Per E Nilsson-Tannér

Född:1904-02-09 – Lockne församling, Jämtlands län
Död:1978-11-30 – Östersunds församling, Jämtlands län

Författare, Kommunalpolitiker, Journalist


Band 27 (1990-1991), sida 49.

Meriter

Nilsson-Tannér, Per Emanuel, f 9 febr 1904 i Lockne, Jämtl, d 30 nov 1978 i Östersund. Föräldrar: hemmansägaren Nils Erik Persson o Kristina Eliasson. Volontär vid Jämtlands Tidn i Östersund 2326, led av arbetslöshetskomm i Lockne 3133, ordf i Tandsbyns bygdegårdsfören där 35, led av styr för Tia ab 4345, av styr för folk- o fortsättn:skolan i Lockne 4447, av styr för hembygdsförb Heimbygda 4764, ordf i Jämtlands läns distr av Bygdegårdarnas riksförb 49, led av riksförb:s centralstyr, led av kommunalfullm i Brunflo, Jämtl, 5162, stormästare i Jämtlands Gille, Östersund, 5178, ordf i Lockne hembygdsfören 5258, led av Norrlandsförb:s arbetsutsk o styr 5269, av redaktionskomm för Norrländsk tidskr 5269, kulturred vid Östersunds-Posten 5367, led av styr för Jämtland-Härjedalens turistfören 5560, av styr för Brunflo kommunbibi 5659, ordf i Jämtland-Härjedalens distnkomm av bygdeteatern. Förf, journalist. Fil hedersdr vid Umeå univ 8 okt 77.

G 17 dec 1927 i Lockne m småskollär Ingeborg Betty Elise Persson, f 25 dec 1896 där, d 11 okt 1981 i Revinge, Malm, dtr till Per Eriksson o Ingrid Märta Henriksson.

Biografi

Per N hörde till den generation av unga författare som på 1920-talet vågade sig ut på den litterära arenan utan att ha annan formell utbildning än sexårig folkskola. Som 17-årig skogsarbetare fick han sina första noveller publicerade i lokalpressen. Därmed öppnades vägen till tidningarnas värld, och han anställdes vid Jämtlands Tidning. Efter ett mycket kort försök att bli journalist i Malmö 1926 slog han sig för gott ned i födelseorten Tandsbyn och tog efter denna namnet Tannér.

Barndoms- och ungdomstiden har N skildrat i de självbiografiska romanerna I grönan dal (1959) och Blommande år (1960). De vittnar om vilka svårigheter en obemedlad jämtländsk småbrukar pojke med författarambitioner hade att brottas med. N hade emellertid en stark vilja och stöd från personer, som i honom såg en stor talang. Särskilt mycket betydde vänskapen med den norske författaren Johan Falkberget i Röros. N översatte flera av dennes romaner, och ömsesidigt stödde de lanseringen av varandras författarskap i resp grannland.

Redan 1923 publicerade N i tidningen Smålänningen en följetong i romanform, Lyckan kommer. Hans egentliga litterära debut skedde dock tre år senare med novellsamlingen Nordanifrån, som består av livfulla skildringar av människor och levnadsförhållanden i de jämtländska skogsbygderna. Boken fick ganska god press, särskilt i arbetartidningarna, där man på flera håll presenterade N som en ny lovande proletärförfattare. N började nu ett liv som fri journalist och författare. Han blev ett allt oftare förekommande namn i såväl riks- som lokal-och veckopress. Den journalistiska bredden var stor och omfattade bl a reportage, kåserier, krönikor, dagsverser, noveller, följetonger, recensioner, reseskildringar och kulturartiklar. Särskilt nära kontakter hade han i början med de två lokala tidningarna Jämtlands Tidning i Östersund och Smålänningen i Ljungby. Här och i veckopressen skrev han ofta under pseudonym (Den yngste, Petter i byn, Nordbo, Gunnar Lehjde, Huga-Huga). Som 50-åring knöts N till Östersunds-Posten, där han under många år var kulturredaktör.

N var en mycket anlitad föredragshållare. Enligt egen uppgift höll han under sin mest aktiva tid fram till mitten av 1950-talet långt över ett tusen föredrag i landets olika delar och i radio. Under finska vinterkriget var han krigsreporter, och den tjänstgöringen följdes av en omfattande föredragsturné för finlandshjälpen. N belönades senare för dessa insatser med ordensutmärkelsen Finlands lejon (1957).

