Carl A W Schalén

Född:1902-01-11 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1993-12-11 – Lunds allhelgonaförsamling, Skåne län

Astronom


Band 31 (2000-2002), sida 458.

Meriter

Schalén, Carl Adam Wilhelm, f 11 jan 1902 i Sthlm, Hedv El, d 11 dec 1993 i Lund, Allhelgonaförs. Föräldrar: protokollssekreteraren Claes Adam S o Vivica Ebba Charlotta Strokirk. Studentex vid Nya elementarskolan i Sthlm 14 maj 20, inskr vid StH 2 sept 20, amanuens i astronomi vt 21–vt 23, FK där 21 april 23, inskr vid UU 3 sept 24, e o amanuens vid meteorolog instit 1 juli 25–30 sept 28, FL 28 maj 26, amanuens o assistent vid astronomiska observatoriet periodvis 1 okt 28–31 dec 32, disp 1 dec 28, doc i astronomi 31 jan 29, FD 31 maj 29, tf prof i astronomi periodvis 1 sept 29–31 mars 38, tf observatör i astronomi 1 april 38–31 maj 41, ord 9 maj (tilltr 1 juni) 41, allt vid UU, led av styr för Sv astronomiska sällsk 29–68, sekr där 42–50, prof i astronomi vid LU 25 nov (tilltr 1 dec) 55–68, led av rådet för European Southern Observatory (ESO) 65. – LVS 48, LVA 49, LFS 56.

G 28 jan 1940 i Sthlm, Joh, m farm kand Agnes (Agneta) Carmen Elisabet Rosenblad, f 31 aug 1918 där, Maria (enl fb för Sollentuna, Sth), dtr till direktören JK Carl Gustaf Elof R o Anna Märta Elisabet Rydén.

Biografi

I sin vetenskapliga produktion behandlade Carl S frågor kring bl a småplaneter, astrofysik, galaxdynamik, observationsteknik och teleskop. Tyngdpunkten låg på undersökningar av stjärnornas atmosfärer och deras fysik, av stoft och gas mellan stjärnorna samt dessas rymdfördelning och vintergatans struktur. S gjorde pionjärinsatser avseende de heta stjärnornas yttre lager, vilka han studerade med hjälp av spektrogram av låg upplösning. Han visade att spektroskopi i modest upplösning kunde ge detaljerade resultat för dessa stjärnors egenskaper och utvecklade mycket effektiva metoder för lågupplösnings-spektroskopi. S använde spektrallinjer av väte men också av tyngre grundämnen för att bestämma stjärnatmosfärernas temperatur och ytgravitation eller absoluta ljusstyrka. Samtidigt drev han energiskt teoretiska studier av fysikaliska modeller för att kunna förklara de observerade fenomenen.

I sin doktorsavhandling analyserade S vintergatans uppbyggnad och visade klart betydelsen av det absorberande stoftet mellan stjärnorna. Genom studierna av vintergatans struktur kom han in på frågan om fördelning och inverkan av interstellärt stoft, vilken snabbt blev hans huvudintresse. I första hand önskade han klarlägga det interstellära stoftets förekomst och utbredning samt dess inverkan på studier av stjärnornas fördelning och vintergatans utseende samt vår planets plats i galaxen. Fram till 1930 ansåg man allmänt att exdnktionen av ljus mellan stjärnorna var helt försumbar utanför de kända mörka nebulosorna. Detta hämmade kraftigt förståelsen av galaxens struktur och utveckling. Två astronomer förändrade snabbt och radikalt bilden av den interstellära absorptionen och dess betydelse. Deras insatser var samtidiga men helt oberoende av varandra. Arbetsmetoderna var mycket olika. Astronomerna var S och Robert Trumpler vid Lickobservatoriet i Kalifornien.

