D Melcher Lyckholm

Född:1856-12-19 – Sjögestads församling, Östergötlands län
Död:1924-05-01 – Ulricehamns församling, Älvsborgs län

Donator, Bryggare, Industriman, Politiker


Band 24 (1982-1984), sida 448.

Meriter

2 Lyckholm, David Melcher (i fdb endast Melcher), bror till L I, f 9 dec 1856 i Sjögestad, Ög, d 1 maj 1924 i Ulricehamn. Elev vid Ytteborgs bryggeri, Kristiania, Norge, 75, bryggmästare vid Erlangens bryggeri, Uppsala, 78–81, vid J W Lyckholm & co okt 81, led av kommunalfullm i Örgryte från 85, ordf där från 00, inneh av J W Lyckholm & co från 94, led av Gbgs och Bohus läns landsting 97–22, ordf där från 11, led av AK 00–08 (led av tillf utsk 03), av styr för Gbgs och Bohus läns sparbank från 03, ordf där från 17, led av Gbgs och Bohus läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 07–12, av FK 11–19A (led av bevilln:utsk från 12), ordf i styr för Nordiska kullager ab 14–21, led av styr för Lindholmens verkstads ab från 16. – HedLLA 20. – Ogift.

Biografi

1875 blev Melcher L elev vid Ytteborgs bryggeri i Kristiania, där brodern var bryggmästare. Efter genomgång av bryggareskolan i Worms blev han bryggmästare vid Erlangens bryggeri i Uppsala. Sedan brodern startat sitt nya bryggeri i Örgryte, anställdes L som bryggmästare där. I nära samarbete ledde de båda ungkarlarna det starkt expanderande företaget, där tekniska innovationer tidigt togs i bruk. Vid broderns död 1894 övertog L firman där hans andel blev 0,6 milj kr.

Under L:s ledning företogs nya utvidgningar av produktionen. 1895 påbörjades en tillbyggnad av jäs- och lagerkällarna, en ny ångmaskinsanläggning anskaffades för driften av ett 1896 installerat kompressionskylmaskineri, vilket ersatte den äldre absorptionskylanläggningen. Under 1890-talets sista år steg omsättningen avsevärt och nådde 1901 över 60 000 hl, där Lyckholms lager var den dominerande ölsorten. Vid sekelskiftet hade L:s företag kommit upp i nivå med Pripps bryggeri. Därefter ägde en viss stagnation rum, medan däremot produktionen vid Pripps bryggerier starkt ökade. Vid mitten av 1920-talet nådde dock Lyckholms upp till en årsproduktion av 80 000 hl.

Det ekonomiska utbytet vid företaget var ända från början av L:s förvaltning synnerligen gott. De stora vinsterna användes dels för konsolidering av firman, dels för placeringar i fastigheter, aktier och obligationer m m och dels för moderniseringar av driften – bl a elektrifiering av maskindriften 1908.

Den mycket lönsamma rörelsen vid det välkonsoliderade Lyckholms bryggeri satte L i stånd att investera medel i ett flertal verksamheter utanför bryggerirörelsen. Sålunda hade han ett starkt intresse för jordbrukets utveckling. Såsom ägare till egendomarna Skår, Lagklarebäck och Helenedal drev han ett rationellt jordbruk med intensiv kreatursavel, utsädesförsök, trädgårdsodling och plantskola. Han var en av de ledande krafterna i länets hushållningssällskap. Han var intresserad av ett rationellt trålfiske (bolaget Gadus) och moderna fiskkonserveringsmetoder.

Den göteborgska verkstadsindustrin, som efter sekelskiftet 1900 inledde en stark expansion, hade i L en intresserad deltagare. Då Lindholmens varv 1915 utträdde ur den stora Motala-koncernen, visade L ett stort intresse för Lindholmen, som då var det största varvet i Gbg, och han inträdde 1916 i den nya styrelsen. När sedan Lindholmen 1919 övertog Motala verkstad, satt L kvar i den nya styrelsen, som emellertid 1922 fick stora bekymmer under efterkrigsdepressionen. Samma problem kom L också att möta i det andra stora verkstadsföretag som han intresserade sig för, nämligen Nordiska kullager ab (NKA), som bildades på hösten 1914 och som uppträdde som konkurrent till det 1907 bildade ab Sv kullagerfabriken (SKF). L blev ordförande i NKA:s styrelse, som utgjordes av göteborgska affärsmän. NKA utvecklades i storstilad skala men kunde inte klara påfrestningarna under depressionen 1920 utan råkade 1921 i konkurs. L gjorde betydande förluster på NKA, men han stod rycken tack vare sitt lönsamma bryggeri.

L hade omfattande allmänna intressen med mångåriga ordförandeskap för kommunalfullmäktige i Örgryte och för landstinget. I AK satt han 1900–08 som representant för högerpartiet och i FK representerade han nationella partiet 1911–19. L hade vidare betydande intresse för kulturella institutioner i Gbg. Han satt i Gbgs museums styrelse från 1915 och i Gbgs trädgårdsförenings styrelse från 1913. Han lämnade också stora donationer bl a till Gbgs museum, Gbgs slöjdförening och Gbgs stadsbibliotek (nuv GUB) samt till LA, där han blev hedersledamot 1920. Efter L:s död vann en gammal tanke om ekonomiskt samarbete mellan Pripps och Lyckholms i aktualitet, och man kom efter utredningar fram till att den lämpligaste formen av samverkan var en fusion av de båda företagen. 1926 bildades ab Pripp & Lyckholm. Det visade sig då att det fanns betydande dolda tillgångar i Lyckholms bryggeri – det egna kapitalet utgjorde nämligen 9,6 milj kr.

Författare

Artur Attman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB o RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt (utom de under L 1 a a): A Attman, Gbg 1913-1962 (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 1:2, 1963); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); E Sommarin, Gbgs o Bohus läns sparbank 1914–1939 (1939).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
D Melcher Lyckholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9971, Svenskt biografiskt lexikon (art av Artur Attman), hämtad 2019-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9971
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
D Melcher Lyckholm, urn:sbl:9971, Svenskt biografiskt lexikon (art av Artur Attman), hämtad 2019-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se