I sin hemby utförde N en praktisk gärning av varaktig betydelse. Han hade som ledamot i hemsocknens arbetslöshetskommitté insett, att sysselsättningsproblemet krävde aktiva lokala insatser. Själv startade han i Tandsbyn företaget Tia ab och var under ett år dess direktör. Ännu betydelsefullare var, att han inspirerade andra till etableringar, så att byn snabbt utvecklades till ett i jämtländska sammanhang betydande industrisamhälle. N lade emellertid inte bara vikt vid den ekonomiska utvecklingen utan också vid den kulturella. Han var en pionjär inom bygdegårdsrörelsen och tog på 1930-talet initiativet till en mycket aktiv bygdegårdsförening i Tandsbyn. Han var under lång tid föreningens ordförande och medverkade själv till det kulturella utbudet genom flera krönikespel och ett tjugotal lokalrevyer. Senare blev han distriktsordförande och ledamot av centralstyrelsen för Bygdegårdarnas riksförbund. Både i tal och skrift, t ex Det hände i en by (1950), propagerade han ivrigt för bygdegårdstanken och landsbygdens kulturfrågor.

Engagemangen i ekonomisk och kulturell verksamhet i hembyn förändrade N:s ursprungligen socialistiska samhällsuppfattning. Han blev ivrig talesman för landsbygdens sak och för småskalig företagsamhet. Den begynnande avfolkningen bekymrade honom tidigt och djupt. Hans kanske bästa roman, Ingen vänder åter (1941), som tilldelades Folket i bilds romanpris, behandlar det ämnet. N begränsade sig dock inte till litterära insatser. Han var en av initiativtagarna till Norrlandsförbundet och satt i dess arbetsutskott och styrelse i 17 år.

N var en berättarbegåvning. Han hade osedvanligt lätt att formulera sig och det hände mera sällan att han ansåg sig behöva omarbeta sina manuskript. Begåvningen gjorde dock emellanåt författandet alltför lätt för honom, och den benägenheten förstärktes av hans febrila verksamhetsiver på många andra områden. Det blev helt enkelt inte nog tid för eftertanke och bearbetning. Delar av författarskapet kom därför att präglas av en viss schablonmässighet, och personteckningarna kan ibland vara ganska schematiska. Inte desto mindre var N en omtyckt författare. Flera av hans böcker såldes i stora upplagor, och några av dem översattes till främmande språk, framför allt till norska.

N var en utomordentligt produktiv författare. Han åstadkom inte mindre än 55 böcker, främst romaner, ungdomsböcker och lokalhistoriska arbeten, samt en mängd småskrifter och artiklar i olika tidskrifter och samlingsverk. I allmänhet tog N sin utgångspunkt i den jämtländska hembygden och han var en god och initierad skildrare av dess folkliv och miljöer. Ett centralt tema i hans författarskap var brytningen mellan bondesamhället och den framväxande industrialismen. Romanen Det onda året (1927) behandlade skogskonflikterna i Norrland under 1920-talet. I Rammensfolket (1930), Ingen vänder åter (1941), De sådde sol och aska (1944) och En fågel i min hand (1945) ville N visa hur djupt skogsbolagens framfart i Jämtland berörde människor och skapade split och oro i bygderna. Efterkrigstidens snabba vattenkraftsutbyggnad kritiserade han i romanen Jag lille tredjeman (1950). Genom att visa hur hårt den kan drabba människorna i en liten by i en älvdal åskådliggjorde han den mänskliga och den moraliska konflikt som kan följa i de tekniska framstegens spår.

N hyste ett glödande intresse för historia, särskilt lokalhistoria, och flera av hans romaner och ungdomsböcker tog upp historiska ämnen. Särskilt behandlade han de dramatiska brytningstiderna på 1600-talet, då Jämtland-Härjedalen var ett återkommande tvisteämne mellan Danmark och Sverige (Inger Grannes, 1939; Häxan, 1955; Gränslösa land, 1975). Han sökte också att intressera ungdomar för historia och pojkboken Bångens pojkar (1936), som handlar om det olyckliga Armfeltståget 171819, var hans kanske mest sålda bok. N var dock inte någon grundlig forskare och i romanerna använde han i rikt mått sin livliga fantasi, vilket i fråga om skildringen av häxprocesserna i Härjedalen i Häxan ledde till en skarp vidräkning från jämtlandsforskaren Janrik Bromé.

