Gertrud K Månsson

Född:1866-12-18 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län
Död:1934-12-30 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Fackföreningsfunktionär


Band 26 (1987-1989), sida 192.

Meriter

Månsson, Gertrud Karolina, f 18 dec 1866 i Sthlm, Kungsh, d 30 dec 1934 där, Gust Vasa. Föräldrar: järnarbetaren Johannes M o Charlotta Christina Lindqvist. Elev vid Kungsholms förs:s folkskola i Sthlm, hushållerska, innehavare av bosättn:affär, kontorsbiträde hos Systembolaget, deltog i bildandet av Sthlms allm kvinnoklubb 11 juni 92, ordf där 92-95, 97-98 o 06-08, medl i Sveriges socdemokratiska arbetareparti aug 92, ordf i Komm för den kvinnliga agitationen april 97, sekr efter omorganisering där 00, led av styr för Kvinnornas fackförb okt 02—09, av Gustaf Vasa förs:s fättigvårdsstyr 07, v ordf där 22, led av Sthlms stadsfullm 10-15 o 19-31 (led av fattigvårdsnämnden o dess delegation för beviljande av understöd 12—15 o 20—30, av fattigvårdsnämndens utackorderingsbyrå 17, av barnavårdsnämnden 25 — 26), led av styr för Sthlms stads uppfostringsanstalt för flickor 12-16. - Ogift.

Biografi

När Gertrud M var tjugosex år gammal anslöt hon sig till det ganska nybildade socialdemokratiska arbetarepartiet. Det skedde via kvinnorörelsen. M och systern Selma var med bland de femtionio kvinnor som i juni 1892 bildade Sthlms allmänna kvinnoklubb. Redan 8 aug anslöt sig klubben till partiet och M fick en plattform att verka från. Förutom att hon, vid sidan av en mängd mindre uppdrag, var klubbens ordförande under flera perioder hade hon ledande funktioner inom Kommittén för den kvinnliga agitationen, bildad 5 april 1897 och ursprunget till Kvinnornas fackförbund. Detta bildades 7 okt 1902 med ändamålet att fackligt organisera såväl hem- som industriarbeterskorna för att uppnå "människovärdigare ekonomiska villkor, kortare arbetstid, reella arbetsavtal". M var under några år med i styrelsen för fackförbundet och ingick i den första redaktionskommittén för dess tidning Morgonbris (1904). Förbundet uppgick 1909 i Sv skrädderiarbetarförbundet. 1907 samlades de socialdemokratiska kvinnorna till sin första konferens och redan året därpå till sin första kongress. Båda hölls i Sthlm. M invaldes tillsammans med bl a Anna Sterky och Ruth Gustafson (bd 17) i de arbetsutskott som hade att förbereda dessa sammankomster. På programmen stod såväl fackliga som socialpolitiska frågor. M deltog även i 1911 års kongress, men därefter försvinner hennes namn ur protokollen. Arbetet som kommunalpolitiker upptog i fortsättningen större delen av hennes tid och kraft.

M invaldes i Sthlms stadsfullmäktige 1910 men avsade sig omval 1915. Det obetalda politiska arbetet krävde alltför stora ekonomiska uppoffringar. Hon hade inte tid och ork att sköta både detta och den affär hon då innehade. 1919 ställde hon dock åter upp till val och stannade sedan kvar i drygt tio år, varefter hon avsade sig fortsatt kandidatur och alla kommunala uppdrag. Vid inträdet i styrelsen för Sthlms stad var M ansedd som väl kvalificerad för uppdraget. Hon hade skaffat sig insikter och erfarenhet genom flerårigt arbete bl a i Gustaf Vasa församlings fattigvårdsstyrelse. Under stadsfullmäktigetiden var hon bl a ledamot av fattigvårdsnämnden och tillhörde delegationen för beviljande av understöd och styrelsen för Sthlms stads uppfostringsanstalt för flickor.

