J Gustaf J:son Leufvén

1 Leufvén, Johan Gustaf Johansson, f 18 sept 1870 i By, Kopp, d 2 febr 1932 i Berlin. Föräldrar: organisten Johan Erik Johansson o Sofia Bernhardina Leufvén. Mogenhetsex vid Gävle h a l vt 89, ord elev vid Ultuna lantbruksinst 89—91, vid Alnarps h mejeriskola 91—92, mejeriinstruktör vid Jörgensens mejerier i Dalarna 92—93, tf mejerikonsulent i Malmöhus o Kristianstads län 93, stipendiat vid Ultuna lantbruksinst 93—94, sekr i Malmöhus läns nötboskapspremieringsnämnd 93—11, inskr vid UU ht 95, vid LU vt 98, sekr i Malmöhus läns hushålln:sällsk 00—17, i Skånska lantmännens centralfören 04—17, i Sv lantmännens riksförb 05—12, i Malmöhus läns hemslöjdsfören 05—17, led av komm ang egnahemslånerörelsen sept—nov 06, av stadsfullm i Malmö 09—12, av hemslöjdskomm juni 12—dec 17, av lagerhus- o kylhuskomm juli 16—dec 22, dir för Sveriges allm lantbrukssällsk 17—28, led av lagerhusbyggnadskommissionen juni 17—juni 21, av produktionskomm dec 17—juni 18, ordf i komm ang mellanhandssystemet i livsmedelshandeln juli 20—juni 22, led av komm ang handelsavtal med Tyskland sept 25—mars 26, Sveriges lantbruksattaché i Berlin (med lantbruksråds titel) för Tyskland, Schweiz o Tjeckoslovakien från 28 (utn 27). — LLA 08, Malmöhus läns hushålln:sällsk:s stora GM 14.

G 23 april 01 i Lindesberg m Goda Charlotta Elisabet Lagergren, f 30 sept 76 i Forserum, Jönk, f 15 juni 46 i Sthlm, Kungsh, dtr till handl Ernst L o Aurora Jaensson.

Efter utbildning i Ultuna o Alnarp o en kort tid som mejeriinstruktör i Dalarna blev Gustaf L sekreterare i den nämnd som handhade boskapspremieringen i Malmöhus län. Sommartid följde han nämnden på dess resor i länet o lärde väl känna skånskt lantbruk; under vintermånaderna arbetade han i Uppsala med stamböckerna, samtidigt som han bedrev studier i botanik, zoologi o kemi. Premieringsnämnden övergick gradvis från exteriör bedömning till ett mer allsidigt system o skärpte kraven på avkastning o noggranna härstamningsuppgifter. För att bringa reda i renrasighetsbegreppen fattades 1896 beslut om nya stamböcker. L fick i uppdrag att lägga upp sådana för de tre vanligaste kreatursraserna. Premieringama o det förädlingsarbete de förde med sig gav goda resultat, bl a en omfattande export av skånska avelsdjur till Ryssland o Polen.

I samband med att L blev hushållningssällskapets sekreterare flyttade han till Skåne, där han snart togs i anspråk för åtskilliga förtroendeuppdrag, de flesta med anknytning till jordbruket. Han fanns med i eller bakom länets sammanslutningar för fjäderfäavel, smörexport, kreatursförsäkring o blev en inflytelserik sekreterare i Skånska lantmännens centralförening. Han var rik på idéer o stark o envis, när de skulle genomföras. Hushållningssällskapets expedition blev under hans ledning ett ämbetsverk, där alla trådar i länets jordbruksförvaltning löpte samman. L tog initiativ dels till förbättring av den sv jordbruksstatistiken, dels till uppförande av för större områden gemensamma spannmålsmagasin i syfte att öka böndernas självständighet o minska de stora kvarnarnas inflytande på sädespriserna.

Från 05 var L sekreterare i Sv lantmännens riksförbund o hade som mål att sammansluta alla jordbrukets föreningar i en centralorganisation. När tanken mognat, blev L som en av de ledande krafterna bakom tillkomsten direktör för Sveriges allmänna lantbrukssällskap o flyttade 17 till Sthlm. Han styrde sällskapet med fast hand o bevakade energiskt jordbrukets intressen som ledamot i kommittéer o utredningar o som skribent i sällskapets tidskrift Landtmannen o i dagspressen. Under första världskriget anlitades han också som sakkunnig i några av de kommissioner som växte fram ur kristidsförvaltningen.

L strävade att organisera lantbrukarna konsumentkooperativt o agiterade för att de skulle gå samman i konsumtionsföreningar som kunde anslutas till Kooperativa förbundet. På 20-talet föreslog han bildandet av en kooperativ topporganisation, som skulle kunna utjämna motsättningarna mellan konsumenter o jordbrukarnas sammanslutningar. Planerna strandade, då han inte rådde på böndernas misstro mot Kooperativa förbundet, som de ansåg vara en skapelse av stadskultur o industriell miljö o som ville betala lägsta möjliga pris för lantbrukets produkter. Oppositionen mot hans strävanden bidrog till att han 27 sökte den nyinrättade tjänsten som lantbruksattaché i Berlin. L hade ett gott namn inom tyska agrarkretsar o hade 26 deltagit i underhandlingarna om en sv-tysk handelstraktat. Från ett gästvänligt hem i Berlin o under resor bevakade han sv jordbruksintressen i Tyskland, Tjeckoslovakien o Schweiz. Bl a genom att yrka på sträng kvalitetskontroll av varor som skulle utföras lyckades L avsevärt öka sv export av främst mejerivaror. Han dog i sviter av en galloperation.