Trumpler använde stjärnhopar, för vilka han uppskattade avståndet på två sätt. I ena fallet använde han absoluta magnituder för de ljusaste stjärnorna från spektralklassifikation och motsvarande skenbara magnituder. I andra fallet utnyttjade han enbart hoparnas skenbara diametrar, varvid han indelade hoparna i fyra klasser efter kompakthet. Han antog att hoparnas verkliga diametrar var konstanta inom var och en av klasserna samt att diametrarna var desamma för närbelägna och avlägsna hopar. I en första approximation bortsåg Trumpler från inverkan av interstellar absorption. När han jämförde sina två uppsättningars avstånd fann han att skillnaderna mellan dem varierade systematiskt. För närbelägna hopar var de två avstånden generellt lika. För mera avlägsna hopar var avstånden baserade på spektroskopi systematiskt större än de som utgick från skenbara hopdiametrar. Skillnaden mellan de två uppsättningarnas avstånd blev allmänt sett större med ökande avstånd till hoparna. Trumpler drog 1930 slutsatsen att ljuset från stjärnhoparna absorberades av materia mellan stjärnorna. Han indikerade att absorptionen varierade med våglängd och han gav en ungefärlig antydan om den absorberande materiens storskali-ga fördelning.

S:s metod för att undersöka förekomst och natur av interstellar absorberande materia var mer sofistikerad. Han använde metoder, som han redan tidigare utvecklat. Han utnyttjade spektrogram i låg upplösning av ett stort antal stjärnor, främst sådana med högre atmosfärstemperaturer. I det använda våglängdsområdet, 360-500 nanometer, har dessa stjärnor ett relativt litet antal spektrallinjer och ett kontinuum som även i låg upplösning är väl definierat. Ur mätningar av intensiteter av spektrallinjer bestämde S stjärnornas absoluta kondnuumgradienter, motsvarande den effektiva temperaturen i deras atmosfärer. På motsvarande sätt beräknade han deras absoluta ljusstyrkor. Från mätningar i samma spektrogram fastställde han stjärnornas motsvarande skenbara kondnuumgradienter och ljusstyrkor. Resultaten av mätningarna i spektrogrammen gav S två viktiga storheter. Den ena var ett mått på skillnaden mellan absolut och skenbar ljusstyrka. Den andra mätte skillnaden mellan absolut och skenbar kontinuum- gradient. Den första storheten varierade både med avstånd och med en eventuell inverkan av interstellärt absorberande stoft. Den andra storheten borde vara helt konstant i frånvaro av absorberande materia sådan att absorptionen var beroende av våglängden.

I sina första undersökningar av absorberande materia mellan stjärnorna jämförde S förloppen av ljusstyrkor och kontinuum-gradienter för ett antal smärre rymdvinklar. Han redogjorde för detta i exempelvis Zur Frage einer allgemeinen Absorption des Lichtes im Weltraum (1929). Rymdvinklarna valde han så att parvis tätt liggande områden skulle ha olika förekomst av absorberande interstellärt stoft. För rymdvinkelparen jämförde han förloppen av skillnaderna mellan absolut och skenbar ljusstyrka samt motsvarande skillnader i avseende på kondnuumgradienter. Ur jämförelserna bestämde S genom ett iterativt förfarande den absorberande materiens karakteristika i rummet. Han beräknade dess relativa fördelning i synlinjens riktning. Vidare visade han att den absorberande materien i hög grad var samlad inom ett antal relativt koncentrerade moln-liknande storskaliga bildningar. För dessa koncentrationer härledde S ungefärliga avstånd. Dessutom bestämde han deras form och storlekar samt graden av deras inre ljusabsorption. Han inledde en detaljerad kartläggning av fördelningen av absorberande stoft i vår galax. Han bekräftade att de mörka nebulosorna verkligen bestod av absorberande materia samt att graden av ljusabsorption i dessa nebulosor var ansenlig. Slutligen, och viktigast, bevisade S, att liknande moln av absorberande materia fanns på många ställen i vintergatan, de flesta av dem utan att vara kända sedan tidigare. S gav övertygande bevis för detta i bl a The distribution of stars in galactic regions in relation to the dark nebulae (1932).

