G Axel E Lagerfelt

2 Lagerfelt, Gustaf Axel Emanuel, f 25 aug 1877 på Lagerlunda, Kärna, Ög, d 11 mars 1958 i Linköping. Föräldrar: kabinettskammarherren frih Gustaf Axel Fredrik L o Hedvig Elisabet Maria Ulrika Lovén. Volontär vid 1. Svea art:reg 15 juni 94, mogenhetsex vid h elementarlärov i Linköping 11 juni 95, off:ex 29 nov 97, underlöjtn i nämnda reg 10 dec 97, avslutade artilleri- o ingenjörhögskolans allm artillerikurs 16 maj 00 o högre artillerikursen 15 maj 02, repetitör där 1 sept 02—31 maj 04, löjtn 16 febr 03, artilleristabsofficer 2 juni 06—31 mars 09, lärare i artilleri vid nämnda skola 1 sept 09—31 aug 15, kapten 11 aug 11, uppdrag att utarbeta lärobok i artilleri för nämnda skola 12 dec 12—23 dec 16, överadjutant o major vid generalstaben 18 jan 18, stabschef vid VI. arméfördelningen jan 18—mars 21, major vid Norrlands art:reg 10 dec 20, vid Positionsart :reg 30 juli 21, chef för nämnda skola 16 sept 22—30, överstelöjtn i armén 16 nov 23, överste i armén 1 nov 26, överstelöjtn i Positionsart:reg 28 jan 27, i Smålands arméart:reg 1 jan 28, överste o chef för Bodens art:reg o artilleribefälh i Bodens fästning 30 maj 30, kommendant i Bodens fästning 7 juni 35 (tf 29 aug 33), generalmajor i armén 1 juli 36, avsked ur aktiv tjänst 30 sept 37 o ur generalitetets reserv 31 dec 47. — LKrVA 22.

G 11 sept 23 i Dunker, Söd, m hovfröken Christina (Stina) Emerentia v Stockenström, f 10 juli 89 på Börringekloster, Gustafs sn (nu Börringe) Malm, d 31 dec 74 på Ekensholm, Malmköping, Söd, dtr till överkammarherren Henrik Albrekt v S o frih Eva Christina Beck-Friis.

Axel L:s utbildning var grundlig. I ungdomsåren vistades han relativt långa perioder i Frankrike (00), Tyskland (03) o Ryssland (för språkstudier 06). Under första världskriget följde han 15 på österrikiskungersk sida operationerna i Serbien o vid Isonzo. Under ett halvår 22 tjänstgjorde han vid franska armén.

Framförallt var L artilleriteknisk teoretiker. Hans uppdrag att för artilleri- o ingenjörhögskolans räkning utarbeta en lärobok i artilleri resulterade i två volymer, Krutlära och Skjutlära (16—17). Som chef 22—30 reformerade han skolans organisation o verksamhet med utnyttjande av erfarenheterna från första världskriget. L menade, att varje aktiv o "bildad" officer vid artilleriet o ingenjörtrupperna måste bibringas vissa grundläggande naturvetenskapliga o tekniska kunskaper. Kännedom om teknikens möjligheter borde förenas med ett klart taktiskt omdöme. Under hans chefstid tillkom nya reglementen, stadgar o undervisningsplaner. Han införde särskilda föreläsningar vid högskolan. L var 24—30 medl av redaktionen för Artilleritidskrift o nedlade ett intresserat arbete på att granska o bedöma insända artilleritekniska bidrag.

Som regementschef åtnjöt L ett gott anseende i Boden. Han sökte på olika sätt, bl a genom föreläsningar, höja befälskårernas kunskaper o bildning. Han vårdade sig om sin personal. Ett ekonomiskt handtag åt en f d volontär vittnar om hans omtänksamhet (Lassinantti). Som kommendant i Boden var L ordf i direktionen för garnisonssjukhuset under en period när sjukhuset genom samarbete mellan kronan o landstinget utvecklades till ett centrallasarett för Norrbottens län.

L var en allvarlig o rättrådig man med starka religiösa intressen. Han var hög frimurare o liksom sin far, farfar o farfarsfar provinsialmästare för Östgöta provinsialloge.