Meriter

6. Fredrik Georg Afzelius, f. 7 dec. 1812 i Film, d 19 mars 1896. Föräldrar: läkaren vid Dannemora gruvor Karl Johan Afzelius och Johanna Kristina Öberg. Genomgick Uppsala katedralskola 1821–29; inskriven som student i Uppsala 12 juni 1829; disp. 30 maj 1835 (Aristophanis comcedia, quæ Aχαρηζ inscribitur, p. I, pres. K. A. Hagberg); fil. kand. 12 dec. 1835; disp. 6 juni 1836 (Ästhetiska betraktelser, pres. P. D. A. Atterbom); fil: magister 16 juni s. å.; företog sommaren 1842 en vetenskaplig resa i Tyskland, varvid han besökte universiteten i Berlin, Halle och Leipzig. Uppfördes 22 maj 1841 på förslag till professuren i praktisk filosofi vid Uppsala universitet ; redaktör för tidskriften Frey vid dess första uppsättande, 1841; adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi vid Uppsala universitet 7 juni 1842; examinator i studentexamen i filosofi fr. o. m. ht. 1842, tills dylik examen vid universitetet upphörde; innehade fr. o. m. ht. 1843 under ett större antal år förordnanden att bestrida de offentliga föreläsningarna och examina såväl i teoretisk som praktisk filosofi; redaktör för den litterära tidningen Intelligensbladet 1844–45; uppfördes på förslag till professuren i praktisk filosofi vid Lunds universitet 24 sept. 1846 och på förslag till professuren i samma ämne vid Uppsala universitet 31 maj 1864; sekreterare i Uppsala läns hushållningssällskap 1866–94; ledamot av riksdagens andra kammare för Uppsala stad 1873–75 samt av dess första kammare för Uppsala län 1878–84; erhöll avsked med pension från adjunktsbefattningen 2 dec. 1893. RNO 1872.

Gift 19 jan. 1847 med Edla Sofia Elisabet Richert, f. 21 sept. 1824, d 28 okt. 1900, dotter till förste expeditionssekreteraren Johan Gabriel Richert.

Biografi

I filosofin slöt sig A. till den hegelska skolan och arbetade ivrigt för hegelianismens utbredning i vårt land. Genom sin något utmanande hållning råkade han i polemik med den boströmska filosofins representanter, och en ganska häftig strid utkämpades mellan honom och dåvarande adjunkten P. Genberg i Lund rörande A:s' ingående framställning av »Hegelska philosophien». Genberg utgav nämligen en skarpt personligt hållen kritik av detta arbete med titeln »Belysning och granskning af hegelska philosophiens hyperboreiska referering». Även i Frey, i Eos och i Intelligensbladet förekomma hegelianska uppsatser av A. Han utövade en flitig verksamhet som författare, och särskilt hans för sin tid förtjänstfulla läroböcker i logik och psykologi vunno stor användning. A. ägde en framstående praktisk begåvning och blev anlitad i många både politiska och kommunala värv. Han var ledamot av stadsfullmäktige och landsting under många år samt ordförande i brännvinsbolaget. I andra kammaren blev han en inflytelserik medlem av lantmannapartiet och insattes av detsamma i lagutskottet 1874—75; under förstakammarperioden tillhörde han konstitutionsutskottet 1879–84. För sin tjuguåttaåriga verksamhet såsom sekreterare i hushållningssällskapet belönades han med dess stora guldmedalj.

