla om upprättandet av akademin i Åbo. Han återvände med regeringens löfte, att den nya läroanstalten skulle upptagas på nästa års stat, och själv kom han att tillhöra dess första professorsuppsättning. Den lärdomsutrustning, A. vunnit genom sina studier i Uppsala, var tidens vanliga. Innan han lämnade universitetet, hade han genom en oration »de virtute heroica Gustavi Adolphi» avlagt ett vittnesbörd om att han tillägnat sig den språkliga och stilistiska färdighet, studiet av de klassiska språken då avsåg att bibringa. Vid behandlingen av de naturvetenskapliga ämnen, som han till en början företrädde, kunde han helt naturligt ej frigöra sig från den då brukliga spekulativa metoden, men hans disputationer ha trots denna begränsning betygats vara »beaktansvärda» i jämförelse med hans samtidas. Sedan han övergått till den teologiska fakulteten, syntes även biskops värdigheten skola komma honom till del, men regeringen utnämnde utan att avvakta Åbo-konsistoriets förslag på inrådan av prästerskapets ombud vid det samtidigt församlade utskottsmötet i Göteborg Johannes Terserus. A. lyckönskade emellertid Terserus till hans befordran. I sin teologiska produktion framstår A. som utpräglad anhängare av den ortodoxa riktningen och arbetade särskilt på att göra konkordieformeln känd; hans arbeten skola vittna om biblisk och patristisk lärdom liksom även om insikter i bibelgrekiska men ej röja vetenskaplig självständighet. Från ortodoxins hätska polemiska metoder är han fri, men man saknar även hos honom en fast personlig ståndpunkt. Moderat och saktmodig, sökte han undvika konflikter. I de teologiska kontroverser, som i början av 1660-talet uppkommo mellan Terserus och teologie professor E. Svenonius, indrogs han emellertid. Han deltog i domkapitlet i granskningen av särskilda partier av Terserus' katekesförklaring. Nar Terserus år 1663 med anledning av detta arbete instämdes att svara på anklagelser för synkretism, ålades även A. att vid sidan av Svenonius infinna sig. Han blev sedermera upptagen som ledamot av den kommission, som rannsakade över Terserus, och tog där parti mot honom samt sökte fritaga sig och domkapitlet i Åbo för medansvarighet i hans sak. Bl. a. riktade han till K. M:t en skrivelse, vari han hävdade, att kapitlet icke ägt någon myndighet att utöva förbindande censur över biskopens skrifter och att denne ej heller rättat sig efter de anmärkningar, som gjorts mot hans arbete vid granskningen. Förklaringen föranledde ett skarpt bemötande från Terserus' sida. — A. förlorade vid branden i Åbo 1656 större delen av sina ägodelar. Från samma år miste han även 2/3 av sin lön som pastor i Åbo i samband med vid denna tid vidtagna indragningar i den kyrkliga staten till krigsstatens förmån. Hans innestående lönerestantier beräknades vid hans död till 1,350 dir smt. A:s boksamling, värderad till 1,000 rdr specie, uppbrann till största delen vid vådeiden i Åbo 1681.

