Knut Andersson (Lillie)

1 Knut Andersson, d 1546 mellan 29 april o 19 dec. Föräldrar: väpnaren Anders Laurensson (Lillie) o en dtr (Barbro?) till Hinse Jönsson (Svinhuvud; se Gillingstam 1968-69). Tidigast nämnd 16, en av de båda hövitsmännen för Gustav Erikssons (Vasa) krigsfolk vid Rotebro norr om Sthlm hösten 21, riksråd 2 (Berättelse ... 1523) eller 3 (GIR) juni 23, lagman i Södermanland 15 jan 26, riddare vid konung Gustavs kröning 12 jan 28, ett av de tre riksråden i spetsen för slottsloven på Sthlm 8 nov 31, häradsh i Frötuna o Länna skeppslag sannolikt senast 36, därjämte i Sjuhundra hd samt Bro o Vätö skeppslag 5 febr 38, led av regementsrådet senast 40.

G senast 1530 m Märta Jörgensdtr, t tidigast 1547, dtr till hövitsmännen Jörgen Hansson (Stiernsköld) o Gertrud Nilsdtr (Posse) samt änka (E 8676) efter Erik Pedersson (Örnflycht), som stupat i striden på Badelundaåsen 1520 (Biskop Hans Brasks släktbok; Olavus Petri).

K har tidigast kunnat spåras i en rapport, som han 1516 tillsammans med fem från andra källor som fogdar kända personer skrev till Sten Sture d y. Den rörde deras besättande av den för stämplingar med Kristian II misstänkte Sten Kristierns-sons (Oxenstierna) sätesgård Salsta i Ten-sta, Upps, där K kvarlämnades, då de övriga tågade vidare.

Enligt Peder Svart blev K under Gustav Erikssons (Vasa) belägring av Sthlm hösten 1521 jämte Staffan Sasse hövitsman för krigsfolket vid Rotebro. Hösten 1522 skrev K i Lübeck för Gustavs räkning en skuldförbindelse tillsammans med bl a Berend v Melen, vilken kommit dit som en av befälhavarna för den sv flotta som numera opererade tillsammans med lübeckarnas.

Samtidigt med sin äldre bror Axel blev K riksråd 1523 några dagar före Gustav I:s tronbestigning, o i början av 1525 var han en av dem som sändes till Kalmar för att förmå den nu av konungen för förräderi misstänkte Berend v Melen att komma till Sthlm. Liksom brodern satt K i domstolarna över Knut Mikaelsson (bd 21) 1526 o Peder Jakobsson (Sunnanväder) 1527. Vid Västerås riksdag sistnämnda år skall han enligt Peder Svart ha varit en av dem som sändes till konungen för att få honom att frångå sitt abdikationshot. Då västgötaherrarnas uppror bröt ut våren 1529, befull-mäktigades K o strängnäsbiskopen jämte två stockholmsborgare att förhandla med de upproriska, men delegationen inhibe-rades, sedan konungens anhängare från Östergötland fått till stånd förlikningen i Broddetorp, o hans namn var bland dem som tillades i det av konungen reviderade uppgörelsebrevet därifrån. På sommaren s å satt han liksom brodern i domstolen över västgötaherrarna, o 1530 följde han konung Gustav till Finland. Ett brev från 1532 vittnar om att K var en av dem som sändes till Lödöse med anledning av den återkomne Kristian II:s erövring av Bohuslän. Liksom brodern satt han 1534 i domstolen över klockupprorets ledare. Enligt Rasmus Ludvigsson deltog K under Grevefejden i Johan Turessons (Tre rosor) fälttåg till Halland på hösten s å, men han förekommer ej i brevmaterialet därom (Pa-ludan-Mtiller). 1536 var han ett av de tre riksråd som jämte en mängd andra personer satt i domstolen över några tyska stockholmsborgares konspiration.

Tillsammans med Björn Olausson (Lepasätten; bd 22, s 579), som var gift med en syster till hans hustru, reste K 1537 som sv sändebud till Novgorod o Moskva, o de beseglade i Novgorod en traktat om fred för sextio år. 1540 sändes han tillsammans med Georg Norman o Gabriel Kristersson (Oxenstierna) på en beskickning till ordensmästaren i Livland, som dock avböjde det sv förslaget om en defensivallians. K var också bland de sv representanterna på mötena med danskarna i Kalmar på hösten s å och i Brömsebro 1541. 1542 reste han med Conrad v Pyhy, Sten Eriksson (Leijonhufvud; bd 22) o Georg Norman till Frankrike, där de för sv räkning avslöt en handels- o förbundstraktat med konung Frans I. 1545 höll K räfsteting i Finland tillsammans med Johan Olsson (Gyllenhorn; bd 17, s 575). De av konungen beordrade gränsförhandlingarna med ryssarna blev dock ej av.

K:s sätesgård var först hustruns fädernearv Norrnäs på Värmdö, Sth, men senare hans eget fädernearv Ökna i Flöda, Söd. Som förläningar innehade K i Uppland Olands härad från slutet av 1520-talet till omkr 1540 o Frösåkers härad jämte Hä-verö socken från 1542, i Södermanland Villåttinge härad o Sköldinge socken från omkr 1540.