Lüning, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 453.

Biografi

Lüning, släkt, härstammande från grosshandlaren Johan Christian L (d 1757), som fick burskap i Sthlm 1730 och då uppges ha kommit från Stralsund men varit född i Mecklenburg, där präster med detta släktnamn och förnamnet Johann funnits i Kirch-Grubenhagen under 1600-talets senare hälft och början av 1700-talet.

Av Johan Christian L:s döttrar i äktenskap med en dotter till vinskänken Valentin Sabbath, efter vilken Sabbatsberg fick sitt namn, var en g m presidenten Ulric Gottlieb Ehrenbill (bd 12) och en med direktören Johan Abraham Grill (bd 17). Sonen Johan Christian L (1738–1804; skrev sig åtminstone ibland Johan Christopher Lünning) köpte 1765 järnbruket Ryd (senare Delary) i Göteryd, Kron, som drabbades av översvämningar och brist på arbetskraft, vilket ledde till att han blev ruinerad och måste lämna det redan 1772. Han dog i Groeryd, Torpa, Kron. Hans son Johan Christian L (1776–1832) gjorde i Ostindiska kompaniets tjänst fem resor till Kina 1791–1806, blev 1808 underlöjtnant i flottan och 1821 löjtnant och dog i Vävland, Timrå, Vnl.

Släkten kvarlever i Sverige genom ättlingar till dennes yngre halvbror fältväbeln Jöran Theodor L (1792–1841) i Hylletofta, Jönk, som var farfar till stadsmäklaren Georg Theodor L (1851–1918) i Sthlm. Den senares kusin underlöjtnanten Knut Ivar L (1864–1917) i Eksjö var far till Nils Gustaf Adolf L (1905–75). Nils L blev jur kand 1932, amanuens i ÖÄ 1935, bitr stadsfiskal i Sthlm 1941, eo assessor 1943 och polismästare i Malmö 1946 samt var polismästare i Sthlm 1959–70. Han var en dynamisk och engagerad chef och hör till sv polisväsens märkesmän. Bland hans uppdrag utanför tjänsten kan nämnas vice ordförandeskap i Sv diakonanstalten och ordförandeskap i Religionssociologiska institutet.

Theodor och Knut L:s kusin kapten Karl Knut Konrad Napoleon L (1873–1946) i Helsingborg var far till överste Bo L (f 1912) och till kammarrättslagmannen Karl L (f 1920). Denne Knut L:s äldre bror fiskerikonsulenten löjtnant Gustaf Hildor Emanuel L (1866–1949) i Eksjö var far till tandläkaren Gustaf Paul Bertil L (1894–1962) i Sthlm. Bertil L blev känd som sv mästare i diskuskastning och ordf i idrottsklubben Göta i Sthlm. Han var gift med målarinnan Anna Julia Vilhelmina L, f Boström[1] (1892–1976), särskilt känd genom sina kyrkliga glasmålningar. En brorson till Bertil L är prof i ärftlighetslära vid StU Karl Gustav L (f 1924).

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Sv släktkal, 10 (1930; tr 1929). Prästerna L: G Willgeroth, Die Mecklenburg-Schwerinschen Pfarren seit dem dreissigjährigen Kriege, 1 o 3 (1924–25). Johan Christian L (d 1757): Handelskoll:s prot 27 april 1730, SSA. Johan Christian L (d 1804): Bergskoll:s skr till K M:t, vol 54: 24 juli 1771, Bergskoll:s arkiv E IV: 280, RA; förste arkivarie Birgit Arfvvidsson Bäcks brevsvar 13 mars 1983, SBL; 9:e bergmästardistriktets arkiv B 11:2, VLA; P G Vejde, Kroms herrgårdar (1929); Örnberg, 11 (1896), s 371. Johan Christian L (d 1832): Arméns pensionskassas meritband, vol 68 o 118, KrA; Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 3 (1920J; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 6:2 (1915), s 120; Ömberg 11, s 370. Georg Theodor L (d 1918): S Algott, Bidrag till Sthlms fondbörs hist (Sthlms fondbörs 100 år, 1963),.s 248. Nils Gustaf Adolf L: G Isaksson, Nils L död (DN 18 juli 1975); H Kyhle, Nils L in memoriam (SvD 19 juli 1975); Sv juristM (1964); Väv, Stor-Sthlm (2 uppl, 1962). Karl Knut Konrad Napoleon L: Knut L t (SvD 21 sept 1946); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands regementes hist, 3 (1919); SPG. Gustaf Hildor Emanuel L: Gustaf L f (SvD 6 sept 1949). Gustaf Paul Bertil L: Bertil L 50 år (SvD 12 april 1944); I Blanck, Bertil L död (SvD 23 dec 1962); Sveriges tandläkarekår 1932 (1932). Anna Julia Vilhelmina L: Julia L (SvD 15 febr 1976); SKL.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktigt namn

2023-03-24

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lüning, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9974, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9974
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lüning, släkt, urn:sbl:9974, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se