N gjorde dock hembygdsforskningen stora tjänster som popularisator av lokalhistorien. Han utgav flera goda topografiska verk, där han förenade sin stora beläsenhet och kunnighet med den ovedersägliga journalistiska lättheten i stilen. Särskilt uppmärksammat blev bildverket Jämtland (1961), som N utgav tillsammans med fotografen Erik Liljeroth. Det vann första pris i en stor internationell tävling i Wien om bästa turistpublikation.

Författare

Lars Rumar



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s arkiv i ÖLA, hans klippsaml i länsbibi, Östersund. Ms till ett 30-tal program av o med N i Sveriges radios dokumentarkiv. Brev från N i KB (bl a till H Grevenius o E Johnson), LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nordanfrån. Historier från Norrlandsskogarna. Malmö 1926. 188 s. Det sjätte sinnet. Berättelser. Malmö 1927. 204 s. Det onda året. Roman. Malmö 1927. 297 s. [Nya utg:] Sthlm 1946 [omsl]. 160 s. ([Omsl:] Hemmets bokklubb, 12.) 1955. 181 s. (Nya folkbiblioteket [omsl].) Byn vid berget. Norrländska noveller. Malmö 1928. 203 s. Det stora äventyret. Berättat för pojkar. Malmö 1928. 69 s. Overs: Oslo 1929, 62 s. Rammensfolket. Roman från en brytningstid. Sthlm 1930. 271 s. Ofredsskatten. Äventyrsberättelse för pojkar. Upps 1930. 94 s. (Pojkarnas äventyrsbok julen 1930 [omsl].) [Ny utg] 1953. 96 s. (Lindblads ungdomsböcker [pärmtitel].) Vildmarksöden. Äventyrsberättelser från skog o vildmark av Gunnar Lehjde. Upps 1931. 160 s. [Pseud.] Strandhugg vid Norra Ishavet. Kåseri kring en resa. Upps 1931. 155 s. Kring press och parnass. Biogr blad ur den jämtländska pressens o litteraturens hist. Särtr ur Östersunds-posten 1933. [Tandsbyn (tr Östersund)] 1933. 102 s. - Lapp-Nils (Slöjd och ton ... Utg av Sveriges fiolbyggareförbund, 1933, Sthlm, s 93 f; sign -nn,; förut i Svenska journalen). Demokratiseringen av reselivet (Stf, Sv turistföreningens tidn, årg 1, 1933, Sthlm, 4:o, nr 6, s 8 f). Det nya Eden. Ett sv emigrationsäventyr. Sthlm 1934. 271 s. Erik Jansson profeten (Norrland i ord och bild, 1934, Umeå, 4:o, s 257259). Män som man minns: Johan Theofron Munktell (Vårt hem, årg 14, 1934, Sthlm, fol, n:r 6, s 9 f, 51). Fädernas kyrka. Några minnesanteckn till Lockne kyrkas återinvign d 15 dec 1935. Östersund 1935. 56 s. (Tills med N Nordien.) Jämtland och Härjedalen, natur, kultur o folk. En krönika i ord o bild. Tandsbyn 1936. 4:o. 433 s. [Härur:] Östersund. Några minnesanteckn till 150-årsjubileet. [Omsl: Östersund 1786-1936.] Östersund 1936. 4:o. 15 s. -Bångens pojkar. En berättelse om Armfelts karoliner. Sthlm 1936. 240 s. (De goda böckerna [skyddsomsl].) Ny, omarb uppl: ... berättelse för ungdom om ... Upps 1943. 227 s. (Ungdom och hjältedåd [omsl].) Övers: Karolinernes dedsmarsj, Oslo 1938, 176 s, Trondheim 1968, 141 s. -Indalsälven. [Östersund 1936.] 8 s. [Texterna till en utställn.] Våra kyrkor. Jämtlands o Härjedalens kyrkor framställda i teckningar av R Ekman. Utg o försedda med kortfattad historik. Tandsbyn 1936. 4:o. IX s, (73) pl-bl. - Inger Grannes. Roman från Baltzarfejden i Härjedalen. Sthlm 1939. 172 s. [Ny uppl] s å. [Nya utg:] 1943. 240 s. (FIB:s serie Folkböcker [omsl].) [Nya tr] s å. Brudkronan. Roman. 1958. 254 s. (Wahlströms romanbibliotek. Blå elitserien.) Övers: Klagenfurt 1949, 226 s. När trollkarlen Göth besegrade Jämtland (J. A. Göth tillägnas denna bok ... [för-tit: Till J. A. Göth den 4 april 1939], Trosa 1939, 4:o, s 8183). Lång skolväg (De arbetslösas jul 1939 [omsl, utg av Sundsvalls arbetslöshetsförening], Sundsvall, 4:o, s 19, 23, 30). Ingen vänder åter. Sthlm 1941. 287 s. Övers: Khvn 1942, 224 s; Baarn [1948], 289 s. Jämtland och jämtarna. Ett litet försök till karaktäristik (Fältjägaren, nr 5, Östersund 1941, 4:o, s 47). Väderhane vakar. Roman. Sthlm 1942. 208 s. - Byamän. Glimtar o närbilder från de sista originalens tid. Östersund 1942. 