Gustav Scheutz, KB

Gustav Scheutz

Född:1900-11-28 – Algutsboda församling, Kalmar län
Död:1967-05-18 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Filmproducent


Band 31 (2000-2002), sida 539.

Meriter

2 Scheutz, Gustav, f 28 nov 1900 i Alguts-boda, Kron, d 18 maj 1967 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: bruksägaren Abdon Elof Ludvig Willehad S o Ada Lovisa (Louise) Gråberg. Studentex som privatist i Sthlm 24, studier vid Handelshögskolan där 25–27, vid Pitman's College, London, led av styr för Svensk-engelska film ab från 28, VD där från 30, VD o led av styr för ab Europa film från 30, för ab Europa studio från 33, v konsul för Ecuador i Sthlm 7 juni 34-46, led av styr för ab Stjärnbiograferna från 41, av styr för Dalarö havsbad ab (från 54 Dalarö fastighets ab) från 46, led av styr för Sv förenade biografab från 50, av styr för Sv filminst 63–64, av styr för Sveriges biografägareförb.

G 22 nov 1955 i Sthlm, Hedv El, m Anna-Lisa (Kim) Bergström, f 24 maj 1919 i Salem, Sth, dtr till Anna Viktoria B.

Biografi

S föddes i Algutsboda i Småland där hans far med framgång drev ett glasbruk. En barndomsvän från samma socken var Vilhelm Moberg (bd 25). S slog tidigt in på den merkantila banan. Efter ekonomisk utbildning i Sthlm och London och en tid av studie- och bildningsresor i Europa grundade han tillsammans med sin bror Per S (1905–92) ab Europa film. Syftet var att importera film för distribution till sv biografer. Sedermera regissören Schamyl Bauman fanns med i bolaget från start.

I skarven mellan 1920- och 30-talet ömsade den sv filmen skinn. Ab Svensk filmindustri (SF) hade uppstått i en fusionsvåg vid slutet av 1910-talet då i det närmaste hela branschen samlades inom ramen för bolagets verksamhet. Efter remarkabla internationella framgångar i förhållande till officinens storlek och begränsade produktionsvolym stod man dock handfallen när en rad nyckelpersoner, främst Victor Sjöström och Mauritz Stiller, sökte sig till Hollywood vid 1920-talets mitt. En kursomläggning i riktning mot internationella samproduktioner med kosmopolitiska intrigförtecken skar varken pekuniära eller konstnärliga lagrar men blev inte heller någon förödande motgång. I detta osäkra och svårbedömda konjunkturläge diskuterade man inom SF att avstå från att producera spelfilm för att istället koncentrera resurserna på filmimport och på bolagets omfattande biografrörelse. Bidragande till osäkerheten var det intresse för ljudfilm, med olika tekniska lösningar, som ånyo sköt fart vid mitten av 1920-talet, ett drygt decennium efter den senaste större satsningen – Edisons Kinetophone. När det så småningom stod klart att stumfilmstiden var på väg att ebba ut öppnades en marknad med nya förtecken för hugade entreprenörer.

I detta läge trädde S in på arenan och kom att sakta men säkert bygga upp sitt bolag till en betydande sv filmkoncern. Han besatt en påtaglig fingertoppskänsla i marknadsfrågor och den känslan vägledde honom förbi våghalsiga satsningar. Dock inte alltid – klivet från distribution till egen filmproduktion med filmen Kärlek och landstorm (1931) var i hög grad ett vågspel. Efter otaliga praktiska svårigheter under inspelningen blev filmen en framgång med Bauman som motvillig debutregissör; han trodde sig inte om att klara det hastigt påkomna uppdraget men skulle framöver få rikliga tillfällen att växa in i regissörsrollen. Framgången sporrade, och efter ytterligare någon inspelning i provisoriska lokaler byggde S sig en reguljär ateljé i Sundbyberg. Bröderna S engagerade sig också i en biografkedja i landsorten, ab Stjärnbiograferna, och inrättade därtill ett filmlaboratorium.

Europa films mission var att utveckla en folklig lustspelsrepertoar i ett marknadsläge där det sv språket, i ljud- och talfilmens tecken, breddat det inhemska publikunderlaget. Helt avgörande för bolagets snabba konsolidering blev det lyckosamma engagemanget av Edvard Persson (bd 29), det stora affischnamnet i sv folkparker och med erfarenhet av några i och för sig obetydliga stumfilmsinspelningar. Persson visade sig vara ett dragplåster utan motstycke också på filmduken, och med ens blev S:s bolag att räkna med. Under en kort tid fanns dessutom en annan ledande komiker hos bolaget, Fridolf Rhudin (bd 30), och de två stjärnorna kom till och med att samsas om uppmärksamheten i en film, Hemliga Svensson (1933).

