Biografi

Matton, släkt, härstammande från Phillippe Maton (d tidigast 1600), vars son låssmeden Jean Maton (d tidigast 1634) i Leiden var far till predikanten Jean Mathon (f trol 1606; d 1653) i Naarden i Holland. I äktenskap med en systerdotter till Louis De Geer (bd 10) var den sistnämnde far till konstnären Bartholomeus Maton (d tidigast 1682) i Leiden, vars flesta kända alster kommit att bevaras i Sverige, och till förvaltaren vid Finspång i Risinge, Og, Daniel Mathon (d 1688). Den senare köpte 1676 av sin mors kusin brukspatron Johan (Jean) De Geer (bd 10, s 455) en stångjärnshammare i Kvarn i Kristberg, Ög. Han var far till arrendatorn av Utö gruvor, Sth, Daniel Mathon (1687–1721). Dennes son bokhållaren vid Dannemora gruvor i Film, Upps, Daniel M (1717–90) var i äktenskap med en dotter till kronogruvfogden Anders Kahlmeter (bd 20, s 574) far till bergsfogden i Uppland Anders Daniel Kahlmeter (1745–1813). Brorson till den sistnämnde var kamreraren i riksbanken Carl M (1781–1866), vars handskriftssamling av hans änka donerades till KB. Däri ingick bl a kommendörkapten Carl Ulrik af Klerckers (bd 21, s 291) genealogiska samling, som betydligt utökats av M och blivit känd som Klercker-M:ska samlingen.

Hans brorson Lars Andreas M (1825–97) köpte 1852 i Gävle en nedlagd linne- och drällfabrik, i vilken han s å grundade ett garveri. Detta förstördes vid den stora eldsvåda som 1869 härjade den norra delen av staden. M försörjde sig därefter som läder- och skohandlare, tills han kunde uppföra ett nytt garveri. Detta stod färdigt 1880 och utvidgades och tillbyggdes ett flertal gånger. Företaget fortsattes av sonen Emil Andreas M (1866–1957), till 1908 tillsammans med sin bror Albert Waldemar M (1872–1956), som därefter var verksam i England. Produktionen fyrdubblades under åren 1901–06 och gjorde Gävle till en av landets ledande städer på detta område. Garveriet ombildades 1930 till L A Mattons läderfabriks ab med Emil M som VD. Denne var ledamot av Gävle stadsfullmäktige 1907–30 och fransk konsularagent 1909–17 och efterträddes 1951 som VD av sin son civilingenjör Lars M (f 1898). 1961 lades verksamheten ned. En äldre son var direktören för Forsby elektriska ab Bertil Andreas M (1896–1955). Bertil M var en av förgrundsgestalterna inom Norrlands segelsport och representerade som seglare Sverige framgångsrikt utomlands. Yngre bror till dem var målaren och tecknaren Knut Wilhelm M (1901–71), och deras enda syster var gift med biskop Ivar Hylander (bd 19, s 535).

Faster till dem var Ida Elisabeth M (1863–1940). Ida M blev känd som skulptris och var under större delen av sitt liv verksam i Paris. Hon debuterade på Parissalongen 1888 och fick sedan ställa ut där så gott som årligen. Bland hennes alster kan nämnas en byst av Molière i Dramatiska teatern i Sthlm, Lokes straff vid Sthlms stadshus' sjöbarriär och en staty av Gustav I i Kvarnparken i Gävle. Rikligast representerad är M i Gävle museum. Hon stod i visst motsatsförhållande till Konstnärsförbundet och dess efterföljare och tog bestämt avstånd från det nya århundradets modernistiska strävanden. M:s dagböcker finns hos brorsonen Lars M.