Författare

C. M. Schybergson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) disputationer: De ccenas sacras mutilatione, con-jugio sacerdotum et missae sacrificio. Sthm 1641. 4: o 10 bl. (Synodaldisp. Åbo 1642.) — De aére in specie. Åbo 1642. 4: q 6 bl. — De generationibus et corruptionibus corporum naturalium. Åbo 1643. 4: o 12 bl. — De. intellectu humano. Åbo 1643. 4: o 8 bl. — De anima in genere. Åbo 1643. 4: o 6 bl. — De elementorum natura in genere. Åbo 1644. 4: o 6 bl. — Contemplatio physica de natura. Åbo 1645. 4: o' 4 bl. — De magia naturali. Åbo 1645. 4: o 16 bl. — De stellis. Åbo 1645. 4: o 6 bl. — De natura physica?. Åbo 1646. 4: o 8 bl. — De tempore. Åbo 1646. 4:o 6 bl. — Disputatio philosophica exhibens theoremata qusedam miscellanea. Åbo 1646. 4: o 10 bl. — De usu artium dicendi. Åbo 1647. 4: o 6 bl. — De formarum origine. Åbo 1647. 4: o 8 bl. — De mistione physica. Abo 1647. 4: o 8 bl. — Disputatio philosophica qua theoremata quaedam miscellanea exhibentur. Åbo. 1647. 4: o, 8 bl. — De sensibus externis. Åbo 1647. 4: o 10 bl. — De generatione viventium. Åbo 1647. 4: o 18 bl. — De stellis. Åbo 1648. 4: o 8 bl. — De motu et quiete. Åbo 1648. 4: o 10 bl. — De natura coali. Åbo 1648. 4: o 8 bL — De Deo uno et trino. Åbo 1649. 4: o 12 bl. — De peccato originis. Åbo 1649. 4: o 18 bl. — De libero arbitrio. Abo 1650. 4: o 14 bl. — De justitia fidei. Åbo 1650. 4: o 12 bl. — De bonis operibus eorundemque necessitate. Åbo 1651. 4: o 12 bl. — De lege et evangelio. Åbo 1651. 4: o 12 bl. — De tertio legis usu. Åbo 1652. 4: o 8 bl. — De ccena Domini. Åbo 1654. 4: o 12 bl. — De persona Christi. Åbo 1655. 4: o 10 bl. —• De descensu Christi ad inferos. Åbo 1660. 4: o 10 bl. — De adiaphoris sive ceremoniis ecclesiasticis. Åbo 1660. 4: o 7 bl. — De aaterna filiorum Dei prasdestinatione. Åbo 1660. 4: o 16 bl. (Disp. pro gradu theol.; de elva sistnämnda disputationerna även sammanförda under titeln: Fasciculus dissertationum theologicarum pro libro concordia;. [Åbo 1660.] 4: o 133 bl., jämte gratulationsskrifter 14, 4, 4 bL) — [Angående en påbörjad disputationsserie över Hosea se H. G. Porthan, Diss. acad. de professoribus reg. acad. Aboensis (1801), och G. Marklin, Catalogus disputa-tionum (Supplementa).] — b) likpredikningar: 'Et härligt tröste-balsam.' (Wish. 4: 14.) Likpredikan öfver Agneta Eliae Holmia, hustru till bibliot. Axel Kempe. Åbo 1656. 4: o. •— Ålderdooms staff och crona, eller een kort vthlegningh öfwer . . . propheten Dawidz ord Psal. 71, v. 17 & seqq. Widh . . . herr Balthasar Wernlers, fordom wälbetrodd ränt- och profwiant mestares här widh Åbo slott, .. . lijk och begrafnings process, vthi Åbo doomkyrkia d. 1 febr. anno 1657. Åbo [1657]. 4: o 16 bl. — The gudhfruchtigas suckan och böön vthi sijn jemmer och nödh ... (Psal. 25, v. 15, 16, 17, 18). Widh . .. h. Gieska Hansdotter Hörnicks . . . lijk och begrafnings process . . . d. 27 martij. Åbo 1759. 4: o 16 bl. — The christrognas salige tilstånd eller een lijten vthleggningh öfwer the ord vthi Johannes vppenbarelse book cap. VII, å v. 13. usque ad finem. Widh... fru Ingebårgs Beurreae.. . begrafnings process d. 8 jan. anno 1660. Åbo [1660]. 4: o 16 bl. — Gudz nådiga bijstånd i högsta nödhen eller een kort vthlägning öfwer. . . propheetens Dawidz ord Psal. 91, v. 14, 15, 16, widh... Jochim Schultz, denne stadsens förnähme kiöp- och handelsmans .. . lijk och begraffnings process, vthi Åbo doomkyrkia d. 13 apr. a. 1662. Åbo [1662]. 4: o 18 bl.

Källor och litteratur

Källor: Svenska ecklesiastika handlingar 1650—1665; prästeståndets arkiv, RA; Consistorii academici vid Abo universitet äldre protokoller, 1, 2 (1884—87); Consistorii ecclesiastici Aboénsis protokoller, 1 (1899); R. Holm, Johannes Elai Terserus (1906); K. G. Leinberg, Åbo stifts herdaminne 1554—1640 (1903); C. M. Schybergson, Per Brahe och Åbo akademi-(1915); J. Tengström, Handl. till upplysning- i Finlands kyrkohistoria, 3 (1823); dens., Minne öfver Johannes Elai Terserus (1795); Abo universitets lärdomshistoria, 1, 4, 6, 7, 10 (1890—1908). — Se i övrigt: M. Miltopasus, Oratio funebris in obitum ... Dn. Georgii Christophori Alani. . . (Åbo 1664).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Georg Alanus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5644, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. M. Schybergson.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5644
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Georg Alanus, urn:sbl:5644, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. M. Schybergson.), hämtad 2024-04-25.