4:o. 155 s. [Ny utg:] Byamän. [Mellbystrand, tr] Uddevalla 1974. 147 s. Spökpatrullen. En berättelse från finsk-ryska vinterkriget. Upps 1942. 115 s. (Pojkarnas äventyrsbok.) Om mig själv --- (Mitt möte med boken ... red av I Öhman, Sthlm 1943, s 143-148). En bygdegård i Jämtland (Fredrika Bre-merförbundets skriftserie nr. 5. Våra samlingslokaler, i staden, på landet, Sthlm 1943, s 8589). Vittoria dansar (Länsskytten, 1943, Sthlm, 4:o, julnr, s 15—17). — Från nödåren (Påskliljor [omsl, utg till förmån för Svenska typografförbundets invalid- o tuberkulosfonder, 1943], Oskarshamn, fol, s 22 f). — I utkanten (Snöklockan, 1943, Sthlm, 4:o, s 26-29). - De sådde sol och aska. Roman. Sthlm 1944. 366 s. [Ny, ngt förk utg:] [Sthlm, tr] Falun 1972. 238 s. ([Omsl:] Hem till byn, 9.) Övers: Khvn 1945, 370 s. - Den gula faran. Upps 1944. 96 s. (Pojkarnas äventyrsbok.) En fågel i min hand. Roman. Sthlm 1945. 355 s. Övers: Khvn 1946, 344 s. I skuggan av ett brott. Roman. Sthlm 1945. 272 s. Program: Vi jubilera, Tandsby-revyn 1945 av Huga-Huga [Omsl.] Tandsbyn [1945]. 16 s. [Pseud.] - [Dikt o teckning] (Vännernas bok ... bidrag, som en rad konstnärer ... glatt författaren Ragnar Holmström med Malmö 1945, 4:o, s 175, 177). En idrottskritikcr om "proffsskandalen": Svansen som styrt (Obs!, årg 2, 1945, Sthlm, nr 22, s 31 -33). Kärleken söker icke sitt. Sthlm 1946. 419 s. 2. uppl [omsl] s å. 420 s. Näldens ullspinneri aktiebolag. Minnesskr utg med anl av bolagets femtioårsjubileum 18961946. Tandsbyn 1946. 4:o. 32 s. [Föret.] Vild-Hussen. Ett krönikespel i tre akter ... Till etthundrafemtioårsminnet av Ragundasjöns utgrävn. 1796 6/6 1946. Ragunda 1946. 72 s. En historia norrifrån (Julblommor [omsl, utg till förmån för Svenska typografförbundets invalid- o tuberkulosfonder], 1946, Oskarshamn, fol, s 1114). Det levande kapitalet (Korrespondens, [Hermods månadstidn,] årg 45, 1946, Sthlm, 4:o, s 34 f). — Min väg går till Elsa. Roman. Sthlm 1947. 316 s. 2. uppl [omsl] s å. -Två tempelbyggare: Joh. Edler d.ä. 1734-1797, Joh. Edler d. y. 1831-1910. Några biogr an-teckn. Östersund 1947. 51 s. "Fjellis" - en krumelur o konstnär. [Östersund] 1947. Ils. [Om Emil Fjellström.] En soldat skriver hem (Festskrift till Iwan Wikström ... 19 sept 1947, Lund 1947, s 220-228; om Jonas Nord). Kryckornas kyrka i Börön. En medeltidslegend (Vinterny, [årg 43,] 1947, Sthlm, 4:o, s 3338). Fritidsproblem på landsbygden (Bygd och natur, tidskr för hembygdsvård, årg 28, 1947, Sthlm, 4:o, s 310). Mickel Finne. En berättelse för ungdom från Norrlands finnmarker på 1600-talet. Upps 1948. 106 s. (Lindblads ungdomsböcker.) Du ropade mitt namn. Sthlm 1948. 384 s. Tor i Landsom. Ett krönikespel i två tablåer efter en medeltidslegend från Lockne. Upps 1948. 20 s. [Ur Jämten s å.] I Storsjöbygden (Natur i Jämtland ..., [Sthlm, tr] Gbg 1948, 4:o, s 228-236). I sydöstra hörnet (ibid, s 291—298). Karl-Johansvägen, ett fredens verk (Jämtland och Härjedalen, red av H Rydh, Upps 1948, s 126132). Något om hantverk och mer om industri i Jämtlands län (ibid, s 248262). Det gamla Lockne (ibid, s 332339). -En jämtlandica-samling (Bokvännen, årg 3, 1948, Sthlm, s 222 f)- - Rallarrevelj i Rejusalem (Julpost, [årg 25,] 1948: 1924-1948, jubileums-nr, Sthlm, 4:o, s 40-43). En "Folkskolestudent" Q Falkberget] (Korrespondens, 47, 1948, s 92 f). Den heliga hungern. Roman. Sthlm 1949. 328 s. (Folket i Majvika 1* [föret].) Det hände i en by. Ingalunda en roman. Sthlm 1949. 99 s. 2. uppl 1950. Aktiebolaget Jämtlands folkbank 1874-1949. Minnesskrift till 75-årsjubileet. [Östersund, tr] Sthlm 1949. 4:o. 165 s. - Jämtland, "mittens rike". Sthlm 1949. 176 s. Jag lille tredjeman. Roman. Sthlm 1950. 455 s. Ryttare på svart häst. Sthlm 1951. 199 s. (Stora bokringen [omsl].) I Pelle Molins spår. Sthlm 1951. 