Kartläggningen av den absorberande interstellära materien var för S endast en första etapp. När han väl separerat inverkan på skenbar ljusstyrka av stjärnornas avstånd och interstellar absorption, var han redo för nästa steg. Från mätningar över ett större våglängdsintervall visade han att absorptionen i den interstellära materien är markant våglängdsberoende. Vidare bestämde han förhållandet mellan absolut och selektiv interstellar absorption inom det undersökta våglängdsintervallet, som i arbetet Die selektive Absorption des Lichtes in Dunkelnebeln (1933).

Med kännedom om förhållandet mellan absolut och selektiv interstellar absorption identifierade och kartlade S den absorberande materiens struktur i vintergatan. Ur mätningar av utvalda spektrallinjer bestämde han absoluta kontinuum-gradienter och absoluta ljusstyrkor. Samtidigt mätte han i spektrogrammen motsvarande skenbara storheter. Härur erhöll han den selektiva interstellära absorptionen. Med det nu kända förhållandet mellan absolut och selektiv absorption bestämde S därpå för varje stjärna absorptionens inverkan på ljusstyrkan. Dessa metoder möjliggjorde en storskalig kartläggning av den interstellära absorberande materiens fördelning och täthet. Samtidigt gav S:s material en första bild av detta stoft. Vidare kunde han med dessa resultat som hjälp beräkna verklig fördelning av stjärnorna i vintergatan. En fundamental revision av världsbilden hade inletts.

Omkring 1930 eller strax därefter blev S:s resultat allmänt accepterade. Hans metoder kom till utbredd användning för studier av vårt stjärnsystems struktur. Samtidigt var han själv upptagen av nästa uppgift. Han ville förklara det interstellära stoftets natur. Ånyo skulle han bryta ny mark inom astronomin. För sina studier av det absorberande stoftets natur samlade S nytt observationsmaterial och gjorde detaljerade undersökningar av den interstellära absorptionens variation med våglängd. Både mätningar och analys var nydanande. Rapporter gavs i Untersuchungen über Dunkelnebel (1934), Uber Probleme der interstellaren Absorption (1936) och Nébuleuses obscures et leur constitution (1938). Resultatet blev helt nya insikter avseende den interstellära absorptionen. De förklarade dock inte det absorberande stoftets natur. Inte heller var det enkelt att ur jämförelser med existerande resultat av teoretiska studier av små partiklars absorption och dennas våglängdsberoende dra tillfredsställande slutsatser om den interstellära materien och dess beskaffenhet.

Parallellt med fortsatta bestämningar av den interstellära absorptionens våglängdsberoende påbörjade S teoretiska studier av olika modeller för det interstellära stoftet. Han gjorde successivt alltmer detaljerade modellanalyser för att ringa in stoftpartiklarnas natur, som rapporterades i Beiträge zur Theorie der interstellaren Absorption (1939), Sur les particules solides dans 1'espace (1941), Sur la loi d'ab-sorption interstellaire (1957), Le problème de l'extension radiale des nebuleuses obscures (1964), On the interpretation of the interstellar extinction curve including the ultraviolet (1965), A study of interstellar reddening in a region in Ophiuchus (1972) och Die interstellare Extinktionskurve (1980).

Under lång tid var S:s arbeten kring interstellärt stoft och dess natur vägledande. Att han inte helt lyckades bestämma stoftets sammansättning och verkliga natur må vara förlåtet. Mer än 60 år efter hans pionjärarbete och med tillgång till helt andra observationella och beräkningsmässiga resurser är fortfarande inte dessa förhållanden kända. Arbetena i S:s anda fortsätter.

Parallellt med arbetena kring interstellärt stoft och galaktisk struktur studerade S reflexionsnebulosor både observationellt och teoretiskt. Han undersökte fördelningen av partiklar i nebulosorna, partiklarnas natur och samspelet mellan nebulosorna och de stjärnor vilkas ljus de reflekterade. Viktiga resultat gav han i Studies of reflection nebulae (1945), The Colour distribution in the nebula surrounding the star Merope in the Pleiades (1948) och Theoretical investigations on reflection nebulae (1953). För heta stjärnor undersökte S strålningstryckets effekter på omgivande interstellar materia. Han diskuterade samspelet mellan strålningstryck och gravitation, som i Uber die Bedeutung des Strahlungsdruckes und der Gravitation fur die Verteilung interstellarer Materie (1939) och Einige Be-rechnungen des Strahlungsdruckes auf absorbierende Teilchen (1941). Han fann att strålningstrycket från heta stjärnor kraftigt påverkade omgivande interstellar materia. Därmed blev han en av pionjärerna avseende studier av självdrivande stjärnbildning.