En sondotter till Carl M var i äktenskap med godsägare Ferdinand Sjöberg på Örenäs i Glumslöv, Malm, mor till Nils Matton Sjöberg (1880–1947), som blev direktör för Sv handelsbankens Kalmar-avdelning 1919 och var chef för Jordbrukarbanken 1930–36. Söner till honom var chefen för Domnarvets järnverks kontrollavdelning bergsingenjör Per Eric Johan Matton Sjöberg (1907–78) och direktör Carl Olof Rudolf Matton Sjöberg (1910–79).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Avskr:er av Carl M:s ms "Stamtafla öfver släkten Mathon" i H 10 c: 39 (G Elgenstiernas saml), KB, o hos Lars M, Almunge (i båda fallen med yngre tillägg, som delvis avviker från varandra); M Lindeberg, Några drag ur val- lonsläkten M:s hist (Garvarsläkten M o läderhanteringen i Gästrikland 1852-1952, 1952); Sv släkt-kal, 11 (1936; tr 1935). – Släktens holländska led: Leufsta-arkivet, kartong 41, RA; J Bernströms ms Ant:ar om den sv släkten M:s ursprung (xeroxko-pia efter exemplar hos Lars M), SBL; I Hylander, Nya rön om släkten M:s äldre hist (SoH. 1982). – Bartholomeus M: Bernström, a a; SKL o där anf litt. – Daniel Mathon (d 1688): Bergskoll.s arkiv B 1:50, p 1610 ff, o E IV:91, f 733, RA; E Appelgren, Vallonernas namn (1968); E VV Dahlgren, Louis De Geer, 2 (1923); Hylander, aa; W Orre, Något om Victorinarna på Qvarn (Kristbergs förs 1965), s 14; E Akerhielm, Sv gods o gårdar, 2. uppl, 1 (1930), s 509 f. - Daniel Mathon (d 1721): Bobergs häradsrätts arkiv AI a:4, p 147, VLA (mikrofilm RS 969, LSB); bröllopsverser för honom o Sophia Biörckman (1713). – Anders Daniel Kahlmeter: Bergskoll. – Carl M: Ms 6 (B Ohlsson, Matr öfver tjenstemän vid Sveriges riksbank från dess stiftande till nuv tid), Riksbankens arkiv, RA; Broomé; Carlander; B Hildebrand, C J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816–37, 1–2 (1937–38); J Kleberg, Kammarrevisionen – kammarrätten 1695-1940 (1940). – Lars Andreas M: G Arbell, Manufakturer o industrier (Ur Gävle stads hist, 1946); dens, Den M:ska garverirörelsens ut-veckl efter 1869 års brand (Garvarsläkten M 1952); C B Berggren, Handels-societeten i Gefle 1738–1938 (1938); G Bertel, Garverihantverket i Gefle stad (Garvarsläkten M 1952), s 69, 86f, 124ff, 169f, 176, 178f, 199–203. – Emil Andreas M: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I A A: 535, blad 43 f o 73-77, o D I A B B: 28, akt nr 29208 o 29213, RA; Arbell, aa 1946; dens, a a 1952, s 232–50; E Bellander, Donationer o humanitära inrättningar (Ur Gävle stads hist, 1946); Berggren, a a; Erik AMf (SvD 21 april 1957); N G Hökby, Helmer Osslunds Gävle-målningar (Från Gästrikland 1982); K Lindberg, Gävle stads donationer, 1 (1945); NF:s sportlex, 5 (1943); SMoK; Striden om sulläderstullen vid 1897 års riksdag. Konsul Emil A M berättar sina minnen från denna remarkabla händelse (Sveriges läder- o skoindustri 1932, nr 12); E Wickberg, Kring Strömvallen (Ur Gävle stads hist, 1946); Väd 1953 (1953); Väv inom handel o industri 1944–45 (1944); Väv, Norrlandsdelen (1950). -Albert Waldemar M: Waldemar M f (SvD 17 aug 1956). – Bertil Andreas M: Allhems sportlex, 3 (1951); NF:s sportlex, 5 (1943); sign S H, Bertil M död (SvD 7 april 1955); Wickberg, a a; Väv, Norrlandsdelen (1950). – Knut Wilhelm M: SKL. – Ida Elisabeth M: Bellander, a a; NF:s 2. uppl, 17 (1912); Ph Humbla, Bildhuggarinnan Ida Elisabeth M som artist o människa (Garvarsläkten M 1952); Ida M död (SvD 9 juli 1940); K Melin, Ida M o art nouveau (Från Gästrikland 1966); N S Norling, De stora folkrörelserna (Ur Gävle stads hist, 1946); SKL o där anf litt; SMoK; Sv uppslagsbok (2. uppl, 1951); Väd 1939 (1939); S Zachrisson, Kring minnesutställn över Ida M (Från Gästrikland 1963). – Nils M Sjöberg: Väd 1947 (1946); Väv, Svealandsdelen (1947). – Per Eric Johan M Sjöberg: SvTeknF; Väv inom handel o industri 1944–45 (1944); Väv, Svealandsdelen (1947). – Carl Olof Rudolf MSjöberg: Väv, 2. uppl, Supplement (1968).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Matton, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9180, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9180
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Matton, släkt, urn:sbl:9180, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.