22 s. Vid vägskälet. Några anteckn ur Lockne borgerliga kommuns hist vid årsskiftet 1951 —1952. På kommunalfullmäktiges uppdrag utarb. Ångsta 1951. 76 s. Vart hjärta har sin saga. Sthlm 1952. 271 s. (Svenska nutida berättare [omsl].) Den vita båten. Roman. Sthlm 1952. 302 s. -Lockne kyrka. [Rubr.] Upps 1952 [omsl]. [UrJämten s å.] (Jämtlands kyrkor 5 [omsl].) Börja från början. Roman. Sthlm 1953. 399 s. Det sjuder i Lockne (Bygd och natur, 34, 1953, s 124-130). Rallarkyrkogården i Tornehamn [dikt] (Bjelle-boken ... [Till Anders E. Bjelle], [Sthlm] 1954, 4:o, s 162-164). Häxan. Roman. Sthlm 1955. 262 s. [Nya utg:] När häxeiden brinner. 1965. 255 s. ([Omsl:] Romaner från gård och bygd, 9.) [Sthlm, tr] Falun 1979. 255 s. - Konung Gustaf VI Adolfs eriksgata: Jämtland —Härjedalen. Sthlm 1955. 4:o. 55 s. I boställenas dagar (Norrlandsartilleristen, årg 17, 1955, Östersund, 4:o, s 35). Jämtland - mittens rike (Svensk motortidning, årg 50, 1955, Sthlm, 4:o, nr 11, s 22 f). Mitt i Sverige / Talmansgården i Tullus, ett allmogehem med anor (Svenska hem och Trädgårdstidningen, årg 44, 1956, Sthlm, 4:o, s 160174). Jämtlands kommunikationsled (Fornvår-daren, [bd] 10, Östersund 1956-70, s 39-42 [1956]). Löskarlar (Juliblomster. En antologi tillägnad Einar Ebe Sthlm 1957, s 103-111). Fru Hulter och livet. Roman. Sthlm 1958. 247 s. - Vägen till friheten. Sthlm 1958. 206 s. (Nya folkbiblioteket.) Varför säljer Norrland lappslöjd från Småland? (Arbetaren, årg 37, 1958, Sthlm, fol, nr 26 (25/6), s 3). - Om handelsresande i folkbildning (Tidskrift för föreläsningsverksamheten, årg 34, 1958, [Sthlm, tr] Falun, nr 6, s 911). Brunkullan i farozonen (Sveriges natur, Svenska naturskyddsföreningens tidskr, årg 49, 1958, Sthlm, s 54 f). I grönan dal. Sthlm 1959. 255 s. Smultronmorgon. Novell (Vi, årg 46, 1959, Sthlm, 4:o, nr 18, s 11 f, 33, 35). Finlands svarta vinter (ibid, nr 50, s 10 i). Intressant kommunal turistgiv i Jämtland (Landskommunernas tidskrift, årg 40, 1959, Sthlm, s 601604, 607). - Samlingslokalerna i katastrofläge? (ibid, 41, 1960, s 747 f, 751). -Blommande år. Sthlm 1960. 191 s. Sylvia. Roman. Sthlm 1961. 278 s. - Jämtland. [Skydds-omsl: Ett bildverk ...] Malmö 1961. 4:o. 491 s, 1 pl-bl, 6 faksimilbl med 2 textbl. (Huvudförf; red tills med S. Artur Svensson o R Holmström; Allhems bildböcker.) Mina bibliotek (Biblioteksbladet, årg 46, 1961, Lund 19[61 -]62, s 316319 [1961]). Jämtland mittens rike (Hembygden, tidn för hembygdsvård o ideell ungdomsrörelse, årg 40, 1961, Sthlm, 4:o, nr2,s8f). Carl Hofverberg 16951765. "Capitaine" o "contre-faiare". Östersund 1962. 116 s. (Banbrytare och föregångsmän 1.) Joh. Edlerd.ä. 1734-1797. En snidarkonstens mästare. Östersund 1962. 43 s. (Ibid 4.) Jämtland i färg. Text: ... Foto: T Wahlstedt. [Frösön (tr Solna) 1962.] 4:o. 32 s. [Tysk o eng utg:] Jämtland in Farbe. Frösön (tr Solna) [1962]. 32 s. Jämtland in colour ... , I gammalt fångstmannaland (Korsselbränna kraftverk och Tåsjöbygden, [Tåsjö, tr] Sundsvall 1962, s 310). Till hembygdens värn. Revsunds tingslags brandstodsbolag - Revsunds och Bräcke brandförsäkringsbolag - 18631963. Revsund [1963]. 51 s. Jamtamot- landsjämnad — landsting (Jämtlands läns landsting 18931962, Östersund 1963, s 938). Magnus Nordenström. Prästman, hembygdsforskare o linnean (Forum theologicum, årsbok för Härnösands stifts teologiska sällskap, årg 20, 1963, [Sthlm, tr] Örnsköldsvik, s 100118). Allmänheten och handskrifterna (Bokvännen, 18,1963, s 104 f). -Jämtlands kommunikationsled 100 år (Jul i Jämtland [rubr], årg 28, 1963, Tandsbyn, 4:o, s 5 f, 27). - Ett år i Jämtland. Sthlm 1964. 120 s. -Kalkbränning i Lockne. En sammanfattn ur olika källor. [Brunflo, tr] Tandsbyn 1966. 43 s. (Lockne hembygdsförenings skriftserie nr 14 [omsl].) De norrländska pilgrimsvägarna (Forum theologicum, 23, 1966, s 29-49). Hackkyckling [novell] (Horisont, tidskr utg av Svenska Österbottens litteraturförening, årg 13, 1966, Vasa, nr 6, s 7275). Härjedalen, med Hogdalssocknarna. [Omsl: Ett bildverk ...] Malmö 1968. 