Samtidigt som S var specialist på lågupplösta spektrogram, utnyttjade han spektroskopi i högre upplösning för studier av bl a spektrallinjekonturer för instabila stjärnor. Vidare studerade han meteorspektra och metoder för bestämning av stjärnornas hastigheter i synlinjens riktning. Intet tycktes kunna bromsa hans forskningsvitalitet, varken tjänsteutnämningar, tunga tjänsteåligganden eller ålder. Med obrutet intresse och imponerande vitalitet bedrev han kvalificerad forskning fram till sin bortgång.

S var en inspirerande lärare med stor pedagogisk förmåga samt en charmerande berättare och diskussionsledare, alltid villig att lyssna och skicklig att förklara. Han skrev läroböcker i astronomi. Vidare lade han ner ett betydande arbete vid anskaffande av teleskop och observationsutrustning, som populärvetenskaplig författare och föreläsare samt inom astronomins historia. S gjorde stora insatser också för många människor, som hamnat på livets skuggsida. Hans handlande styrdes av mänsklig värme och spontant deltagande i andras problem och svårigheter. I sitt uppträdande visade han påfallande försynthet och en avsevärd dos ungdomlig skämtsamhet och spjuveraktighet.

Författare

Arne Ardeberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (ms, korrespondens, klippsaml) i LUB. -Brev från S i LUB (bl a till K Lundmark).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beobachtungen des Planeten 63 Ausonia (Astronomische Nachrichten, Bd 218, Kiel 1923, 4:o, sp 94-96; tills med P. Hellström). - Spectral classification of faint Milky Way stars in Aquila. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1925. 9 s. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 18, n:o 36.) -Spectro-photometric determinadons of absolute mag-nitudes of B and A type stars. [Rubr.] Upps 1926. 35 s. (Ibid, 19 A: 33; även med omsl o med stämpel: Meddelanden från Astronomiska observatorium, Uppsala, n:o 10.) —The luminosides, individual parallaxes, and motions of B and A type stars. [Rubr.] Upps 1927. 25 s. (Tills med B Lindblad; ibid, 20 A: 7; även d:o, 17.) -The space distribution of B and A type stars in bright and dark galacdc regions. Researches based on determinadons of spectral type and luminosity class for 4300 stars. Acad diss ... [UU]. [Sthlm, tr] Upps 1928. 4:o. 126 s. (VAH, serie 3, bd 6, n:o 6; även d:o, 37.) -Om en allmän absorption av ljuset i världsrymden [föredragsreferat] (Beretning om det 18. skandinaviske Naturforskerm0de i Köbenhavn 26.-31. August 1929, Khvn 1929, s 482 f; även Fysisk Tidsskrift, Aarg 27, 1929, Khvn, s 127 f). - Zur Frage einer allgemeinen Absorption des Lichtes im Weltraum (Astronomische Nachrichten, 236, 1929, sp 249-258; även med stämpel; Meddelanden 45). -The reladon between dis-tance and colourfor stars in the direction of the open cluster N.G.C. 663. [Rubr.] Upps 1930. 9 s. (Arkivför matematik, astronomi o fysik, 22 A: 15; även d:o, 49.) - On the dark nebulae in Cepheus. [Rubr.] Upps 1930.17 s. (Ibid, 22 A; 16; även d:o, 50.) - Note on co-lour excesses in the cluster N.G.C. 663 and its sur-roundings. [Rubr] Upps 1931. 6s. (Ibid, 22 B: 8; även d:o, 53.) - The distribution of stars in galacuc regions in relation to the dark nebulae. Upps 1932. 4:o. 97 s, 4 pl-bl. (VS, Nova acta, serie 4, vol 7, nr 1; även d;o, 55.) - Die selektive Absorption des Lichtes in Dunkelne-beln (Vierteljahrsschrift der Astronomischen Gesellschaft, Jahrg 68, 1933, Leipzig, s 350-352). - Unter-suchungen über Dunkelnebel. Sthlm 1934. 