Författare

Albert Nilsson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio Aristotelicam summi boni notionem ex-ponens. Upps. 1837. 62 s. (Akad. avh. f. docentur.) — Utkast till lärobok i logiken för elementar-undervisningen. Upps. 1839. 65 s. -\- 2 tab. 7:e uppl. Upps. 1864. 77 s. (Fr. o. m. 5:e uppl. med titel: Lärobok i logiken . . .) — Aristotelis de imputatione actionum doctrina. Upps. 1841. XXXVI, 103 s. (Akad. avh. f. adjunktur.) — Von Schellings nya lära. Framställning efter föreläsningarne i Berlin 1841—42. Upps. 1843. XX, 62 s. — Hegelska philosophien. Historisk framställning. D. 1. Upps. 1843 —44. XII, 460 s. — Rätts- och statsphilosophiens historia. D. 1. Sthm 1846. 349 s. — Referering, belysning och granskning af Handlingarne rörande förslags upprättande till professionen i praktisk philosophi vid Lunds akademi d. 24 sept. 1846. Upps. 1846. 104 s. — Aristoteles' kategorier. Öfversättning med anmärkningar. Upps. 1848. 142 s. (Akad. avh.; ej avslutad.) — Lärobok i psychologien för elementar-undervisningen. Afd. 1. Upps. 1848. 59 s. (Ny uppl., 2 häften, Upps. 1850—52, 168 s.; ej avslutad.)— En regents uppfostran enligt Plato's åsigt (i Tal vid de högtidligheter hvilka med anledn. af H. K. H. . . . Carl Oscar Wilhelm Fredriks födelse firades af Upsala K. akademi d. 9 och 10 maji 1853, Upps. 1853, s. 17—53). — Utkast till lärobok i psychologien för elementar-undervisningen. Upps. 1854. 101 s. 3:e uppl. Upps. 1865. 66 s. (2:a och 3:e uppl. med titel; Lärobok i psychologien. . .) — Försök till en kortfattad framställning af unionsförhållandet mellan Sverige och Norge, såväl i anseende till dess historiska tillkomst som dess statsrättsliga beskaffenhet af en universitetslärare. Sthm 1860. 22 s. (Anon.) — Några anmärkningar vid prof essoren Ribbings förslag till reform af den akademiska adjunkts-institutionen. Upps. 1870. 16 s. (Anon.) — Studier till rätts- och statsphilosophiens historia. I. Ciceros rätts- och statsphilosophi, jemte ett tillägg om den romerska rätten och rättsvetenskapen. Upps. 1887. 52 s. — Hexväsendct. En kulturhistorisk tidsbild. Jemte en inledande betraktelse rörande fordringarne af en vetenskaplig uppfattning af somnambulismens företeelser i allmänhet. Upps. 1892. 101 s. (Anon.) — Smärre uppsatser i Frey, Eos, Intelligensblad, Studier, kritiker och notiser, Nya dagl. allehanda m. fl. tidskr. och tidn.; anon. skrift utan titel i akad.-adjunkts-lönefrågan 1851.

Översatt: Inledning till föreläsningarne öfver Hegelska philosophiens betydelse uti den christna theologien ... af dr Philip Marheineke. Med förord. Sthm 1842. XVIII, 83 s. — Bidrag till kritiken af Schelling'ska uppenbarelsephilosophien. Slut af de offentliga föreläsningarne ... af dr Philip Marheineke. Med tillägg. Sthm 1843. 108 s. — Populär framställning af Hegelska philosophien. I bref till ett fruntimmer. Af dr K. W. E. Mager. Med förord. Sthm 1843. XXIV, 112 s. Redigerat Frey 1841, Intelligensblad utg. i Upsala 1844—45 och Up-sala lans K. hushållnings-sällsk. handlingar 1866—93. — Se i övrigt: A. Andersson, Upsala universitets styresmän, lärare och tjänstemän 1872— 1897 (1897).

Handskrift: Logiken af Hegel. Öfversatt och kommenterad, UB (sign.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 27 juli 1864 (meritförteckn.), RA; Tidn. Upsala mars 1896; Upsala universitets matrikel 1896; S. E. Bring, Uppsala läns hushållningssällskap 1815—1915, 1 (1915).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Georg Afzelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5582, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Nilsson.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5582
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Georg Afzelius, urn:sbl:5582, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Nilsson.), hämtad 2024-04-23.