4:o. 316 s, (4) bl. (Text o bildtexter; under medv av Gunnar Svensson o R. Holmström.) [Allhems landskapsböcker.] Dödens drabanter. I Armfeldtskaroli-nernas spår genom Tröndclagsbygderna. Östersund 1969. 87 s, (8) pl-bl, 1 kartuppslag. [Även med omsl: Skrifter utg av Jämtlands läns biblioteksvänner 3.] Bronsgubbe på länsmuseets vind [Carl Gustaf Lagergren] (Gamla Östersund, Årsskrift, årg 32, 1969, Östersund, s 3-5). -Bygderna kring Kastalen en minnesskrift inför kommunsammanslagningen 1971. Brunflo 1970. 90 s. [Föret; huvudförf o red.] Glasmästare Göran Pehrssons mästarbrev (Sunnebygden, årg 16, 1971, [Orrviken, tr] Östersund, s 14-16). -Jämtar reste minnesvården (Fältjägaren, 43, 1972, s 48.-50; om vård vid Selångers gamla kyrka över slaget 25 maj 1721). "Troll-Maxen." Legendarisk gestalt i Jämtlands folktradition. En sammanställn av tr versioner med kommentarer. [Brunflo, tr] Östersund 1973. 68 s. (Lockne hembygdsförenings skriftserie, nr 21; även Föllinge hembygdsförenings skriftserie, d 4.) Charles Barkel. Sagan om Mårdsjöpojken som blev en musiker av världsklass. [Omsl:] Östersund [1973]. 10 s. [Förk version med samma titel:] Stu-gukrönika, utg av Stuguns hembygdsförening, [årg 21,] 1974, [Stugun, tr] Östersund, s 1519. Från forhandel till snabbköp. Strödda episoder ur Östersunds handelsliv (Gamla Östersund, 36, 1973, s 3657). Hotagen: en fyrtioårig socken [sockenkrönika från 1936] (Hembygd, tidskr för natur o kultur inom Föllinge kommun, årg 4, 1973, Föllinge, 4:o [duplic], nr 9, bl 10-12). -Gränslösa land. Roman från Baltzarfejden. [Laholm, tr] Uddevalla 1975. 260 s. Medmänniskor. Minnesglimtar från möten på livets väg. Östersund 1975. 196 s. Forssa stormansgården i Baadzöe (Bodsjöboken, utg av Bodsjö hembygdsförening, årg 1, 1975 [Gällö, tr] Östersund, s 1117). "Vi emigrerade till Bodsjöskogarna (ibid, s 2934). Jämtska öden och äventyr. Glimtar från svunna tider i Jämtland o Härjedalen. Östersund 1976. 223 s. Mellan fjället och sjön (Hallen och Marby, årg 25, 1976, Hallen, s 2532; ur Jämtlands tidning 17/6 1933). Jag var med vid skogskonflikten i januari 1923 (Bodsjöboken, [3,] 1977, s 50-56). - Kring kung Sverres kapell och kastal. Sunne [1978]. 30 s. Bidrag i bl a: (Heimbygdas tidskrift, 2:) jämten, 1927-37, 1939-42, 1944, 1946-48, 1952-55, 1962-63, 196567, 197274, Östersund; Halls berättelser, månadstidskr, 193031, Jönköping; STFÅ, 1934, 1960, 1977, Sthlm; Jul i'Jämtland, 1936-37, 1948-50, 1954, 1962, 1964, 1967-69, 197172, 197477, Tandsbyn (tr Östersund), 4:o; Från ådalar och fjäll, Härnösands stifts julbok, 1941, 194748, 1953, 1957, 1962, 1965, 1969, [Härnösand, tr] Örnsköldsvik; Perspektiv, 1951, 1955, 1957, 1962, Norrtälje, 4:o; Norrländsk tidskrift, 195766, 1970, 1977, Sundsvall, 4:o; vidare Folket i bild, Sthlm, 4:o (från 1929), Allers familje-journal, Hälsingborg, fol (bla följetong 1933:610), Smålänningens jul, Sthlm, Julflingor, utg av.Malmö grafiska faktorsförening, Malmö, 4:o, Hembygdens jul, Borås o Gbg, 4:o o fol, Svenska journalen, Sthlm, 4:o, Vid julbrasan, Sthlm, fol, Aret runt, Sthlm, 4:o, Såningsmannen, Sthlm, fol, Hemmets journal, Malmö, fol, Bevingad jul, utg Järnvägstjänstemännens helnykterhetsförbund, Östersund o Hässleholm, samt andra vecko- eller jullidn; i dagspressen främst i Smålänningen (bl a följetong 1923), Jämtlands tidning (d:o 1926) o Östersunds-posten (d:o 1929, 1930 o 194344 samt serien Möten med kollegor 1974), artikelserier i bl a Social-demokraten 1934 (Uppviglare och utopister, några portr ur arbetarrörelsens hist, 45 art), Aftonbladets halvveckouppl 1935 (Sveriges land o folk), Länstidningen 1946, Östersund, Jämtlands tidning 194647, Östersund; pseud bl a Boycr, Petter i byn, Gunnar Lehjde, Nordbo, Huga-Huga, Den yngste.