4:o. 47 s. (VAH, 3:13: 2; utökad version av föreg arb; även med stämpel: Meddelanden 58.) - The distribution of stars in the Scutum region of the Milky Way. Sthlm 1935. 4:o. 47 s. (Ibid, 3: 14: 5; även d:o, 61.) - Uber Probleme der interstellaren Absorption. Upps 1936. 4:o. 47 s. (VA, Nova Acta, 4: 10: 1; även med omsl: Meddelanden .... 64.) - A study of hydrogen and sili-con line contours in some peculiar stars of type A. Upps 1936. 45 s. (UUÅ, 1936: 8; även d:o, 66.) - On the spectrum of a bright meteor. [Rubr.] Upps 1937. 10 s. (Tills med G. Wernberg; Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 25 A: 26; även med omsl o stämpel: Meddelanden 68.) - The influence of dispersion in the absolute magnitudes on the determination of dimensions of dark nebulae (Festskrift tillägnad Osten Bergstrand Upps 1938, 4:o, s 61-76). - Nébu-leuses obscures et leur constitution (Annales d'astro-physique, publ par le service de recherche d'astro-physique de la Caisse nationale de la recherche scien-tifique, T1,1938, Paris, 4:o, s 60-70, även pagina 1-11 [i n" 1: Premier conference internationale d'astrophy-sique Paris, 12-17 juillet 1937 ... Communications et discussions]). - Beiträge zur Theorie der interstellaren Absorption. Upps 1939. 4:o. 51 s. (VA, Nova Acta, 4: 11: 6; även utg som Uppsala astronomiska observa-toriums annaler, bd 1, n:o 2.) - Uber die Bedeut-ung des Strahlungsdruckes und der Gravitation fur die Verteilung interstellarer Materie (Zeitschrift fur Astrophysik, Bd 17, Berlin 1939, s 260-284; även räknad som: Meddelanden 75). - Die dunkle Materie im Sternsystem (Die Naturwissenschaften, Wochen-schrift ...Jahrg 28,1940, Berlin, 4:o, s 81-88). - Some remarks concerning the dark cloud in Auriga. [Rubr.] Upps 1940. 10 s. (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 27 A: 11; även med omsl o stämpel: Meddelanden ... Uppsala, 78.) - Einige Berechnungen des Strahlungsdruckes auf absorbierende Teilchen. [Rubr] Upps 1941. 18 s. (Tills med G. Wernberg; ibid, 27 A: 26; även med omsl o beteckn: Meddelanden 83.) - Sur les particules solides dans 1'espace ("Sci-entia,, (rivista di scienza), vol. 69, Bologna 1941, s 1-7, 1 pl). - Magnitudes and colour indices of Nova Aqui-lae 1945. [Rubr.] Upps 1945. 14 s. (Tills med Å Wal-lenquist (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 33 A: 15; även med stämpel: Uppsala ... Meddelanden, 89.) - Studies of reflection nebulae. Sthlm 1945. 4:o. 64 s. (VAH, 3: 22: 2; även med stämpel: Upps astron obser-vatoriums annaler, 1: 9.) - Populär astronomisk tidskrift 1920-1944. Utg av Sv astronomiska sällskapet. Register, utarb. Sdilm 1945. 4:o. 45 s. ... 1945-1949. Årg 26-30 ... Register, utarb. 1950. 12 s. - Recherches récentes sur le[!] nébuleuses par reflexion ("Scien-tia„, 77, 1945, s 7-13). - A red nebula. [Rubr] Upps 1948. 3 s, 1 pl-bl. (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 33 A: 15; även med omsl o beteckn: Meddelanden 90.) - Spectra, magnitudes and colours of stars in regions of different galactic latitude. 1-2. Sthlm 1948-49. 4:o. 1. +20° galactic latitude. 42 s. 2. +40" galactic latitude. 25 s. (VAH, 3: 25: 2 resp 4: 1: 4; även med stämpel: Upps astron observatoriums annaler, 2: 4 o 3: 3.) - The colour distribution in the nebula sur-rounding the star Merope in the Pleiades. Sthlm 1948. 