Biografi

Hülphers, släkt, enligt vad H 1 uppgivit härstammande från stålsmeden Hans Hilper, som skall ha varit född i Schmalkalden o jämte sin bror Jannich Hilper kommit till Nyköping med Marcus Kock (1626; jfr bd 9, s 348). Jannich uppges därifrån ha flyttat till Vedevågs bruk i Linde, där stålsmeder med namnet Hilphert levde ännu i mitten av 1700-talet. Hans Hilper skall senare ha slagit sig ner i Hedemora, där hans uppgivne son Johan Hansson eller Johan Hillpert (1638—82) på Åsen blev borgare 1667. Dennes yngste son, Jacob Hylphert (1680— 1744), var postmästare o rådman i Hedemora. I äktenskap med en dtr till den som förfalskare av medeltidsbrev bekante prosten Nils Rabenius var han far till Nils Hülpher (1712—76), som blev postmästare i Hedemora efter fadern o borgmästare där 1760. Han var rdgm 1755—56 o 1765—70. Jacob Hylpherts bror handlanden Abraham Hylphers (1673—1737) i Sthlm var far till superkargören vid Ostindiska kompaniet Abraham Hülphert (1717—68), som 1756—62 hade en fabrik i Gbg med nära 300 arbetare för tillverkning av bomullstyget parkum. Dennes son handlanden Isac Wilhelm H (1750—1815) i Sthlm var herrnhutare o ledamot av Evangeliska sällskapet (Ribbner). Han var farfar till drottning Desiderias livmedikus Herman Wilhelm H (1822—1905), senare regementsläkare vid Andra livgardet (sedermera Göta livgarde).

Brorson till Jacob Hylphert o Abraham Hylphers var rådmannen i Västerås Abraham Hülphert (1704—70). Han idkade en omfattande o inkomstbringande handel med importvaror, kram, textilier o vin över hela östra Bergslagen. I Västerås ägde han två stora hus, garveri o tobaksspinneri o drev även virkeshandel (Brolin). Han var rdgm 1740—43 o 1755—66. I en anteckningsbok i Västerås SB med uppgifter om medlemmar av släkten ända sedan 1638, som han övertagit från en äldre bror, har han infört talrika självbiografiska anteckningar. Hans son direktör Abraham Abrahamsson H (H 1) var far till bergmästaren i Öster- o Västerbergslagen Abraham H (1777—1839, bd 17, s 251), gm fd premiärdansösen Hedvig Christina Hjortsberg (s 132), o till grosshandlaren Sebastian Grave H (1778—1818) i Västerås (jfr Dahlgren), som var rdgm 1817—18. Bror till H 1 var rådmannen Lars Petter H (1746—1813) i Västerås. Hans son Johan Didrik H (1787—1853) drev tillsammans med sin kusin Sebastian Grave H firman Grave H & C:o i Västerås. Han var farfar till författaren Ernst Walter H (H 2). Dennes kusin metodistpastor Ernst Walter Abraham H (1875—1949) i Sthlm var far till kommunalrådet Torsten Walter Reinhold H (1901—65) i Malmö o till kapellmästaren Arne H (f 1904), gm sångerskan o skådespelerskan Zarah Leander, f Hedberg (bd 18, s 391).

Johan Hansson Hillpert uppges (Trotzig) ha varit bror till stålsmeden Michel Hansson eller Michel Hilpert (d 1700) vid det av Marcus Kock (jfr ovan) grundade järnbruket Davidshyttan i Hedemora. Dennes son Jan Hylphert (d 1729) i Davidshyttan var sannolikt (Lagergren) far till gruvarbetaren Michel Jansson H (1727—96) i Falun. En sonson till denne upptog sin styvfars namn Lindström o var far till länsveterinären Carl Emanuel Lindström H (1845—1904) i Karlstad. Son till honom var prof vid veterinärhögsk Gustav Bernhard H (H 3).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica H 33 a, Öfver-postdirektörens arkiv, vol 55, RA; A Hülphers genealogier, 3, p 84, filmkopia, KB; F Wanckes saml, kuvert 11—14, SSA; Hedemora vigselbok 4 juni 1677 o 3 okt 1680, Hedemora rådhusrätts arkiv A 1:1, p 29, Anders Gotthard Holmquist, Om vår släkt: 95:15 D, H—L, 129: 84: IX: 41, ULA; Be 39, Cd 1 o 8, Västerås SB; H Lagergrens saml, Stads- o länsbibl, Falun.

Bergskoll; G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 2: 2, 3: 1 (1955 —68); LJ C Bratt,] Herman Wilhelm H (KrVAH 1905, s 257 f); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); L Dahlgren, En sv herrgårdssläkt (1909), s 221 ff; E Edholm, Herman Wilhelm H (Tidskr i militär hälsovård, 30, 1905, s 112— 18); Grape; [A A:son H,] Geneal tafla, som viser några grenar af fordom biskopens i Westerås M:r Olai Stephani Bellini efterkommande (1758); dens, Ättar-tal öfver den sv slägten Wallwik (1765), s 43; G Indebetou, Det H:ska hemmet i Västerås (Rig 1940); Leijonhufvud; M Lindgren-Fridell, En bruksbild o ett porträtt (Mora tidn 16 febr 1938); dens, Ett köpmanshus i landsorten. Några bo-uppt:ar kring Abraham H:s namn (Rig 1940); Millqvist; E Olån, Ostindiska com-pagniets saga (1923), s 113 f; T Ribbner, De sv traktatsällskapen 1808—56 (1957);S Rönnow, Wedevågs bruks hist (1944); SLH 3:1, 3 (1886—1901); SMoK; Sohlman; SPG; Sv folkrörelser, 2 (1937); ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); Torsten H (SvD 22 sept 1965); K Trotzig, Hedemora stads hist (1943), s 302, 311, 329 f; UUM 4:2 (1971); Walter H t (SvD 8 maj 1949); F Wildte, Hemsjö (1954), s 203 —09; Västerås hm, 1, 3 (1843, 46); Örnberg, 5.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hülphers, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13932, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13932
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hülphers, släkt, urn:sbl:13932, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.