Lagercrantz, släkter

Lagercrantz, släkter.

1 Guvernören Anders Eriksson Hästehufvuds (bd 19) systersöner bröderna major Olof Jonsson (d 1656) o kapten Erik Jonsson (d 1655, ej 56) adlades 1647 med namnet L. Den förre befordrades 1655 till överstelöjtnant o stupade vid stormningen av Kexholm. Denna släkt utdog på 1670-talet.

2 Assessorn i Göta hovrätt Jacob Larsson Gavelius (d 1656; jfr bd 16) sålde 1646 o 1647 vretar i Sätra i Gävle, men den med frågetecken försedda ättartavleuppgiften om hans härstamning från bönder i Sätra i Hille, Gävl, har ej kunnat verifieras o är endast en namnkombination (se Gustaf L:s släktarkiv). Han var far till Jacob Gavelius (1655–98), som 1687 blev arrendator av Marie Sophie De la Gardies vantmakeri vid Tyresö (bd 10 s 694) o i början av 1690-talet grundade klädesfabriken vid Barnängen på Södermalm i Sthlm samt 1698 adlades med namnet Lagerstedt. Hans äldre bror statskommissarien i Pommern Magnus Gavelius (1648–93) hade 1682 adlats med namnet L. Magnus G hade före sin utnämning till statskommissarie 1679 varit bokhållare vid sv armén i Pommern från 1674 o krigskommissarie där från 1677. Han sändes av den sv överbefälhavaren där O W Königsmarck 1676 till Sverige för att be konungen o rådet om hjälp o 1678 till Paris för underhandlingar om de franska subsidierna. Senare var L Karl XI:s verktyg vid reorganiseringen av den ekonomiska förvaltningen i Pommern, varvid den pommerska kammaren 1684 ställdes under ledning av generalguvernören o L, löstes från allt beroende av lantständerna o underställdes kammarkollegiet o statskontoret. 1689 blev han överkommissarie vid amiralitetet, där han kom att göra betydande insatser för den nya ekonomiförvaltningen. Han var far till överste Carl Otto L (L 1) o till Jacob L (1690–1773). Den senare blev tillfångatagen vid Dünamündes kapitulation 1710 men rymde s å. Efter en duell var han landsflyktig o var en tid i fransk krigstjänst i Brabant men återkom o blev ånyo tillfångatagen vid Stralsunds kapitulation 1715. Efter en ny rymning deltog L i norska fälttåget 1718 o fick överstelöjtnants avsked 1744. Han ägde länge säteriet Åbonäs (Gåpenäs) i Säby, Jönk. Från honom härstammar alla nu levande medlemmar av släkten L.

Hans son Bengt L (1737–1801) blev sårad i pommerska kriget, var 1759–62 i preussisk fångenskap o blev 1777 major. Genom äktenskap med en dtr till landshövdingen o generallöjtnanten Tomas Carl Rappe kom han i besittning av säteriet Farstorp i Nye, Jönk, som ärvdes av hans son Carl Magnus L (1772–1865). Denne deltog i det tyska fälttåget 1813 o fick 1818 överstelöjtnants avsked. Dtrson till honom o sonson till en av hans bröder var översten för Norra skånska infanteriregementet Gustaf Wilhelm L (1849–1925). Carl Magnus L:s yngste bror, Elias Fredric Wilhelm L (1791–1860), som också deltog i tyska fälttåget 1813, o som var överste för Smålands husarregemente 1842–58, var farfar till prof Carl Otto L (L 3). I äktenskap med konstnärinnan Siri Elise Magnus-L (1875–1944), en av banbrytarna för den moderna sv träsnittskonsten, var Otto L far till bitr prof i medicinsk fysik vid Gbgs univ Carl L (f 1917, d 2004). En kusin till Otto L var adoptivfar till prof i allmän o jämförande etnografi i Uppsala Sture L (f 1910, d 2001).