4:o. 31 s. (Ibid, 3: 25: 4; även d:o, 2: 5.) - Color effects in reflexion nebulae (Harvard Observatory monographs, no. 7. Centennial symposia, December 1946: Contributions on interstellar matter, electronic and computational devices, eclipsing binaries, the gaseous envelope of the earth, Cambridge, Mass, 1948, s 11-18). - Neuere Untersuchungen uber die interstellare Materie (Die Naturwissenschaften,Jahrg 36,1949, Berlin, Göttingen, Heidelberg, 4:o, s 33-41; även med omsl: Upps astron observatoriums annaler, 2: 6). - Den interstellära materiens natur och utbredning i världsrymden. Föredr ... 14 okt 1949 (VSUÅ, 1949, Upps 1950, s 49-68). - Spectrophotometry with a Schmidt telescope. A study of different colour-equi-valents and the law of space-reddening. Upps 1952. 4:o. 60 s. (VS, Nova acta, 4:15: 4; även Upps astron observatoriums annaler, 3: 5.) - Theoretical investiga-tions on reflection nebulae. Upps 1953. 4:o. 25 s. (Ibid, 4: 15: 10; även utg som d:o, 3: 9.) - A spectropho-tometric survey of stars along the Milky Way. Part 1*. Galactic longitudes 60'-80". Upps 1954. 4:o. 49 s. (Tills med K. G. Malmquist o B. Westerlund; ibid, 4: 15: 12; även d:o, 4: 1.) - The intensity distribution in the spectrum of P Cygni (VA, Arkiv för astronomi, bd 1, Sthlm ... 19 [50-] 55, s 301-307 = nr 25 [i h 4,1952]; även med stämpel: Uppsala ... Meddelande, 105). -On the distribution of the stars in two regions of galactic latitudes +20° and +40" (ibid, s 483-494 = nr 33 [i h 5, 1954]; även d:o, 108). - An attempt to deter-mine objective prism radial velocities (ibid, s 545-560,1 pl-bl = nr 37 [i h 6, 1955]; även d:o, 112). - Sfä-risk astronomi. Sthlm 1956. 188 s. 2. [omarb] uppl 1964. 184 s. - Sur la loi d'absorption interstellaire (Journal des observateurs, vol 40,1957, Marseille, 4:o, s 129-140). - Knut Lundmark (Mitteilungen der Ast-ronomischen Gesellschaft, 1959, Hamburg, s 5-7). -The interstellar reddening in Cygnus (VA, Arkiv för astronomi, 2, 19[57-]61, s 359-378 s nr 33 [i h 4, 1960], även med omsl o stämpel: Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, Ser. 1: n:r 193). -Knut Lundmark (Knut Lundmark och världsrymdens erövring / and man's march into space - en minnesskrift / a memorial volume, Gbg 1961, s 33 f). - Some results from spectrophotometric work with a Schmidt telescope built by Y. Väisälä (Annales Academiae scien-tiarum Fennicse, Series A 3. Geologica-Geographica, Commentationes in honorem Yrjö Väisälä Hfors 1961, s 241-248). - Amerikanska rymdforskningsprogram (Cassiopeia, Astronomiska sällskapet Tycho Brahes årsbok, årg 19, 1960-61, Lund 1961, s 89-99). -Infrared and photographic absorption in a region near p Cassiopeias (VA, Arkiv för astronomi, 3, 19[62-]66, s 169-185 = nr 15 [i h 2, 1963]; även med omsl: Meddelande från Lunds 1: 203). - Kompendium för 1 betyg i astrofysik. [Omsl: Astrofysik.] Lund 1964. 108 s. (Tills med C Roslund o N Engver.) [Ny utg:] Kompendium för ett betyg i astronomi, 1. [Omsl: Astronomi 1.] 1966. 164 s o C Roslund, Karta 1 bl. (Tills med N-E Cerne o G Larsson-Leander.) 2. uppl: Kompendium i astronomi. [Omsl: d:o.] 1968. 165 s. - Le probléme de 1'extension radiale des nébu-leuses obscures. [Rubr.] Bruxelles 1964 [omsl]. 