I flera decennier var Edvard Persson Europa films guldkalv och måhända pressade S sin stjärna till några filmer i slutet av karriären som aldrig borde ha gjorts. Många av Perssons märkesfilmer tillkom under beredskapsåren då stämningsläget gav ökad resonans åt hans jordnära, fryntliga och smått förnumstiga filmpersona. Den stabilitet och provinsiella form av svenskhet som Persson förkroppsligade och gav röst och ton åt blev en inte obetydlig andlig motståndsfaktor under de år då sv film hade en större plats på biograferna än den haft vare sig förr eller senare. Just under dessa för branschen expansiva år breddades också produktionsinriktningen hos de etablerade producenterna samtidigt som dessa knöt nya förhoppningsfulla krafter till sig.

Den produktionsökning som fordrades för att hålla de sv biograferna igång under världskrigets importrestriktioner förutsatte genrevariation, och även S:s bolag visade under en tid nya, oväntade sidor. Officinen erbjöd t ex ett par historiska kostymfilmer, Lasse-Maja (1941) och Åke Ohbergs allegori Snapphanar (1942), baserad på ett manuskript av Karl Ragnar Gierow och där Persson fick uppträda i ett för honom nytt rollfack. Ohberg regisserade även Elvira Madigan (1943) för S, och Gierow återkom med manus till Snöstormen (1944) - även den i regi av Ohberg - en film som rönte betydande internationell framgång men mottogs med ointresse i Sverige. I krigets slutskede inspelades Blod och eld (1945) i regi av Anders Henrikson och efter ett manuskript av Bertil Malmberg (bd 24) med en för denne tidstypisk analys av ett omvändelsetema med Frälsningsarmén som andlig fond. Filmens thrillerelement hade en mera renodlad form i en av Henriksons tidigare regiinsatser för Europa film, Fallet Ingegerd Bremssen (1942).

När kriget bröt ut hade S byggt upp en stabil industriell bas. Länge var bolaget handikappat av att inte ha en egen premiärbiograf i Sthlm varför man fick utnyttja Anders Sandrews (ovan) där snabbt växande biografimperium. Med Saga, belägen vid Kungsgatan och invigd 1937, fick Europa film sin egen paradbiograf för bolagets märkesfilmer, egenproducerade såväl som importerade. Sedermera kom bolaget att kontrollera ytterligare en dryg handfull biografer i huvudstaden. S kunde därmed dra nytta av den goda film- och biografkonjunkturen i krigets skugga.

Direkt efter kriget uppträdde Edvard Persson i en film, producerad av S:s bolag, som väckte viss uppmärksamhet genom att vara den första sv färgfilmen, Klockorna i Gamla sta'n (1946). 1950-talet såg några eleganta komedier från Europa film i regi av Göran Gentele, t ex Fröken April (1958) och Sängkammartjuven (1959). Genteles Leva på "Hoppet" (1951), med en ung ensemble från Dramatens elevskola – Meg Westergren, Ingrid Thulin, Gunvor Pontén, Per Oscarsson och Jarl Kulle -belönades med en av bolagets få internationella utmärkelser vid filmfestivalen i Berlin.

Förutom en produktion på ungefär 150 långfilmer under S:s egid producerades skolfilmer, korta spelfilmer och ett otal reklamfilmer. När krigsårens högkonjunktur i de sv filmateljéerna mattats av och normala importförhållanden åter inträtt tillhörde Europa film de solida i branschen och senare ingick bolaget i det triumvirat – tillsammans med Sandrews och SF – som helt dominerade sv filmliv.

Genom åren irriterade sig S på filmesteternas krav på produktion av konstnärlig film, satsningar som han menade skulle ha drivit bolaget på obestånd. Dock visar Europa films importpolitik av och till en oväntad bredd med t ex Antonioni bland reginamnen. När Bo Widerberg i början av 1960-talet gjorde upp räkningen med visionslösheten i sv film trädde högst oväntat S fram och erbjöd honom pengar för att hos Europa film göra film efter eget skön. Framgången med Barnvagnen (1963) och Kvarteret Korpen (1963) ledde till fortsatt, som det tycks, friktionsfritt samarbete mellan bolaget och den nya generationen. – Förutom biografrörelsen drev Europa film också Folkan, Sthlms ledande revyscen. S var en av dem som byggde upp och konsoliderade den sv ljudfilmen inom ramen för en till en början anspråkslös rörelse som efterhand blev en del av fundamentet i landets filmnäring. Han avled som den siste av Sveriges få filmmoguler. S:s livsverk, ab Europa film, övertogs efter en period av finansiella svårigheter av SF 1984.

Författare

Jan Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i LUB (till S Broman).

Källor och litteratur

Källor o litt: L Furhammar, Filmen i Sverige (1991); TJungstedt, Sagan om Europa film (U M Ericson, Myggans nöjeslex, 5, 1990); dens o I Appelboom, Europa film 50 år: 1930-1980 (1980); SMoK; Sv biograf-o filmfolk i ord o bild, ed S Nygren (1940); Sv filmo-grafi, 3-6 (1977-84). - Nekr:er över S i DN (B Widerberg) o SvD (G Skoglund) 20 maj 1967.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustav Scheutz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6379, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Olsson), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6379
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustav Scheutz, urn:sbl:6379, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Olsson), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se