C August Lindvall

Lindvall, Carl August, f 14 dec 1829 i Karlskrona, d 23 juni 1918 i Sthlm, Maria. Föräldrar: handlanden Peter Andreas L o Dorothea Christina Bergdahl. Elev vid Skeppsbyggeriinst i Karlskrona, utex där 48, anställd vid Motala mek verkstad 49—58, konstruktör vid Bergsunds mek verkstad i Sthlm 58—74, övering o disponent där 75— 90, led av styr för Sthlms södra spårvägs ab 89—06, för Södra spårvägarnes trafik ab 91 — 00, konsult ing vid Ekensbergs reparationsvarv i Sthlm 95-06. - Ogift.

August L genomgick med högsta betyg skeppsbyggeriskolan på kofferdivarvet i hemstaden Karlskrona o antogs sedan till elev hos fartygskonstruktören O E Carlsund (bd 7) vid Motala mekaniska verkstad. Efter tre års verkstadspraktik började han arbeta direkt under Carlsund på ritkontoret, o 1855 fick han uppdraget att utställa en propellerångmaskin vid världsutställningen i Paris.

Carlsunds svåger o närmaste man, civilingenjör E A Ollman, blev 1858 disponent för Bergsunds mekaniska verkstad vid Sthlm, o L följde honom dit som chefskonstruktör. Verkstaden var föråldrad o utan större beställningar men hade s å inköpts av grosshandlare A Frestadius (bd 16). Med dessa tre i ledningen rekonstruerades företaget o utvecklades mycket gynnsamt. Det sv järnvägsnätet var under utbyggnad, o Bergsund fick efter hand beställningar på en mängd järnbroar över vägar o vattendrag, bla till sammanbindningsbanan genom Sthlm. Samtidigt kom order på bla kanonbåtar för flottan. Både broar o fartyg inkl maskiner konstruerades främst av L. Han genomdrev också en ny princip för kombinerad hög- o lågtrycksmaskin till kanonbåtarna Alfhild o Gunhild, som gav mycket god driftsekonomi. Maskinen prisbelönades vid världsutställningen i London 1862. Uppmärksammad blev sedan även hans säkerhetsventil till sjöångpannor, mm.

1867 avled Frestadius, Bergsunds mekaniska verkstad blev ab 1870, o 1874 avgick Ollman. L tillträdde då chefskapet över detta ansedda stora företag med över 500 arbetare, de flesta bosatta inom området. Han hade efter englandsstudier just börjat konstruera o anlägga stapelbädd o upphalningsslip mm vid Finnboda, avsedda för större fartyg som inte kunde passera Slussen. Finnboda varf invigdes efter många missöden 12 jan 1878, o 1881 levererades första fartyget, lastångaren Talmud till Ludvig Nobel i S:t Petersburg. Vid Bergsund byggdes 1877 Oscar II:s vackra chefsfartyg Drott efter L:s ritningar. L är också en av formgivarna till den sv skärgårdsflottan.

Som en av landets främsta båt- o brobyggare blev L mycket hedrad. 1883, då han arbetat för Bergsunds verkstad i 25 år, uppsattes en minnessten på nuv Lindvallsplan. Vidare sammanställdes ett album med bilder av hans arbeten o porträtt av medarbetare (nu i Tekn mus). Han överlämnade samtidigt åt personalen en fritidspaviljong på Bergsund. Intill sin avgång 1890 uppgav han själv (Förteckning se Tr arb), att han konstruerat över 200 järnvägsbroar (av totalt 650 beställda) o omkr 160 ångfartyg (däribland ryska monitorer) samt vattenledningsverk (t ex Skanstull), Klara kyrkas järntorn (1886) osv. Årsomsättningen steg till 1 1/2 milj kr, o omkr 800 arbetare sysselsattes.

Efter avgången flyttade L till Hornsgatan 186, kv Sågen 14, vilken fastighet han förvärvade. Han fortsatte som konsulterande ingenjör, bl a när den första finska isbrytaren Murtaja byggdes vid Finnboda. L utarbetade senare en bättre isbrytande förstäv till den, konkav vid vattenlinjen, som patenterades 1893. Även äldre båtar kunde förändras efter samma princip. Transportbolagets bogserbåt Thor ombyggdes av denna anledning vid Ekensbergs reparationsvarf, dit L knöts som konsult. S/s Gustafsberg IV ändrades också enl L:s patent hösten 1896 o likaså s/s William Lindberg 1897, varefter både Gustafs-bergsbolaget o Waxholmsbolaget kunde upprätthålla vintertrafik.

1906 lämnade L sina uppdrag. Privat var han intresserad av geologi, publicerade flera skrifter i ämnet o deltog bl a i geologkongressen i S:t Petersburg 1897.