19 s. (Communications de 1'Observatoire royal de Bel-gique, n° 227; även med omsl o beteckn: Meddelande från Lunds 1: 208.) - Spectrophotometric investi-gations of interstellar absorption (Publications of the Royal Observatory, Edinburgh, vol 4. Astronomical discussions on problems of the interstellar medium and galactic structure, Edinburgh 1964, 4:o, s 47-56). - On the interpretation of the interstellar extinction curve including the ultraviolet (VA, Arkiv för astronomi, 4,19[66-]68, s 1-13 = nr 1 [i h 1,1966], även med omsl o stämpel: Meddelande från Lunds 1: 210). -Att studera astronomi. En introduktion. Sthlm 1965. (8), 126 s. - On some problems of interstellar absorption (Publications of the Astronomical society of the Pacific, vol 77, 1965, [San Francisco,] s 409-415). -Om rymdsonder till månen, Venus och Mars (Cassiopeia, 21, 1964-65, tr 1966, s 40-49). - Astronomiska observatoriet vid Lunds universitet. Lund 1968.130 s. (Tills med Nils Hansson o A Leide; Acta Universitatis Lundensis, Sectio 1. Theologicajuridica, humaniora, 6 = Ur Lunds universitets historia, 4.) - The branch station of Lund observatory (VA, Arkiv för astronomi, 5,19[68-]71, s 197-208 = nr 11 [i h 3,1969]; tills med Nils Hansson). - Ljusextinktionen i Vintergatan. En kortfattad historisk översikt (Astronomisk tidsskrift, årg 3, 1970, Khvn, Oslo, Sthlm, s 125-138). - Review of research on interstellar dust. Introductory remarks to the IAU colloquium "Interstellar dust", Jena 1969 (Astronomische Nachrichten, Bd 293, Berlin 1971-72, 4:o, s 1-3). - A study of interstellar reddening in a region of Ophiucus. [Lund 1972.] 4:o [duplic]. 55 bl. (Reports from the observatory of Lund, No. 3.) - In-terstellarer Staub (Bild der Wissenschaft, Jahrg 9, 1972, Stuttgart, 4:o, s 494-503). - Kalendersystem och astronomi hos mayafolket, 1-2 (Astronomisk tidskr, 7, 1974, s 103-118, o 8, 1975, s 1-15). - On the value of R = Ay/EB.V (Astronomy and astrophysics, vol 42, 1975, Berlin, 4:o, s 251-258). - On the possible astronomical nature of Maya inscriptions (Ethnos, vol 42, 1977, Sthlm, s 69-73). - Die interstellare Extinktions-kurve (Die Sterne, Bd 56,1980, Leipzig, s 271-281). -En astronomisk studieresa i Europa på 1840-talet ... Utdrag ur J. M. Agardhs resedagbok 1843-1845, 1-2 (Astronomisk tidskr, 15, 1982, s 1-13, 49-64). - Artiklar i Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 11-12, Sthlm 1929-30; bidrag i: Populär astronomisk tidskrift, 1923-24, 1926, 1930, 1933, 1935, 1938-39, 1941, 1943-47,1949-54,1956,1960, 1966, Sthlm, 4:o (dessutom smärre meddelanden), Nordisk astronomisk Tidsskrift, Bd 12, 1931, 34, 1953, 39, 1958, 41, 1960, Khvn; tidarse LUM, 1967-68, Lund 1968, s 730-732.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 25 nov 1955, nr 25, RA.

A Ardeberg, nekr över S (SvD 24 o DN 28 dec 1993); G Holmberg, Reachingfor the stars: Studies in the history of Swedish stellar and nebular astronomy 1860-1940 (1999); LUM 1967-68 (1968); SMoK



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl A W Schalén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6363, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Ardeberg), hämtad 2019-05-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6363
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl A W Schalén, urn:sbl:6363, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Ardeberg), hämtad 2019-05-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se