Att de socialpolitiska frågorna skulle engagera M mest var nästan självklart. Området har av hävd setts som en kvinnosak. Dessutom kom M från en miljö där fattigdomen var bekant. Sitt mesta arbete nedlade hon följaktligen i fattigvårdsnämnden och dess delegationer. Fattigvården och bostadsfrågan såg hon som sina "speciella skötebarn". Under hennes tid i Sthlms stadsfullmäktige genomfördes stora projekt som uppförandet av Sthlms stadshus, byggandet av Hammarbyleden och inköpet av Hässelbyområdet. Som det "mest märkliga avgörandet" såg hon slussfrågans lösning.

M beskrivs genomgående som karaktärsfast, korrekt och ordhållig. Hon hade "en orubblig tro på socialismens slutliga seger, ett varmt hjärta för sin klass och för dem som lida och en omfattande kunskap". Av ett vänbrev kan anas en viss trubbighet i lynnet. Den lutherskt stränga bilden av den flärdfria kvinnan i den praktiska nyttans tjänst mjukas upp en aning i ett brev där hon uttrycker sin glädje över att läsa litteraturanmälningar i tidskriften Varia.

M är en av den socialdemokratiska kvinnorörelsens pionjärer. Som banbrytare på det socialpolitiska fältet bör hon också räknas till den sv kvinnorörelsens förgrundsgestalter. Sin största insats gjorde hon som ledamot av Sthlms stadsfullmäktige, där hon invaldes som första kvinna. M var mycket omtyckt av de kvinnor hon var satt att leda och av partiets män. Hennes klassmedvetenhet och starka solidaritet med arbetarrörelsen var en garanti för att hon, exempelvis aldrig skulle låta fresta sig till närmare samarbete med den borgerliga feminismen. Med denna grundinställning förenade hon dock en klar och stark medvetenhet om att kvinnornas ställning i samhället var långt ifrån vad den borde vara. M:s namn syns sällan i stadsfullmäktigeprotokollen. Hon satte sig sakligt, samvetsgrant och grundligt in i alla frågor, men hon var tillbakadragen och aldrig mångordig. "Hon var en av de tysta som liksom så många tusen andra byggt vår arbetarrörelse och fört den vidare" (Gustafson).

Författare

Hjördis Levin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kläder åt barnen (Morgonbris, [årg 1,] 1905, Sthlm, fol, nr 2, s 5; sign G-d). - Stockholms allmänna kvinnoklubb firar femton års jubileum 1892-1907. En liten historik över det arbete som utförts (ibid, [3,] 1907, nr 3, s 5-7; sign -d).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica (kartong Månsson-Mårtensson) o Sthlms allm kvinnoklubbs prot juli 1892-dec 1916, AA.

Arbetets söner, 1 — 3 (1959—60); art:ar i Morgonbris 1907:nr 3, 1910:nr 3, 1911:nr 2, 1912:nr 11, 1915:nr 4, 1931:nr 5; H Flood, Den socidemokratiska kvinnorörelsen i Sverige (1960); Förhandlarna vid Sveriges första socidemokratiska kvinnokongress ... 1908 (1908), s 4,8f, 44,64f; E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911-1920 (1952); G Höglund, Stridbar kvinna. Några blad ur Anna Visborgs liv o sv kvinnorörelse (1951); N S Lundström, Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 3 (1924); Prot förda av Sveriges andra socidemokratiska kvinnokongress ... 1911 (1911), s 6f; Prot över Sveriges första soc:demokratiska kvinnokonferens ... 1907 ... (1907), s 17, 19, 29, 31, 37, 55 o 60; E Rydelius o A Odhe, Kvinnokavalkad, en bilderbok om sv kvinnors liv 1918—1944 (1946); S Vessman, Sveriges första kvinnliga stadsfullm ur tiden (Morgonbris 1935, nr 1). — Nekner över M av K Teng-dahl, S Vessman o R Gustafson i Social-demokraten 2 jan 1935.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gertrud K Månsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8632, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8632
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gertrud K Månsson, urn:sbl:8632, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se