Bengt L:s äldste bror, Jacob L (1729–1806), gjorde i Ostindiska kompaniets tjänst 1745–51 resor till bl a Mauritius o Kanton o befordrades i flottan till kapten 1771. Han var farfars far till Ludvig Wilhelm August L (1825–86). Wilhelm L befordrades vid Wendes artilleriregemente till löjtnant 1853 o blev tf musikdirektör där s å, var dess musikdirektör 1856–66 o blev kapten där 1862, LMA 1866 samt major i armén 1878. Han bildade 1863 Nya musikaliska sällskapet i Kristianstad o verkade som dess ordf o sånganförare samt skapade ett ganska starkt florerande musikliv i staden. För eftervärlden är L mest känd som kompositör av solosånger, körer o lyriska pianostycken. Hans yngste bror, Gustaf Detlof Theodor L (1843–97), var borgmästare i Vadstena 1877–87 o ledamot av Ög:s landsting 1878–86 samt drev sedan juridisk byrå i Sundsvall. Theodor L var far till sthlmsadvokaten Wilhelm Ivar Teodor L (1874–1940). En bror till Wilhelm o Theodor L var far till översten för Älvsborgs regemente Adolf Erik Ludvig L (1863–1916). Yngre bror till den senare var Axel Elias Wilhelm L (1864–1915), som blev sekreterare i Sthlms stads brandförsäkringskontor 1906 o ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1908. Han var far till Carl Adolf Erik L (1898–1961). Carl L blev löjtnant vid Svea livgarde 1926 o var 1933–37 disponent vid Reijmyre glasbruk i Skedevi, Ög. Senare blev han kapten 1936 (ej 1940) o major 1945, o under det sista decenniet av sitt liv ägde han säteriet Bjursund i Loftahammar, Kalm. L skrev Bland skandinaver o storvilt i Ost-Afrika (1930), Från Kolmården till Karpaterna. En 1000-milafärd med bil o bössa (1935), Jakthistorier (1946), Nya jakthistorier (1947) o tillsammans med Sven Jerring Ur gruset (1946), en skildring av verksamheten i Röda korsets o Rädda barnens barnbespisning i det svårt härjade Ruhrområdet efter andra världskrigets slut, som han organiserade.

Fadern till Wilhelm o Theodor L var kusin till kronofogden i Färentuna, Sth, Carl Jacob L (1788–1858), som 1838 fick assessors n h o v. Hans son Jacob Reinhold L (1821–98) befordrades i flottan till kapten o chef för styrmansdepartementet i Karlskrona 1864 samt blev vid flottans delning 1866 generalmajor o chef för det då nybildade skärgårdsartilleriet samt för dess station i Sthlm. Vid skärgårdsartilleriets återförening med flottan 1873 blev Jacob L konteramiral. Senare blev han militärchef vid flottans station i Sthlm 1875 o viceamiral 1881, o 1884–89 var han stationsbefälhavare vid flottans station i Sthlm. L var militär ledamot av Högsta domstolen 1869– 89 o ordf i minkomm 1870–72, i K sv segelsällskapet 1875–95 o i flottreglementskomm 1877–84. I yngre år ådömdes han ofta arrest för nattliga uppträden o för handgripligheter mot underordnade, men senare blev han en både vid hovet o inom det högre borgerskapet populär sällskaps- o ordensbroder, vars affärer Oscar II o andra vänner mer än en gång hjälpte till att ordna. L gick under öknamnet Hajen. I Statens sjöhist museum finns av honom dels ant:ar från en fransk kommendering 1847, dels dagboksant:ar från resor till Medelhavet 1843–44, 1845 o 1857–58. I äktenskap med en dtr till prof Jacob Niclas Lindström var L far till den 1903–23 i New York o från 1936 i Paris verksamma porträttmålarinnan Hedvig Gustava (Ava) de L (1862–1938) o till kommendörkaptenen o filialchefen i Hallbergs guldsmedsab August Baltzar Carl Jacob L (1869–1943).