Redigerat (utgivit): Ljusning, idealisternas egen julläsn. Tillfällighetstidn för Jämtlands distrikt av Sv. K. F. [Svenska kamratförb]. Östersund 1922. 4:o. 12 s. (Tills med J. W. Strömgren.) [Även medv.] Jumbo [omsl: Julen] 1932. De jämtländska idrottsmännens egen julläsn. [Rubr.] Östersund 1932. 4:o. (28) s. - Jul i Jämtland. Årg 2, 1937. Tandsbyn (tr Östersund). Fol. 44 s. Jämtehistorier. Sthlm 1948. 147 s. - En järnväg från kust till kust. Järnvägsprojektet LjusdalSvegHedenorska gränsen. En upplys-ningsskr utg av Tännäs o Hede kommuners sam-arbetskomm för trafikproblemens utredn i v Härjedalen. Tandsbyn 1953. 44 s. Nytryck av äldre skrifter om Jämtlands län. Utg. 110. Tandsbyn 195354. [25: även i övers; Förord av utg i varje del.] 1. [Rasmus Ludvigsson,] Jemptelandz beskrifning ... af Erasmo Ludviksson ... 1575 ... [Rubr.] 1953. (6) bl faksimil. 2. J O Unasus, Dis-sertatio geographica qua Herdaliae descriptio-nem ... subiicit ... 1953. 52 s. 3. D Touscherus, Adumbrationem alpium quas habet Jemtia ... 1694 ... defert. 1953. 52 s. 4. J Sparrman Eriksson, Diss gradualis de fatis Jemtiae ... 1722. 1954. 55 s. 5. J B Renhorn, Specimen academicum, de lapide in valle virenti ... 1733 ... 1953. 53 s. 6. M Nordholm, Jämtelands djur-fänge ... 1749. 1953. 64 s, 1 vikt pl. 7. H Tideman, Jämtelands afradsland ... 1750. 1953. 54 s. 8. J Tideman, Kort beskrifning öfver Rödöns tings-lag ... 1758 ... 1953. 27 s. 9. D Tilas, Utkast til Sveriges mineral-historia... 1765. 1953. 26 s, 1 vikt pl. 10. P Schissler, Herjeådahlens hushållning ... 1770. 1953. 43 s. Jämtlands läns landsting 18631962. En minnesskr vid hundraårsjubileet. Utg av Jämtlands läns landsting. Östersund 1963. 308 s. P Molin, Brev, dagboksblad och varia i Sollefteå stadsbibliotek. En kort sammanställn. Sollefteå 1966. 79 s. Jakten i Västerbotten. Västerbottens läns jaktvårdsfören 19191969. Tandsbyn 1969. 202 s. En soldat skriver hem. Jonas Nords brev 178889 från Varberg under Gustaf III:s ryska krig. [Brunflo, tr] Tandsbyn 1969. 30 s. (Lockne hembygdsförenings skriftserie nr 17 [omsl].) Anders Mattsson, Minnen (Jämten, årg 64, 1970, Östersund, s 17132).

