C J Fredrik M Lilliehöök

11 Lilliehöök, Carl Johan Fredrik Malcolm, f 14 april 1860 på Lindhult, Stafsinge, Hall, d 4 jan 1930 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: kaptenlöjtn Carl Johan L o Charlotta Gustafva Fredrika Rosenblad. Elev vid Tekn skolan i Örebro 78—82, vid KTH 13 sept 83, utex från fackavd för maskinbyggn:konst o mek teknologi 10 juni 86, anställd vid Ramage & Fergusons varv i Leith, Skottland, 86-87, vid The Maxim Nordenfelt Guns & Ammunition Co, Ltd, London, 87—88, samarbete med ubåtskonstruktören John P Holland, New York, 88-89, konstruktör vid USA:s örlogsvarv i Brooklyn 18 maj 89—25 juli 93, e lärare i ångfartygskonstruktion vid KTH 7 nov 93-98, assistent där 96-98, konsult ing i Sthlm från 93, besiktn:man för fartyg där 96, sekr i allm konst- o industriutställn:s tekn utsk 5 febr 96, lär i fartygsritn vid Tekn skolan, Sthlm, 96—12, i skepps-byggn: konst o maskinlära vid sjökrigshögskolan 13 maj 98-4 febr 10, lektor i skeppsbyggndära vid KTH 17 dec 98—11, prof o förest för fackavd för skeppsbyggeri där 29 sept 11-27 febr 25.

G 1 okt 1890 i Sthlm, Klara, m Elise Hector, f 30 aug 1869 där, ibid, d 19 jan 1963 där, Engelbr, dtr till sjökaptenen Detlof Zakarias Reinhold H o Gustava Albertina Kahl.

Under uppväxttiden på den L:ska släktgården Lindhult ca 8 km nordost om Falkenberg kom Fredrik L att intressera sig för sjöfart o tekniska frågor, o han tog livlig del i den nydaning såväl av jordbruksdrift som trädgårdsskötsel som där skedde under faderns ledning. Hans tekniska o matematiska begåvning utvecklades under studierna vid Tekniska skolan i Örebro o senare vid KTH. Under utbildningstiden hade L praktiserat ett par somrar vid Finnboda slip i Sthlm. Arbetsmöjligheterna för en sv ingenjör med inriktning på skeppsbyggnadsteknik var emellertid begränsade i Sverige, o L tog därför under ett par år anställning vid ritkontor o varv i Skottland o England. Under anställningen vid The Maxim Nordenfelt Guns & Ammunition Co, Ltd, i London gjorde L självständigt o på sin fritid en värdefull uppfinning. Med hjälp av en engelsk jurist söktes patent, som beviljades. Firman hade ett 30-tal ingenjörer, de flesta svenskar som var mycket eftersökta pga de goda tekniska kunskaper som de hade i jämförelse med sina utländska kolleger. Såsom brukligt var vid den tiden gjorde firman anspråk på att få tillgodoräkna sig L:s patent o då parterna ej kunde enas, lämnade L sin anställning o reste till New York, där han under första året samarbetade med den kände uppfinnaren o ubåtskonstruktören John P Holland. Från våren 1889 till sommaren 1893 var L anställd som konstruktör vid Förenta Staternas örlogsvarv vid New York. Han hjälpte många sv ingenjörer med kontakter o anställningar i England o Amerika, däribland sin svåger Albert Hector, som sedermera blev chef för Finnboda varv.

Efter återkomsten till Sthlm blev L i nov 1893 extra lärare i ångfartygskonstruktion vid KTH. Vid denna tid var undervisningen i skeppsbyggnadskonst eller som ämnet angavs i KTH:s studieplan "läran om ångfartygs konstruktion" i huvudsak inriktat på fartygsritning. Efter hand utvidgade L programmet till att omfatta konstruktion av järn- o stålfartyg, läran om deplace-ment, stabilitet, vågteori o fartygsrörelse, fartygs egenskaper, beräkning av fartygs hastighet, avlöpning o dockning, skeppsmätning mm. Undervisningstiden utökades betydligt under de föjande åren. Vid sidan av lärartjänsten var L konsulterande ingenjör, besiktningsman för fartyg o utställningssekreterare. Han anlitades vid flera tillfållen som sakkunnig i tekniska o undervisningsfrågor m m o som lärare i skeppsbyggnadskonst o maskinlära vid sjökrigshögskolan.

L gjorde flera betydelsefulla uppfinningar bland vilka främst kan nämnas ett lång-skeppsspantsystem som patenterades av L 1903. En engelsman vid namn Isherwood uppfann några år senare ett annat lång-skeppsspantsystem, vilket ledde till långdragna patenttvister uppfinnarna emellan. Det första fartyget med detta system, ett tankfartyg, byggdes i Middlesbrough i England 1907-08. Systemet har haft stor betydelse för utvecklingen av det moderna skeppsbyggeriet.

De ersättningar som L fick för sina uppfinningar möjliggjorde inköp av ett privathus med adressen Sköldungagatan 9, Sthlm, där han bodde under sin återstående livstid. Han engagerade sig också ekonomiskt i släktegendomen i Lindhult, som han övertog 1914. Även här kom hans tekniska kunskaper till god användning, o han konstruerade 1917 ett vattenpumpsystem med vindmotor, rörsystem o reservoar, som ännu försörjer kreatursstallar o trädgård med vatten. Vindmotorn ersattes emellertid på 1940-talet av en el-motor.

L skrev en del i tekniska ämnen, bl a gjorde han en populärvetenskaplig sammanställning om skeppsbyggen i Uppfinningarnas bok. Han intresserade sig även för släktforskning o var en av initiativtagarna till bildandet av den L:ska släktföreningen, som är en av de äldsta o mest aktiva inom riddarhuset.