Äldre bror till Jacob L var Carl Gustaf L (1816–67). Gustaf L blev 1835 sergeant o 1836 underlöjtnant vid Svea artilleriregemente, avlade kansliexamen i Uppsala 1837, genomgick högre artilleriläroverket å Marieberg i Sthlm 1838–42, var repetitör där 1841–44 o artilleristabsofficer hos generalfälttygmästarämbetet 1844–54, blev löjtnant 1845 o var lärare i artillerivetenskap vid ovannämnda artilleriläroverk 1848–59. 1851–52 gjorde han med statsunderstöd en studieresa till krutbruk, gjuterier o vapenfabriker i Danmark, England, Belgien o Frankrike, o 1852 publicerade han i Paris Étude sur le problème balistique. Efter hemkomsten blev L kapten 1854 o utgav Sammandrag af föreläsningar i artilleri vid högre artilleriläroverket, 1–2 (1855), o Mekanikens elementer jemte tillägg rörande materiella punkters mekanik, behandlade enligt sednast i Frankrike för undervisningen antagen plan (1855). I avsikt att lämna militäryrket tog han snart tjänstledighet o genomgick 1857–58 den större kursen vid lantbruksinstitutet i Hohenheim i nuv Baden-Württemberg men återvände hem i samband med sin fars sista sjukdom. L blev 1858 major o chef för artilleristaben, 1859 adjutant hos konungen, 1861 överstelöjtnant o tf guvernör vid krigsakademien, 1862 överste i armén, 1864 ordf i fullmäktige i rikets ständers bank o ledamot av komm för utarbetande av förslag till huvudstadens befästande o 1865 landshövding i Jämtlands län. Där var han nitiskt o rastlöst verksam trots samtidigt engagemang i den sista ståndsriksdagen. 1866 blev L rdgm i FK o finansminister men överansträngde sig o måste 1867 på grund av sjukdom ta avsked några månader före sin död. Hans son Jacques Erik Tréport L (1852–1933), som var född i Tréport i Normandie, befordrades till kapten i armén 1890. Jacques L kom efter deltagande i en världskonferens i Berlin 1884 att jämte prof F Schulthess ta initiativet till grundandet av KFUM i Sthlm, vars förste sekreterare han blev. Han var från 1880-talet till början av 1920-talet ordf i bestyrelsen för Nattasylen för fruntimmer (från 1922 Hemmet för arbetssökande kvinnor) i Sthlm, som han länge ledde, o grundade 1910 den filantropiska inrättningen Beredskapskåren, vars byrå han länge förestod. Hans bror envoyén Herman Ludvig Fabian L (L 2) var svärfar till överste Willy Kleen (bd 21) o far till fd disponenten Bror L (f 1894, d 1981) på Wirsbo bruk i Ramnäs, Vm. Deras äldste bror, Carl Adolf L (1846–97), var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1882–88 o befordrades till överste i armén o militärbefälhavare på Gotland 1895 samt sekundchef för Svea livgarde 1896. Carl L var far till Claës Gustaf L (L 4). Söner till honom är generalkonsul Stig L (f 1906, d 1994) o landsantikvarien Bo L (f 1918, d 1993) i Linköping, brorson till honom VD vid Wirsbo bruks ab Bengt L (f 1912, d 2008), g m en dtr till ovannämnde Bror L. Carl, Jacques o Herman L:s bror Henrik Gustaf L (1856–1925) deltog i fregatten Vanadis bekanta världsomsegling 1883–85 o befordrades till kommendörkapten 1899, chef för marinförvaltningens intendentavdelning 1903, kommendör 1905, varvschef i Karlskrona 1910 (tf 1908), konteramiral o befälhavande amiral där 1913 o vice amiral 1919 vid sin avgång ur aktiv tjänst. Gustaf L var ledamot av Blekinge läns landsting 1910–19. Han var far till fd översten för Norrlands dragonregemente Henric L (f 1891, d 1987). Dennes äldre bror Carl Fredrik Gustafsson L (1883–1977) var VD i Sthlms läns sparbank 1933–51 o ordf i styrelsen där 1951–55. Carl L var 1951–65 ordf i den sociala stiftelsen Birkagården. I äktenskap med en dtr till statsrådet Hugo Hamilton (bd 18) var han far till författaren o fd chefredaktören i DN fil dr Olof L (f 1911, d 2002), till programproducenten i Sveriges radio fd kuratorn Lis Asklund, f L (f 1913, d 2006), o till docenten i pediatrik vid KI Rutger L (f 1917, d 2003). Son till den sistnämnde är docenten i fysiologi vid KI Hugo L (f 1945).

Intet samband har kunnat påvisas mellan ovan behandlade släkter o Johan (John) Lagerkranz (s 137) samt i Finland sedan 1700-talet uppträdande personer med namnet L (om dessa se brevsvar från FRA till SBL 25 mars 1977 med bifogat utlåtande av finländske riddarhusgenealogen T Aminoff).