Gustaf (Gösta) A Lilliehöök

9 Lilliehöök, Gustaf (Gösta) Arvid, f 18 mars 1829 i Gbg, Garnisonsförs, d 27 febr 1922 i Uppsala. Föräldrar: majoren Fredrik Gustaf L o frih Augusta Fredrika Charlotta v Nolcken. Furir vid Värmlands reg 20 april 45-22 sept 47, inskr vid UU 8 juni 47, minor vid Säffle kanalbolag 47—48, furir vid Värmlands fältjägarreg 4 juli 48, genomgick J A Hazelius' läroanst för linjeofficerare 48—49, officersex 26 febr 49, underlöjtn vid Värmlands fältjägarreg 20 mars 49, löjtn 19 sept 54, baningenjör vid Gefle-Dalajärnvägsbyggn 54—62, arrenderade Västerberg under Hofors, Ovansjö, Gävl, 62—72, arbetschef vid kanalbygget vid Sandviken 62—63, regementskvarter-mästare o kapten i reg 15 sept 68, led av Gävleborgs läns landsting 68—05, av Gävleborgs läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 70-05 (HedL 06), major 19 maj 71, avsked ur krigstjänsten 10 april 74, led av styr för Krylbo-Norbergs järnväg från 74, disponent för Hofors-Hammarby ab dec 78—80, led av dess styr nov 79—80, disponent vid o led av styr för Hofors ab 1 nov 80—31 okt 90, led av styr för Klosters ab 79-99, v ordf i dir för Gefle-Dala hypoteksfören o led av styr för Lifränte- o kapitalför-säknanst i Gävleborgs län 82—03, ordf i styr för Skogens kolab juni 84—dec 94, led av styr för Gefle-Dala järnvägs ab 10 juni 86—16 maj 00, av styr för Storviks sulfit ab dec 88—06, ordf i Gävleborgs läns krea-turspremieringsnämnd 91—03, led av styr för Falun-Rättvik-Mora jernvägsab juni 93—01, ordf i styr för Gestriklands brandstodsbolag 02—04, kassadir hos Almqvist & Wiksells boktryckeri-ab 08- 10.

G 18 sept 1862 i Valbo, Gävl (enl vb för Gävle), m Gunilla Wærn, f 30 okt 1840 på Andersfors, Bergsjö, Gävl, d 2 febr 1922 i Uppsala, dtr till bruksägaren FD Leonard Magnus W o Margareta Gahn.

Gösta L, gjorde, utan att han tycks ha haft något utpräglat militärt intresse, en förhållandevis vacker officerskarriär. Vid sidan av tjänsten var han järnvägs- o kanalbyggare o lantbrukare. Han var nära vän med familjen Petre på Hofors o skötte från 1868 lantbruket där. Under den svåra krisen 1878 tvingades Casimir Petre att avgå som disponent för Hofors o ersattes av L. Bruket sattes under administration o då riksbanken inte ville ha L kvar, begärdes Hofors i konkurs av sin huvuddelägare, Sthlms enskilda bank, som sedan inköpte bruket, o L blev disponent för det nybildade bolaget 1880. Han var nära lierad med A O o K A Wallenberg, som båda gärna vistades på Hofors o satsade på L gentemot riksbanken. L kom på besvärlig mellanhand mellan petreerna o wallenbergarna men lyckades med sin älskvärdhet o sitt goda humör bemästra en svår situation.

I längden var L knappast vuxen den krävande disponenttjänsten, som han egentligen aldrig torde ha eftersträvat. Han var lojal o taktfull mot wallenbergarna men behärskade varken brukstekniken eller försäljningsverksamheten. Han uppförde ett nytt bessemerverk o sökte begränsa driftskostnaderna men besvärades av vikande konjunkturer. Den 23-årige Marcus Wallenberg ansåg honom redan 1887 olämplig som disponent o påyrkade hans avsked. Tre år senare fick L vika för Per Eriksson. Han drog sig utan saknad tillbaka från en uppgift som växt honom över huvudet. L bodde därefter på Västerberg 1891-99, på Kungsgården 1899- 1905 o i Uppsala från 1905.

Sedan L lämnat Hofors, ägnade han sig mest åt länets allmänna angelägenheter o gjorde en förnämlig insats bl a i hushållningssällskapet o kreaturspremieringsnämnden, där hans sakkunskap o pedagogiska skicklighet kom till sin rätt i frågor om kreatursavel o mejerihantering. Hans rättframhet, frispråkighet o drastiska humor gjorde honom till en uppskattad medelpunkt i skilda sammanhang. "Man kan ju säga, att han var en ful karl, men man kan också säga, att han var så ful, att han nästan var vacker. Så originellt var hans utseende och så mättat av intelligens och en ständigt spelande munterhet" (Hamilton, s 282).