Josef A D Linck

Linck, Josef Axel Daniel, f 17 mars 1846 i Söderhamn, d 11 maj 1901 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: borgmästaren Frans Wilhelm L o Margareta Theresia Ullgren. Elev vid Hudiksvalls allm lärov o Gävle gymn, inskr vid UU 63, FK där 29 maj 75, disp där 30 maj 76, medarb i Vår tid 76—77, riksdagsreferent i NDA 78, i DN 80 o i Fria ordet 81, medarb i Industritidn Norden 82, anställd vid veckotidn Vikingen 83—87, red o utg där jan 87 — aug 89, medarb i SvD okt 89-mars 91, FD vid UU 31 maj 90, medarb i NDA mars 91-aug 97, riksdagsreferent i Post- o inrikes tidn:ar 97 o från 00. - Ogift.

Josef L:s vetenskapliga författarskap faller inom ämnet litteraturhistoria. I den lilla men innehållsrika monografin över Lucidor 1876 utnyttjade L rättegångshandlingarna men återgav även åtskilliga källkritiskt osäkra uppgifter ur Lucidortraditionen (Hansson, s 13). Först så som L publicerade Den höga visan. En literär studie (tr 1890 i Chicago!), promoverades han till fil dr. Det är ett till största delen kompilatorisk verk, där han refererar o tar ställning till den vetenskapliga diskussionen om Höga visans ålder, art o författare o tar fasta på parallellen med den i många avseenden liknande indiska texten Gitagovinda.

Det är emellertid inte L:s litteraturhistoriska studier som intresserat eftervärlden utan hans politiska skriftställarskap. Under 1880-talet var han anställd i den konservativa veckotidningen Vikingen i Sthlm. Tidningen tog 1883—85 lidelsefullt del i diskussionen om försvars- o grundskattefrågornas lösning. 1882 hade försvars- o skattekommittéer lagt fram nya förslag, innebärande att indelningsverket skulle ersättas med en värvad stamtrupp. Indelningsbesvären o grundskatterna skulle avskrivas under en 37-årsperiod. Regeringen gjorde i huvudsak förslagen till sina i en proposition 1883. Det visade sig nu att förslaget spräckte gamla partiband. Bröderna Jöns o Abraham Rundbäck blev centralfigurer i en aktion för indelningsverkets bevarande. Jöns R anförde en fraktion ur lantmannapartiet, o Abraham R ledde tillsammans med Sigfrid Wieselgren en indelningsvänlig fraktion ur centern kallad Nya centern. Östgöta Correspondenten o Vikingen förde indelningsvännernas talan, o en mötesrörelse organiserades i landet. Utan tvivel har L varit mycket väl insatt i gruppens aktioner o tagit verksam del i Vikingens politiska journalistik. Hans skildring av dessa händelser är mycket initierad. Den utkom under pseudonym med titeln De bello civili. Partistriden vid 1883 års riksdag af Cajus Julius Cassar.

En skildring av i allt väsentligt samma karaktär gav L ut 1885, också anonymt. Titeln var Det politiska vindskiftet och valkampanjen af Cajus Julius Caesar. L skildrade 1884 års valrörelse fram tom stockholmsvalets överklagande i dec 1884. Vikingen spelade en framträdande roll. Det var där Rundbäckarna publicerade sitt valprogram med indelningsverkets bevarande som central programpunkt. L:s skildring visar att han haft god inblick i de ledande Nya centern-männens planer.

Stilistiskt är dessa L:s politiska skildringar små mästerverk i konsten att skriva en partsinlaga på ett språk som ger intryck av sansad moderation o balanserade omdömen med erkännanden av motståndarens förtjänster på passande ställen. De har också funnit användning i forskningen rörande 1880-talets riksdagspolitik. E Thermasnius har trots sitt reserverade omdöme om L, vars verk han räknar till "den politiska propagandalitteraturen", flitigt använt hans uppgifter i sitt arbete om Lantmannapartiet. Detsamma kan sägas om Gunnar Wallin i hans avhandling om AK:valen 1866-84.

Under eget namn gav L 1884 ut vad han kallar en statistisk-ekonomisk avhandling om Det qvinliga arbetet. Hans synpunkter är moderna (Wieselgren), o han pläderar dels for kvinnans rätt till arbete o dels for nyttiggörandet av den kvinnliga arbetskraften.