Översatt: J Falkberget: Lisbeth på Jarnfjäll, roman, 2. sv uppl Malmö 1926, 239 s, Christianus Sextus, 12, Malmö 1927-34, 395, 480 s, Ungdomsberättelser, saml 12, Malmö 192728 (1: anon), 209, 199 s, Den falska måttstocken, Bör Börsons levnadsbeskrivn, d 12, Malmö 1929, 237, 373 s; M Fonhus: Varg, berättelse om de eviga viddernas kamp, Sthlm 1934, 255 s, Skogarnas äventyrare, berättelsen om en silverräv, Sthlm 1936, 214 s, 5-milen, roman om vår tids sportungdom, Sthlm 1936, 233 s, Silverrenen på Jo-tunfjell, Sthlm 1937, 170 s, Bävern bygger vid Svarttjärn, Sthlm 1938, 155 s; [A B E Nielsen, pseud] Elias Kraemmcr, Skeppar Evensen, roman, Sthlm 1935, 331 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Föreningsarkiv, Folkrörelsernas arkiv i Jämtlands län, Östersund. Klippsaml, Länsmuseet, Östersund. Lockne o Brunflo kommuners arkiv, Östersunds kommun.

Idogt samlande i trettio år gav unikt Jämtlandsbibi (SvD 28 maj 1959); SFL; Väd 1977.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per E Nilsson-Tannér, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8109, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Rumar), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8109
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per E Nilsson-Tannér, urn:sbl:8109, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Rumar), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se