Brynte Birgersson (Lillie)

Brynte Birgersson, d 19 jan 1586, sannolikt i Kalmar. Far: häradshövdingen Birger Andersson (Lillie). Tidigast nämnd 29 aug 61 (Orig:genealogierna), nämnd i RR som brandmästare (person som ombesörjde brandskattningen) 4 juli 66, en av de båda interimsbefålhavarna i Västergötland senast 1 okt 66, namnes som fältmarskalk 18 febr 67 men ej senare, häradsh i Kulling, Älvsb, från 15 aug 68 (Almquist 1953) till sin död (landskapshandl), i slottsloven på Varberg 27 maj 69, åter befälhavare i Västergötland 4 okt s å (HKR), i slottsloven på Älvsborg o Gullberg 24 mars 72—23 jan 73, häradshövding i Bollebygd, Älvsb, åtminstone från 73 (Almquist 1953) till sin död (landskapshandl), förordnad att biträda ståthållaren i norra Västergötland Knut Posse 22 jan 73, i slottsloven på Älvsborg 27 jan 85.

G 1) m Kerstin Andersdtr, d 14 juni 1570 (enl Beerståhl), trol på Aspenäs i Lerum, Älvsb, dtr (E 8676) till häradsh Anders Bengtsson (Hård af Torestorp) o (enl Soterus) Bengta Mattsdtr (Kafle); 2) 20 juni 1574 (Orig:genealogierna) på Svansjö i Torestorp, Älvsb, m Karin Nilsdtr (Fd Soopska arkivet), som gifte om sig (Bollebygds dombok) med häradsh Arvid Månsson (Stierna) o dog mellan 1622 (Frälseg) o 1633 (enl Mannerfelt), dtr (E 8676) till lagmannen Nils Ribbing o (Genealogica 20) Anna Olofsdtr (Stenbock).

Sommaren 1564 var B enligt ett brev i RR verksam vid bevakningen av Västergötlands gräns mot Norge under Lindorm Torstensson (Forstenasläkten; bd 16, s 383). Nästa sommar beordrades han av Erik XIV att förhandla med bönderna vid Göta älv o med dem tåga mot Bohus. B höll detta slott inneslutet ännu våren 1566, då han anmodades att brandskatta Bohuslän. I juli s å fick han order att värva krigsfolk i Värmland o Dalsland. Sedan Charles de Mornay (bd 11) o Jakob Henriksson (bd 20) tillfångatagits, förordnades B o Erik Henriksson (Lilliebielke) på hösten s å som interimsbefälhavare i Västergötland.

Då danskarna hösten 1567 lyckades framtränga genom Småland ända till Östergötland, var B befälhavare över en av de sv truppstyrkor som där opererade mot dem, o under danskarnas återtåg lyckades han i febr 1568 vid Värnamo driva en dansk undsättningskår på flykten.

Ett par brev från april s å vittnar om att B då på Erik XIV:s order börjat återuppföra befästningarna vid Gullberg (sedermera skansen Göta lejon) vid Gbg, o av k brev från 1569—70 framgår att han fortsatte detta arbete, sedan Johan III blivit konung (Fortifik). Under ståthållaren på Varberg Bo Grips (bd 17, s 302) tjänstledighet sommaren 1569 var B jämte Clas Andersson (Ekeblad) i slottsloven där. På hösten s å fick han åter befälet i Västergötland, varifrån han enligt Hogenskild Bielke 2 jan 1570 gick över till Hisingen o slog en där förlagd dansk styrka (HH 20). Den 29 jan trängde B över Svinesund in i Akershus län, där han brände Sarpsborg. I febr drog han åter in i Norge o skall enligt ett k brev av den 16 mars ha låtit avbränna Orust o Tjörn samt några herrgårdar på Inland.

1572 befullmäktigades B o Anders Olsson (Oxehufvud) att "till skiftes" vara i slottsloven på Älvsborg o Gullberg, så att ej båda samtidigt skulle vara frånvarande därifrån, o 1573 förordnades han att biträda den hårt ansträngde ståthållaren i norra Västergötland Knut Posse, särskilt i kontrollen över fogdarna. Detta medförde, att B under många år kom att spela en stor roll i Västergötlands förvaltning. Han var t ex 1576 bland dem som skulle driva på uppbörden av en påbjuden gärd o satt 1583—84 i rannsakningsnämnden över Ebba Månsdotter (Lilliehöök, s 105), som låtit fälla ekskogar på kronans mark (Broomé). 1585 var han åter i slottsloven på Älvsborg, då ståthållaren där, Erik Gustavsson (Stenbock), var frånvarande för att bevista Johan III :s bröllop med Gunilla Bielke.

B:s gravsten finns nu på Kalmar gamla kyrkogård. Hans begravning i denna stad har kombinerats (Baehrendtz) med att konungen under månaderna kring tidpunkten för hans död daterat brev där. Sannolikt var B alltså då i dennes följe. En räntekammaranteckning vittnar om hans uppbörd av hjälpepenningar i Kalmar 1585.

B:s sätesgård var ännu 1571 Hjälmared vid Alingsås men åtminstone från 1572 Aspenäs i Lerum. Som förläning hade han socknen Skogsbygden, Älvsb, åtminstone från 1567 till sin död o Bollebygds härad 1569.